Arkiv

Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet

Grunddata

Referenskod

SE/ATA/ARK1_1-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/8ZKxz5MrbY1MCEgcQd1YyA

ExtraID

ARK1_1-1

Omfång

4,39 Hyllmeter

69 Volymer

Datering

1629 – 1790 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

ATA/Riksantikvarieämbetet

Arkivbildare/upphov

Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet, 1666 – 1785 (Arkivbildare)

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet
Antikvitetskollegiet (Collegium antiquitatis) instiftades 1666 av Carl XI:s förmyndarregering (kungl. brev 17 dec. 1666), sannolikt på initiativ av akademisekreteraren Johan Hadorph (1630-1693) och med rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies kraftfulla stöd; säkerligen har också Olof Rudbeck haft del i tillkomsten. Det förlades till Uppsala universitet och bestod av en direktor (Georg Stiernhielm) och sex assessorer (Johan Axehielm, Johannes Loccenius, Johannes Schefferus, Olaus Verelius, Magnus Celsius och Hadorph, som samtidigt var kollegiets sekreterare) jämte ett antal andra tjänstemän. Organisatoriskt lydde kollegiet under K. M:ts kansli. Dess uppgift skulle vara att inventera, beskriva och publicera wåre Swenske och Göthiske Antiquiteter, varmed avsågs främst litterära minnen i form av handskrifter, runstenar och mynt men även andra fornsaker. Först 1668 begynte dock kollegiet sitt verkliga arbete. I praktiken blev Hadorph dess drivande kraft, fr.o.m. 1680 såsom antikvarie. Under senare hälften av 1670-talet överflyttades Antikvitetskollegiet till Stockholm.
Kollegiets stat var från början helt otillräcklig, men 1682 anslogs den s.k. bibeltryckstunnan (en tunna säd från varje prästbord) - en skatt som ej utgått sedan 1636. Fr.o.m. 1691 användes tryckeritunnan för skolstaten, sedan prästerskapet opponerat mot att medlen användes för kollegiet.
Kollegiets prekära ekonomi ledde till att staten måste överses. 1692 stadfäste K. M:t en ny stat att gälla fr.o.m. 1693. Enligt benämndes denna verket Antikvitetsarkivet och sidoordnades med Riksarkivet, småningom också Kungl. Biblioteket, under Kanslikollegium. Staten omfattade en sekreterare och antiquarius såsom chef, två assessorer, en translator, två skrivare, en ritare och en dräng, således en ganska kraftig reduktion i förhållande till kollegiets personal. Uppgifterna var i stort sett desamma. Till Hadorphs efterträdare utsågs 1693 Johan Peringer, adl. Peringsköld (1654-1720).
Under frihetstiden reducerades personalen ytterligare, samtidigt som arkivet fick sämre anseende. 1747 begärde ständerna, att Antikvitetsarkivet skulle inordnas i Kungl. Biblioteket för att bringa samlingarna i bättre ordning. 1751 utfärdade K. M:t instruktion för det förenade verket. Sammanslagningen innebar bl.a., att delar av arkivets bibliotek inordnades i KB. Antikvitetssekreteraren Carl Reinhold Berch (1706-1777) kom p.g.a. sina tjänsteår att intaga en dominerande plats i det sammanslagna lärda verket.
Vid en reorganisation av de lärda verken under Kanslikollegium 1766 fick Antikvitetsarkivet ånyo en självständig ställning, men samtidigt indrogs vissa av dess tjänster. Efter Berchs död 1777 utsågs Gudmund Jöran Adlerbeth (1751-1818) till ny chef för Antikvitetsarkivet. Detta var under 1770- och början av 1780-talet hotat av indragning. Det fick emellertid kvarleva, sedan sekretarbefattningen i den av Gustaf III stiftade Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1786 förenats med antikvitetssekreterarens. Samtidigt ställdes Antikvitetsarkivet - som nu endast hade två tjänster - under akademiens inseende och sekreteraren upptog titeln riksantikvarie. Namnet Antikvitetsarkivet levde länge kvar, under förra delen av 1800-talet som benämning på Statens historiska museum; den sista resten av den gamla benämningen försvann ur rikshuvudboken på 1930-talet.
Stockholm i november 1996
Stefan Östergren

Arkivhistorik

Antikvitetskollegiet/arkivet hade under sin tillvaro skapat betydande samlingar, särskilt av medeltida svenska och isländska handskrifter, brev etc. Därtill ingick i dess arkiv de samlingar som de i institutionen verksamma antikvarierna hopbragt, såväl egna manuskript som insända handlingar (t.ex. de s.k. antikvitetsrannsakningarna). 1780 överlämnades nästan hela handskriftsamlingen till Riksarkivet och Kungl. Biblioteket, varvid merparten tillföll KB och kan sägas bilda grunden för dess handskriftsavdelning. I leveransen ingick även Antikvitetskollegiet/arkivets eget ämbetsarkiv fram till 1720-talet. Delar av Antikvitetsarkivets handlingar kom också - på ej helt kända vägar - till Uppsala universitetsbibliotek. Det som stannade kvar i Antikvitetsarkivet var huvudsakligen föremålssamlingarna.
1788 överlämnades dessutom Antikvitetsarkivets samling av kartor och gravyrer m.m. till KB.
Av verkets arkivaliska samlingar återstod efter överlämnandena ett 40-tal volymer, förutom kanslirådet (antikvitetssekreteraren) C.R. Berchs handlingar, som synes ha räknat ett 15-tal volymer. Bland de volymer, som kvarstannade under Vitterhetsakademiens och riksantikvariens förvaltning, ingick således arkivets ämbetsarkiv fr.o.m. 1720-talet. I början av 1830-talet tycks dessa handlingar ha omordnats och inbundits genom riksantikvarien Johan Gustaf Liljegrens försorg; arbetet utfördes dock inte med någon särskild konsekvens, varför ordningen i de band som överlevde senare omordningar var föga systematisk. Därtill kommer, att man återfinner vissa handlingar med proveniens från antikvitetsverkets ämbetsarkiv i Liljegrens ännu oförtecknade samling, t.ex. i den bundna volymen Samlingar. M.S.C:t Runir 2.
I Kungl. Biblioteket torde också vissa omordningsarbeten ha gjorts i ämbetsarkivet. De bundna volymerna försågs med påtryckta etiketter och åtminstone en volym (Aa 14) nybands 1843. I något fall har lösa, i banden inlagda handlingsomslag fått påskrifter av överbibliotekarien Gustaf Edvard Klemming.
1837 utsågs Bror Emil Hildebrand (1806-1884) till riksantikvarie. Han arbetade energiskt på att bl.a. bygga upp de museala samlingarna i Antikvitetsarkivet, från mitten av 1850-talet även kallat Statens historiska museum. Det framstod då som en brist, att delar av det gamla antikvitetsverkets arkiv låg i Kungl. Biblioteket; där fanns t.ex. beskrivningar över föremål som tillförts museet och som borde tjäna som verifikationer till museiinventariet. I samförstånd mellan Hildebrand och Klemming utverkade därför Vitterhetsakademien 1850 Kungl. Maj:ts tillstånd att överlämna de i KB försvarade delarna av antikvitetsverkets ämbetsarkiv till akademien.
Hildebrand synes - av påskrifter att döma - under 1850-talet ha ordnat delar av arkivet, så att t.ex. alla handlingar rörande fornfynd sammanfördes i en särskild serie, Bilagor till inventariet (nu i serie F 2). Flera band har söndertagits, sannolikt av honom. Då eller senare frånskildes även vissa handlingar, t.ex. efter den inventering av adliga gravar som gjordes på 1750-talet, och placerades på andra håll i bestånden.
1899 lånade biblioteksmannen Vilhelm Gödel en stor del av arkivet till KB, där han använde det för sina forskningar rörande fornsvenska och isländska handskrifter och sin historiska översikt av riksantikvariens ämbete. När Gödel utsetts till chef för Riksdagens bibliotek, tog han 1910 med sig lånet dit. 1926 eller senare återställdes handlingarna till akademiens arkiv med undantag för en del, som han uttagit.
Den kvarvarande sammanhållna delen av Antikvitetsarkivet ämbetsarkiv förtecknades av akademiens arkivarie-bibliotekarie Sigrid Leijonhufvud i ATA:s handskriftskatalog, troligen omkring 1920. I detta skick omfattade arkivet 15 delvis söndertagna folioband, numrerade I-XV. 1926 infördes också den resterade delen, fortfarande förvarad i Riksdagsbiblioteket och bestående av 8 band (de flesta söndertagna) och 8 buntar, i handskriftskatalogen. Samtidigt eller vid återställandet påsattes volymerna nya nummer, så att de som stannat kvar i akademien fick nr Aa 1-15, medan de av Gödel lånade numrerades i en Ab-serie.
Gödel hade emellertid tagit ut åtskilliga handlingar ur arkivet för sina forskningar; de omfattade tre kapslar, vilka återlämnades först 1953 från Riksdagsbiblioteket. I ATA kom de att under beteckningen Gödels samling förvaras tillsammans med hans samtidigt överlämnade register och excerpter rörande Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet. På så sätt splittrades det gamla ämbetsarkivet ännu mera.
Arkivet befann sig efter alla dessa ingrepp i ett sådant skick, att det var nödvändigt att omordna och nyförteckna det efter moderna principer för att skapa en logisk ordning. Vid detta arbete, som sedan 1988 utförts av förste arkivarie Birgitta Törnell, har även de av Gödel uttagna handskrifterna inplacerats i arkivet.
Delar av Antikvitetskollegiets och Antikvitetsarkivets ämbetsarkiv förvaras alltjämt i Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek. Det kan också fortfarande finnas handlingar från Antikvitetsarkivet i ATA:s topografiska dossierer.
Stockholm i november 1996
Stefan Östergren
Våren 1999 har den i ATA kvarvarande delen av Antikvitetsarkivets handskriftssamling rekonstruerats och förtecknats som en Ö-serie.
S.Ö.

Kontroll

Skapad	2023-01-16 10:43:04
Senast ändrad	2024-01-03 10:40:53

Serier (30 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll
A 1	Protokoll	Med undantag för två protokoll och ett extrakt från 1668, förvarade i Riksarkivet, finns inga uppgifter om protokollförda sammanträden förrän 1750. Omskr. o. rev. aug. 1998, S.Ö.
B	Arkivexemplar av utgående skrivelser
B 1	Koncept till utgående skrivelser, konceptböcker 1666-1693	Koncepten från åren 1666-1681 har bundits in i efterhand. De är i olika format med flera olika dateringsorter. Många saknar datum. I stort sett ligger handlingarna kronologiskt. Ett register, enligt påskrift gjord 1720, finns i början av varje band.
B 2	Utgående skrivelser, huvudserien	Odaterade handlingar som förekommer i stor mängd har placerats först inom varje tidsperiod eller årgång, där de av omständigheterna att döma hör hemma. En särskild svit utgående handlingar finns i serie E 3.
B 3	Verksamhetsberättelser	"Consignationer" i koncept ofta i flera versioner samt förteckningar över arbeten och meriter, till största delen personliga rapporter. Spridda år.
D	Liggare och register
D 1	Förteckningar och inventeringslistor 1630-1778	Aug. 1997, omskr. aug. 1998, rev. nov. 1998, jan. 1999. S.Ö.
E	Inkomna handlingar
E 1	Kungl. brev och resolutioner, författningar, instruktioner och fullmakter	I vissa fall med protokollsutdrag från Kanslikollegium. I serie E 2 kan liknande protokollsutdrag med avskrifter av kungl. brev förekomma. Kronologiskt register över författningar och instruktioner om fornvården 1629-1735: Viktigare författningar och instruktioner om fornvården och samlingarna i kronologisk ordning bland kungliga brev i E 1 1629 20/5 - Instruktion för riksens antikvarier. 1 tryckt ex. och 1 manuskript. 1630 20/5 - Lika som ovan, manuskript. 1665 nov. - Memorial varefter Kungl. Maj:t vill att antikvarien Laurentius Buréus vid sin kommission sig skall hava att rätta. Originalmanuskript. 1666 28/11 - Kungl. Maj:ts Placat och påbud om gambla monumenter och antikviteter. Tryck, med kopia av följebrev 18/12 till biskoparna ang. novemberplakatet. 1666 17/12 - Kungl. brev ang. Antikvitetskollegiets upprättande. Avskrift. 1667 20/11 - Instruktion för Antikvitetskollegiet. Koncept och kopia. 1668 22/9 - Sveriges rikes ständers beslut gjort och belevat av dem enhälleligen på den allmänna riksdag, som hölls och slöts i Stockholm 22/9 1668 med Biavsked. Tryck. 1669 - Tryck av 1666 års plakat om aktiviteter och Kungl. Maj:ts brev 18/12 1666 till guvernörer, landshövdingar, biskopar etc. och utdrag ur 1668 års riksdags beslut, 2 ex. 1676 28/4 - Pass (3 ex, 1 ex. med notering 14/6 1687) och utdrag (2 ex) ur 1666 års plakat och brev till guvernörer etc. 1680? Odat. - Förslag till generalinstruktion. 1684 5/7 - Plakat om hittemynt och fynd i guld, silver, koppar och metallkäril, 5 ex. tryckt hos H. Keyser. 1693 3/10 - K. M:ts resolution på Johan Peringskiölds memorail ang. Antikvitetsarkivet. Flera avskrifter. 1695 27/4 - Kungl. Maj:ts Förbud att taga, förskingra, försälja, föryttra eller köpa och dölja några Kungl. Maj:ts och kronans dokument, skrifter och handlingar. 2 ex. varav det ena med anteckning 25/11 1723 av J.F. Peringskiöld, tryckt hos Wankijfs änka. 1706 10/7 - Kanslikollegii varning ang. publika handlingar, 1 ex., tryckt hos J.H. Werner. 1735 20/3 - Förordning ang. gamla skrifters och handlingars framskaffande till upplysning uti historien och antikviteterna, mot en en skälig vedergällning. 1 ex., tryckt hos J.H. Werner. 1744 11/12 - Kungl. brev till Kanslikollegium ang. de vid Antikvitetsarchivum befintliga guldpenningarna. Avskrift. 1747 31/12 - Regest (av B.E. Hildebrand) av kungl. brev till Kammarkollegium om medaljerna efter drottning Ulrika Eleonora. 1748 6/9 - Kungl. svar till Kanslikollegium ang. de exemplar av myntsorter och medaljer samt jettonger som komma att avlämnas ifrån Myntet till Antikvitetsarchivum. Avskrift. 1751 21/2 - Kungl. brev ang. Antikvitetsarkivets och Kungl. bibliotekets förening. Avskrift. 1760 13/5 - Kanslikollegii cirkulär till samtliga konsistorier ang. antikviteters upptecknande av prästerna. Avskrift. Rev. aug. 1998. S.Ö.
E 2	Inkomna skrivelser från överordnade myndigheter och egna tjänstemän	Häri även skrivelser ställda till Kanslikollegium eller Kungl. Maj:t och överlämnade från kollegiet till Antikvitetsarkivet för åtgärd eller kännedom. Jfr serie E 4. Protokollsutdrag från Kanslikollegium med avskrifter av kungl. brev återfinnes även i serie E 1. Ändrad juli 1997. S.Ö.
E 3	Återkomna skrivelser
E 4	Övriga inkomna skrivelser	Skrivelser från enskilda och myndigheter i landsorten. Ändrad och tillägg juli 1997. S.Ö.
F	Ämnesordnade handlingar
F 1	Handlingar rörande förlagsverksamheten	Memorial, resolutioner, kontrakt, beräkningar, register och spridda fragment. Se även serierna G2a och G2b, F4, B2 och E2.
F 2	Handlingar angående förvärv av fornsaker	Tidigare Ant.koll:s o. Ant.ark:s handlingar vol. 25d-f, "Bilagor till inventariet" (inventariet 1599-1801, se ämbetsarkivet 2, SHM, DIac:1). På handlingarna skrivna inventarienummer korresponderar med Statens historiska museums huvudkatalog del I, ämbetsarkivet 2, SHM, DIa:1. Serien innehåller korrespondens, beskrivningar, intyg och ritningar i original blandade med dåtida och sentida avskrifter. Kronologisk ordning. Omskriven aug. 1997. S.Ö.
F 3	Handlingar angående stater och personalförteckningar	Fastställda stater, förslag, personalförteckningar, beräkningar. Se även B, E och i synnerhet G1. Statförslag 1668 se B1:1. Före 1672 endast förslag och beräkningar u.å. Spridda år.
F 4	Handlingar rörande tjänstgörande i Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet	Förutom i de här förvarade handlingarna finns personuppgifter i övriga serier.En förteckning över vilka som tjänstgjort och ett hänvisningsregister till andra serier finns att ta del av hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet. Okt. 1996, S.Ö.
F 5	Handlingar angående bibeltryckstunnan	Nov. 1996, S.Ö.
F 6	Genealogiska utredningar m.m.	Person- och släktnamn i denna serie har ej införts i registret till arkivförteckningen. S.Ö. juli 1997, rev. aug. 1998, jan., april, juni 1999.
G	Räkenskaper
G 1	Allmänna räkenskaper
G 1 A	Reviderade räkenskapsböcker med verifikationer	Serien består i första hand av inbundna volymer som inlämnats till kammaren för revision. Verifikationerna ingående i banden har numrerats med sidnummer direkt efter själva räkenskapen. Därtill kommer för vissa år kladdkoncept och renskrivna koncept som utbrutna häften ur tidigare band.
G 1 B	Strödda räkenskaper	Aug. 1997, S.Ö.
G 1 C	Revisionshandlingar
G 2	Förlagsverksamhetens räkenskaper
G 2 A	Reviderade räkenskaper över förlagsverksamheten	Den första debetsidan hänvisar till föregående räkenskap daterad 8/7 1701. Denna har ej påträffats.
G 2 B	Underlag till förlagsverksamhetens räkenskaper, kladdar, koncept, assignationer och kvittenser
Ö	Övriga handlingar
Ö 1	Handskriftssamlingen	I samlingen ingår solitära handskrifter som tjänstemännen förvärvat eller kopierat för arbetet i Antikvitetsarkivet. Vissa av tjänstemännens egna manuskript kan också återfinnas här. Kollegiet och arkivet hade under 1600- och 1700-talen bildat en mycket stor handskriftssamling (renskrift av förteckningen över samlingen omkring 1758 i vol. DI:8). Efter fördelningen 1780 återstod en mindre rest under riksantikvariens vård. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ställdes de i ATA kvarvarande handskrifterna upp efter en ämnesmässig ordning. Samlingen har nu för den del som finns i ATA rekonstruerats och förtecknats som en serie i ämbetsarkivet 1. Eftersom ingen förteckning över Antikvitetsarkivets handlingar under dess sluttid synes finnas, har arbetet gjorts med ledning av riksantikvarien J.D. Flintenbergs inventeringskatalog från 1794 (ämbetsarkivet 2, arkivet och biblioteket, vol. DIa:2). Denna upptar utan åtskillnad också de handlingar som Vitterhetsakademien erhållit fr.o.m. 1786 och som alltså ingår i akademiens handskriftssamling. I tveksamma fall har sådana handskrifter förts till Vitterhetsakademiens samling. Hänvisningarna till Klemmings katalog avser G.E. Klemmings förteckning från 1860-talet (ämbetsarkivet 2, arkivet och biblioteket, DIa:2). I vissa fall kan utförligare uppgifter återfinnas i handskriftskatalogen i ATA:s expedition. S.Ö. april - juni 1999.

Success! You have made an order!

An error ocurred!