bild
Arkiv

Kabelnämnden


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420702
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HrivzfEB5ITVkO0FyySye0
ExtraID420702
Omfång
10,2 Hyllmeter  (-)
Datering
1986 – 1994  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Kabelnämnden, 1986 – 1994 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Kabelnämnden

Kabelnämnden som startade sin verksamhet den 1 januari 1986 hade ett gemensamt kansli och en gemensam administration med den också nystartade Närradionämnden. All personal anställdes vid Kabelnämnden, enheterna Kabelnämnden och Närradionämnden.

Kabelnämnden bestod av ordförande och vice ordförande, bägge lagfarna och erfarna i domarvärv samt 4 övriga ledamöter.

Kabelnämndens kansli bestod av en enhetschef (direktören för Kabelnämnden och Närradionämnden) samt övrig personal.

För hantering av de bägge myndigheternas gemensamma administration fanns en gemensam delegation för kabel- och närradionämnderna. Denna delegation bestod av ordförandena och vice ordförandena från de bägge nämnderna samt direktören och ställföreträdande direktören.

Den lagstiftning som kabelnämnden hade att hantera var lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar, lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar samt lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.

Lagen om lokala kabelsändningar behandlade vidaresändning av programkanaler från satelliter i fast trafik och egensändningar i kabelnät som nådde fler än 100 bostäder. För rätt att bedriva vidaresändning av satellitprogram i sådana nät eller för upplåtelse av kanaler i kabelnätet till andra för egensandningar krävdes tillstånd av kabelnämnden. Kabelnämnden kunde också bevilja tillstånd till organisationer som bildats för att bedriva lokala kabelsändningar (lokala kabelsändarföretag). I dessa organisationer skulle ingå företräder för olika intressen och meningsriktningar inom tillståndsområdet. Samtliga tillstånd avsåg ett begränsat område, i regel högst en kommun och meddelades för högst tre år.

Tillstånd för satellitsändningar medförde skyldighet för nätinnehavarna att erlägga en avgift till staten. Avgiften uppgick till tio kronor per kalenderhalvår för varje bostad som kunde nås av satellitsändningar. Avgifterna beräknades av Kabelnämnden på grundval av de uppgifter om till kabelnät anslutna bostäder som nätinnehavarna var skyldiga att rapportera till nämnden två gånger per år.

Under de första åren av kabellagens tillämpning dominerades nämndes arbete av tillståndsärenden.

Kabelnämnden prövade också frågor om den så kallade must carry regeln. Denna regel avsåg nätinnehavarnas skyldigheter att vidaresända Sveriges Televisions sändningar; kanal 1 och TV 2,
i kabelnäten (senare tillkom även TV 4).

Den mest betydelsefulla förändringen i frågan om tillämpningen av 1985 års kabellagstiftning inträffade på grund av den tekniska utvecklingen på satellit-TV-området som innebar att de tidigare använda lågeffektsatelliterna, i lagens mening definierade som satelliter i fast trafik, successivt ersattes med s k medeleffekt-/högeffektsatelliter som inte kunde klassas som satelliter i fast trafik utan var att anse som direktsändande satelliter och därmed inte längre föll under kabellagens tillämpningsområde. Efter att den första s k medeleffektsatelliten ASTRA 1 A, hade tagits i bruk för vidaresändning av bl a den svenskspråkiga programkanalen TV 3, fann nämnden genom beslut den 15 februari 1989 att denna satellit var att betrakta som en direktsändande satellit och inte som en satellit i fast trafik i kabellagens mening. Sändningar från denna satellit fick således vidaresändas i svenskt kabelnät utan krav på tillstånd. Nätinnehavare som begränsade sitt programutbud till denna satellit kunde därför bedriva sändningar utan att beröras av kabellagens tillståndskrav eller avgiftsskyldighet enligt lagen om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.

Skyldigheten att se till att de boende i berörda fastigheter kunde ta emot radioprogram med tillstånd enligt 5 § radiolagen (Sveriges Televisions kanal 1 och TV 2) samt skyldigheten att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal för lokala kabelsändarföretags sändningar kvarstod dock liksom skyldigheten att till kabelnämnden rapportera vilka kanaler som vidaresändes i nätet.

Den 1 januari 1992 upphörde kabellagen att gälla och en ny lag (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten trädde i kraft. Enligt denna gällde etableringsfrihet för kabelsändningar men must carry skyldigheten beträffande Sveriges Televisions sändningar och sändningarna av TV 4 samt skyldigheten att kostnadsfritt upplåta en kanal i nätet för att av kabelnämnden förordnat lokalt kabelsändarföretag kvarstod.

Kabelnämnden hade enligt förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet att bevilja bidrag till verksamhet som kunde främja ett allsidigt utbud av lokalt producerade program i kabelnät.

Kabelnämnden disponerade 1 miljon kronor per år som kunde fördelas dels efter ansökan, dels genom nämndens eget initiativ. De bidrag som kunde beviljas var bl a följande: Startstöd till lokalt kabelsändarföretag, bidrag till utbildning, bidrag för att sprida erfarenheter och kunskaper och för utveckling.

Den 1 juli 1993 upphävdes denna förordning.

Kabelnämnden bedrev son verksamhet t o m den 30 juni 1994. Därefter avvecklades nämnden och verksamheten fördes över till det nybildade Radio- och TV-verket. Vissa av nämndens arbetsuppgifter överfördes till den vid samma tidpunkt nybildade Granskningsnämnden för radio och TV.

Haninge den 2001


Björn Rosén Annika Blomberg
Generaldirektör Arkivansvarig
Arkivbildarhistorik
Kabelnämnden
Kabelnämnden startade sinn verksamhet 1/1 1986 och upphörde den 30 juni 1994. Nämnden hade att hantera lagstiftningen om lokala kabelsändningar (1985:677), lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar (1985:1057) samt lagen om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar. Nämndens verksamhet överfördes fr.o.m 1/7 1994 till Radio-och Tv-verket.

Kontroll

Skapad2007-06-12 00:00:00
Senast ändrad2014-08-21 10:46:30

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter