Arkiv

Kraftska skolan

Basic data

Reference code

SE/SSA/1244

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/kS3lb9jGeaYT2sy1GY1mS4

Extra ID

1244

Extent

4.7 Hyllmeter

Archive institution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Record creator / Origination

Enskilda skolor i Stockholm (Arkivbildare)

Kategori: Övriga

Content and Biographical History

Scope and Content

KRAFTSKA SKOLAN

Kraftska skolan har sitt ursprung i det testamente varigenom hovinstrumentmakaren Mathias Petter Kraft år 1807 till Storkyrkoförsamlingen skänkte största delen av sin förmögenhet för upprättande av en skola, där barn till fattiga borgare kunde få kostnadsfri undervisning. Efter beslut i kyrkorådet och enligt en plan av testamentsexekutorn, pastor primarius Gustaf Murray, började skolan sin verksamhet 1809. Lokaler hyrdes i församlingens fattigskolas hus vid Trädgårdsgatan (kv Europa 5). Sedan fattigskolans flickklass 1824 flyttat till annan fastighet vid Tyska brunn, förenades Kraftska skolan ett år senare med den återstående gossavdelningen under gemensam föreståndare och gick hösten 1847 upp i församlingens folkskola som en övre avdelning. I samband med ett rektorsskifte skildes denna övre avdelning från folkskolan 1864 och blev åter en privat läroanstalt under sitt gamla namn, med lokaler i folkskolans hus vid Skärgårdsgatan men med egen ekonomi och förvaltning.

Genom en ambitiös satsning på moderna språk och genom att tidigt ta upp yrkesförberedande ämnen på schemat blev Kraftska skolan något av en föregångare. Som vår första och äldsta handelsskola har den gått till undervisningshistorien. Utbildningen, som byggde på fullständigt genomgången folkskola, var först treårig. År 1913 skedde en övergång till tvåårig kurs med enklass-undervisning och intagning av nya elever vartannat år. I samband med omorganisation till s.k. A-skola återgick man hösten 1956 till intagning varje år; skolan fick två klasser.

Sin särskilda prägel fick Kraftska skolan genom sin kyrkliga anknytning. Storkyrkoförsamlingen var huvudman. Som skolstyrelse fungerade skolrådet, efter 1958 kyrkorådet med pastor primarius som ordförande och som skolans inspektor. Kristendomsämnet hade sin givna plats på schemat. Därtill kom föreskriften från 1864, att skolans föreståndare skulle vara präst och få räkna prästerliga tjänsteår. Fullt ut kunde naturligtvis denna bestämmelse inte efterlevas, men påfallande ofta hade skolledaren ecklesiastik bakgrund; de sista fyrtio åren var rektor samtidigt komminister i församlingen.

Skolan var liten, som mest hade den ett femtiotal elever. Delvis berodde detta på en exklusivitet, som dock med åren luckrades upp. År 1864 avskaffades bestämmelsen, att endast söner till borgare hade tillträde, fr o m 1890 stod skolan öppen för barn från andra församlingar, 1945 beslöts om övergång till samskola, och hösten 1949 antogs de första flickorna.

Den ekonomiska basen för verksamheten var från början den Kraftska skolfonden. Under årens lopp tillkom sedan bidrag från andra enskilda donatorer; en viktig stödorganisation var från 1907 det Kraftska sällskapet, en sammanslutning av f d elever och andra med skolan sympatiserande. År 1949 blev skolan statsunderstödd och ställdes samtidigt under insyn av Kungl överstyrelsen för yrkesundervisning. Det statliga stödet ökades 1956 och samtidigt började kommunalt understöd utgå.

Allt detta till trots var snäva ramar satta för verksamheten. Ekonomin var tidvis en brännande fråga. Vid ett par tillfällen (1884, 1913) nödgades man förkorta undervisningstiden och skära ned utbildningen. År 1934 togs frågan om kommunalisering som yrkesskola första gången upp i en kommitté, och 1970 gjorde kyrkorådet en formlig framställning i frågan, men med negativt resultat. Den nya gymnasieskolan hade skapat ett nytt läge. Kraftska skolan hörde till de enskilda skolor för vilka statsbidraget succesivt började upphöra 1970/71. Beslut om nedläggning fattades 1972 och med utgången av vårterminen samma år upphörde skolan.

Stockholm i stadsarkivet den 18 februari 1988

Jan Gejrot

ÄNDRINGAR
I samband med att Storkyrkoförsamlingens skolråd (fnr 2111) och Storkyrkoförsamlingens fri- och fattigskola (fnr 783b) har utbrutits ur Storkyrkoförsamlingens arkiv (fnr 16) har examenshandlingar 1854-1855 m.m. återfunnits och inordnats i Kraftska skolans arkiv.

Samtidigt har fri- och fattigskolans matrikel, 1794-1847, utbrutits ur Kraftska skolans arkiv och överförts till nämnda arkiv. Hänvisningar till förutvarande serier i Storkyrkoförsamlingens arkivförteckning, numera skolrådet, har även ändrats (jmf 1988 års arkivförteckning, D 3:1).

Stockholms stadsarkiv den 16 april 2002

Christina Hellgren

TILLÄGG 2015

Den 10 september 2015 (accessionsnummer 2015:116) överlämnades ett tillägg omfattande ca 0,6 hm till Stockholms stadsarkiv från en privatpersons dödsbo. Enligt uppgift hade denne återfunnit handlingarna i en lokal på Fredsgatan och därefter förvarat dem hemma hos sig.

Handlingarna består bl.a. av skrivelser 1816-1932 (B:1, B:3-4), skolmatrikel födda 1850-tal-1890-tal (D 1:4), handlingar rörande skolans 100-årsjubileum 1909 (F 2:4) och skolresor 1908-1913, spridda år (F 2:3, F 2:5). Ett värdefullt tillägg till Kraftska skolans arkiv!

Stockholms stadsarkiv den 25 september 2015

Christina Hellgren

KRAFTSKA SKOLAN

Kraftska skolan har sitt ursprung i det testamente varigenom hovinstrumentmakaren Mathias Petter Kraft år 1807 till Storkyrkoförsamlingen skänkte största delen av sin förmögenhet för upprättande av en skola, där barn till fattiga borgare kunde få kostnadsfri undervisning. Efter beslut i kyrkorådet och enligt en plan av testamentsexekutorn, pastor primarius Gustaf Murray, började skolan sin verksamhet 1809. Lokaler hyrdes i församlingens fattigskolas hus vid Trädgårdsgatan (kv Europa 5). Sedan fattigskolans flickklass 1824 flyttat till annan fastighet vid Tyska brunn, förenades Kraftska skolan ett år senare med den återstående gossavdelningen under gemensam föreståndare och gick hösten 1847 upp i församlingens folkskola som en övre avdelning. I samband med ett rektorsskifte skildes denna övre avdelning från folkskolan 1864 och blev åter en privat läroanstalt under sitt gamla namn, med lokaler i folkskolans hus vid Skärgårdsgatan men med egen ekonomi och förvaltning.

Genom en ambitiös satsning på moderna språk och genom att tidigt ta upp yrkesförberedande ämnen på schemat blev Kraftska skolan något av en föregångare. Som vår första och äldsta handelsskola har den gått till undervisningshistorien. Utbildningen, som byggde på fullständigt genomgången folkskola, var först treårig. År 1913 skedde en övergång till tvåårig kurs med enklass-undervisning och intagning av nya elever vartannat år. I samband med omorganisation till s.k. A-skola återgick man hösten 1956 till intagning varje år; skolan fick två klasser.

Sin särskilda prägel fick Kraftska skolan genom sin kyrkliga anknytning. Storkyrkoförsamlingen var huvudman. Som skolstyrelse fungerade skolrådet, efter 1958 kyrkorådet med pastor primarius som ordförande och som skolans inspektor. Kristendomsämnet hade sin givna plats på schemat. Därtill kom föreskriften från 1864, att skolans föreståndare skulle vara präst och få räkna prästerliga tjänsteår. Fullt ut kunde naturligtvis denna bestämmelse inte efterlevas, men påfallande ofta hade skolledaren ecklesiastik bakgrund; de sista fyrtio åren var rektor samtidigt komminister i församlingen.

Skolan var liten, som mest hade den ett femtiotal elever. Delvis berodde detta på en exklusivitet, som dock med åren luckrades upp. År 1864 avskaffades bestämmelsen, att endast söner till borgare hade tillträde, fr o m 1890 stod skolan öppen för barn från andra församlingar, 1945 beslöts om övergång till samskola, och hösten 1949 antogs de första flickorna.

Den ekonomiska basen för verksamheten var från början den Kraftska skolfonden. Under årens lopp tillkom sedan bidrag från andra enskilda donatorer; en viktig stödorganisation var från 1907 det Kraftska sällskapet, en sammanslutning av f d elever och andra med skolan sympatiserande. År 1949 blev skolan statsunderstödd och ställdes samtidigt under insyn av Kungl överstyrelsen för yrkesundervisning. Det statliga stödet ökades 1956 och samtidigt började kommunalt understöd utgå.

Allt detta till trots var snäva ramar satta för verksamheten. Ekonomin var tidvis en brännande fråga. Vid ett par tillfällen (1884, 1913) nödgades man förkorta undervisningstiden och skära ned utbildningen. År 1934 togs frågan om kommunalisering som yrkesskola första gången upp i en kommitté, och 1970 gjorde kyrkorådet en formlig framställning i frågan, men med negativt resultat. Den nya gymnasieskolan hade skapat ett nytt läge. Kraftska skolan hörde till de enskilda skolor för vilka statsbidraget succesivt började upphöra 1970/71. Beslut om nedläggning fattades 1972 och med utgången av vårterminen samma år upphörde skolan.

Stockholm i stadsarkivet den 18 februari 1988

Jan Gejrot

ÄNDRINGAR
I samband med att Storkyrkoförsamlingens skolråd (fnr 2111) och Storkyrkoförsamlingens fri- och fattigskola (fnr 783b) har utbrutits ur Storkyrkoförsamlingens arkiv (fnr 16) har examenshandlingar 1854-1855 m.m. återfunnits och inordnats i Kraftska skolans arkiv.

Samtidigt har fri- och fattigskolans matrikel, 1794-1847, utbrutits ur Kraftska skolans arkiv och överförts till nämnda arkiv. Hänvisningar till förutvarande serier i Storkyrkoförsamlingens arkivförteckning, numera skolrådet, har även ändrats (jmf 1988 års arkivförteckning, D 3:1).

Stockholms stadsarkiv den 16 april 2002

Christina Hellgren

TILLÄGG 2015

Den 10 september 2015 (accessionsnummer 2015:116) överlämnades ett tillägg omfattande ca 0,6 hm till Stockholms stadsarkiv från en privatpersons dödsbo. Enligt uppgift hade denne återfunnit handlingarna i en lokal på Fredsgatan och därefter förvarat dem hemma hos sig.

Handlingarna består bl.a. av skrivelser 1816-1932 (B:1, B:3-4), skolmatrikel födda 1850-tal-1890-tal (D 1:4), handlingar rörande skolans 100-årsjubileum 1909 (F 2:4) och skolresor 1908-1913, spridda år (F 2:3, F 2:5). Ett värdefullt tillägg till Kraftska skolans arkiv!

Stockholms stadsarkiv den 25 september 2015

Christina Hellgren

Biographical history

Enskilda skolor i Stockholm
Här under samlas enskilda skolor verksamma i Stockholm

Begreppet samskola används för skolor där flickor och pojkar undervisas tillsammans.

Accessibility

Secrecy

Nej

Control

Amended

25/09/2015 07:38:48

Serier (20 st)

Reference code	Title	Note
A	PROTOKOLL		Access
A 1	Styrelseprotokoll med handlingar	Serien i kart.
A 2	Kollegieprotokoll
B	Utgående handlingar	Serien i kart. om ej annat anges.
C	DIARIER - saknas		Access
D	REGISTER OCH LIGGARE		Access
D 1	Elevmatriklar	Serien inbunden om ej annat anges. Se även B:1 och serie F 1.
D 2	Klassliggare	Serien i kart.
D 3	Åtskilliga register och liggare
E	Inkomna handlingar
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Access
F 1	Examenshandlingar	Serien i kart. Serien, tidigare i bundna volymer i Storkyrkoförsamlingens arkiv, innehåller handlingar som huvudsakligen tillkommit i samband med termins- och årsavslutningar. Utförliga betygskataloger 1864-1972 återfinns i D 1:2-3.
F 2	Åtskilliga ämnesordnade handlingar	Serien i kart. om ej annat anges.
G	RÄKENSKAPER		Access
G 4	Åtskilliga räkenskaper	Serien i kart.
G 1	Huvudböcker	Serien i kart.
G 2	Kassaböcker	Serien i kart.
G 3	Verifikationer	Vol. 1 -6 i kart., vol. 7-19 inb. Tidigare år se serie G 1. 1931-30/6 1956 även räkenskaper.
J	Kartor och ritningar
K	Fotografier

Search help: arkiv