Torsdagen den 5 december kl. 16.30–22.00 genomförs tekniskt underhållsarbete på webbplatsen. Under tiden som arbetet pågår kommer webbplatsen att vara helt avstängd.
bild
Arkiv

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Tessininstitutets arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/AB144/EA_803-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ckHyHbRPeYP0MMt4eLOet1
ExtraIDEA_803-1
Omfång
12 Hyllmeter 
122 Volymer 
Datering
1931 – 2005  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNationalmuseum
Arkivbildare/upphov
Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Tessininstitutet (1933)
Alternativa namn: Institut Tessin, Bibliothèque et Musée d´Art Suédois à Paris
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Förening)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Galleri)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Grafik)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Konsthistoriker)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Kultur)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Museichef)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Museum, måleri, konsthantverk, design)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (Samlare av konst)

Innehåll

ArkivhistorikTessininstitutets arkiv
Tessinsinstitutets arkiv och Nationalmuseum
I december 2015 flyttades Tessinsinstitutets omfattande arkiv från Paris till Nationalmuseum. Arkivet rymdes i 11 flyttkartonger och 27 diverse mindre kartonger. Ett reversal med fotografisk dokumentation av arkivet upprättades strax före flytten. Materialet ordnades och förtecknades på Nationalmuseum under våren 2017 av Emilia Ström. Uppordningsarbetet följde arkivets struktur med så få materialförflyttningar som möjligt. Materialet omfattar idag 122 volymer och arkivförteckningen är tillgänglig på nätet genom NAD.
Arkivet byggdes noggrant och konsekvent upp av Tessinsinstitutets grundare, kulturrådet vid Svenska Ambassaden, konsthistorikern Gunnar W. Lundberg (1903-1986). Materialets tyngdpunkt ligger tillika på åren mellan 1933 och 1969, tiden då Lundberg innehade tjänsten som institutets direktör.
1969 blev Tessininstitutet en del av Centre Culturel Suédois (Svenska Institutet) i Paris med sin nya hemvist i Hôtel de Marle vid 11, rue de Payenne. Dit flyttade 1971 kulturhusets förste chef, konsthistorikern Pontus Grate. Från och med 1970 är det därför ibland svårt att dra gränser mellan Tessinsinstitutets handlingar och Svenska Institutets, på samma sätt som det var svårt innan dess att dra strikta gränser mellan familjen Lundbergs privata dokument och samlingar och Tessinsinstitutets egna.
Tessinsinstitutets samling och arkivet
1963 blev stiftelsen statlig och samlingen, omfattande ca 6000 verk, donerades till den svenska staten. 1971 övertog Nationalmuseum (dåvarande Statens konstmuseer) ansvaret för Tessininstitutets samlingar som består av konst och konsthantverk i alla tekniker och genrer samt även delar av Institutets och Gunnar W. Lundbergs privata bibliotek. 2017 övertogs boksamlingen av Nationalmuseums Konstbibliotek. Kortkataloger (D2) och Accessionskataloger (D3) över samlingarna var redan skannade när förteckningsarbetet påbörjades våren 2017. Dessa är idag tillgängliga genom museets interna mappar i väntan på att bli kopplade till Nationalmuseums föremålsdatabas Museum Plus. Diverse beståndskataloger och förteckningar över samlingarna finns i manuskriptform upprättade av Gunnar W. Lundberg. Manuskripten är hand- respektive maskinskrivna, och merparten inbundna. Materialet omfattar fyra volymer (D4).
Tessininstitutets konstnärsarkiv
Tessininstitutets alfabetiskt i mappar ordnade konstnärsarkiv uppordnades i 27 volymer (F2, F2a). Vid förteckningsarbetet upprättades ett fullständigt namnregister. Materialet berör framförallt konstnärer representerade i Tessinsinstitutets egna samlingar men också andra svenska konstnärer verksamma i Frankrike och franska konstnärer verksamma i Sverige. Generellt speglar materialet svensk-franska konstförbindelser från 1600-talet fram till början av 1970-talet. Serierna F2 och F2a innehåller främst fotografier av konst, pressklipp, trycksaker men också reproduktionsgrafik och enstaka brev. Mest omfattande är materialet som berör Gunnar W. Lundbergs egen forskning, som bl.a. akter för Alexander Roslin och Adolf Ulric Wertmüller. Handlingar rörande Niclas Lafrensen d.y., omfattande hela sju volymer, uppordnades i en enskild serie (F2a).
Konstnärsarkivet innehåller även akter med fotografier och planritningar av Tessininstitutets byggnader, dess exteriörer, interiörer, trädgårdar och skilda renoveringsfaser. Institutet huserade först i Svenska Legationens lokaler vid 58 Avenue Marceau, Paris, senare vid 4, rue de Tournon i Hôtel Palaiseau, därefter vid 8, rue de Tournon i Hôtel de Brancas innan det slutligen flyttade till Hôtel de Marle vid 11, rue de Payenne. (F2:12 - F2:13)
Musée Bernadotte i Pau och Le Régiment Royal - Suédois
I arkivet ingår två separata mindre arkiv över två avgränsade verksamheter där Gunnar W. Lundberg var en drivande kraft. Båda dessa innehåller korrespondens samt fotografisk dokumentation. Det ena arkivet omfattar sex volymer och berör verksamheten vid Musée Bernadotte i Ville de Pau (F3). Här finns också diverse manuskript av Gunnar W. Lundberg och beståndskataloger över museets samlingar. Handlingarna är från åren mellan 1923 - 1961. Det andra gäller arkivet för Le Régiment Royal - Suédois uppordnat i fem volymer (F4). Här finns bl.a. akter om regementets enskilda officerare samt diverse manuskript, periodica och särtryck. Dess handlingar omfattar spridda år mellan 1938 - 1992.
Korrespondens
Gunnar W. Lundberg förde från Paris en omfattande brevväxling med institutioner, myndigheter och privatpersoner. Det var genom sina goda relationer med inflytelserika personer som han lyckades få stöd i uppbyggandet av Tessininstitutets konstsamling och förverkligandet av dess utställningsverksamhet. Hans och hans hustru Monnes sociala begåvning spelade också stor roll i kontakter inom konst- och kulturvärlden, inte minst bland konstsamlare och inom konsthandeln. Gunnar W. Lundberg skrev omkring mellan 2000 och 3000 brev årligen. Kopior på utgående korrespondens uppordnades alfabetiskt i 13 volymer (B1). Utöver dessa innehåller arkivet, i en separat serie, korrespondens med antikvariat och bokhandlare samt med de franska museerna (E1).
Här behandlades ämnen bl.a. donationer, diverse ekonomiska bidrag till Tessininstitutet, dess utställningsverksamhet och inköp av konst och böcker. Breven vitnar om Gunnar W. Lundbergs outtröttliga iver i letandet efter potentiella förvärv både i Frankrike och i Sverige men också utanför dessa länders gränser.
Utställningsverksamhet och evenemang
Dokumentationen av flera hundra utställningar och evenemang uppordnades kronologiskt i 14 volymer med förteckning där varje enskild utställning eller händelse anges med datum och namn (F1). Materialet innehåller framförallt en stor samling av fotografier, från bilder på enstaka konstverk till dokumentation av interiörer, vernissager och mottagningar. Det innehåller också utställningskataloger, vernissagekort, enstaka artiklar, pressklipp och anteckningar. Fotografierna bär ofta anteckningar som anger evenemangens namn och datum samt namn på de avbildade. Fotodokumentationen omfattar utställningar och evenemang organiserade både på institutet men även producerade externt i samarbete med andra institutioner och på andra platser i Paris, i övriga Frankrike och i Sverige. Bilddokumentationen av utställningar och evenemang sker systematiskt under tiden mellan 1935 och 1969 med undantag för krigsåren 1940 och 1943.
Institutet anlitade regelbundet externa professionella fotografer för att dokumentera sin verksamhet. Inom ramen för sitt uppdrag, att stödja svenska konstnärer verksamma i Frankrike, anlitade institutet oftast svenska fotografer boende i Paris. Till dessa hör bl.a. Christer Strömholm, Åke W. Borglund, Anders Holmquist, Ulla Wolfender Josephsson och fotografer från Ateljé Uggla. Bland franska fotografer anlitades bl.a. Robert Doisneau, Jacques Dumontier, Serge Lido, Louis Peltier och Richard Blin. Tyvärr bär Inte alla påsiktsbilder uppgift om upphovsman.
Reportagebilderna ger en levande och tidenslig bild av institutets många projekt, tillställningar och dess publik. De förmedlar både institutets och stadens atmosfär och fläkt. Bland diplomater, politiker, kulturpersonligheter och konstnärer finns alltid institutets eleganta värdpar, Gunnar W. och Monne Lundberg i centrum.
Samling av auktionskataloger
Till arkivet hör en omfattande samling av auktionskataloger innehållande en del av Gunnar W. Lundbergs anteckningar. Dessa kataloger kan utgöra en kompletterande källa för proveniensforskning i anslutning till Tessinsinstitutets samlingar. Materialet omfattar bl.a. ej helt kompletta serier av auktionskataloger för Svenskt-franska galleriet utgivna 1926 - 1952 (L2) samt kataloger av Sigge Björcks Konsthandel A.-B. utgivna mellan 1921 - 1941 (L4).
Negativsamling
Plast- och glasnegativ sorterades bort ur institutets fotografisamlingar och är placerade i klimatarkivet, i Nationalmuseums M2 (F1:14, F2:15 - F2:19, F5:2). Tessinsinstitutets samling av skioptikonbilder och slides 24x36 mm bevaras också i klimatarkivet, M2 (K1)
Tessininstitutets arkiv och Gunnar W. och Monne Lundberg
Tessininstitutets arkiv speglar Gunnar W. Lundbergs specialinriktning på svensk-fransk 1700-tals konst och ger vittnesbörd om hans rika produktion av konstvetenskapliga monografier och artiklar. Flera av hans skrifter i manuskript bevaras i arkivet (F5:1). Arkivet avspeglar också hans verksamhet som en passionerad och kunnig konstsamlare för institutets räkning. Det visar också det stora engagemang som Gunnar W. Lundbergs andra hustru, Ragna Monne L. f. Mohr, hade för institutets uppbyggnad från och med 1933. Arkivet ger en bild också av den stora roll som Tessinsällskapet hade för Tessinsinstitutets samlingar och verksamhet. Utan Tessinsällskapets stöd, inte minst ekonomiskt, skulle förverkligandet av att detta internationellt storskaliga projekt inte varit möjligt. Tessinsällskapet stiftades samtidigt med Tessininstitutet 1933 i Stockholm av Gunnar W. Lundberg.
Emilia Ström
2017-09-15
Litteratur:
Gunnar W. Lundberg, Institut Tessin 1959-1969, Styrelsen för Institut Tessin och Tessinsällskapet, Malmö 1970
Linda Johansson, Monne och Gunnar W. Lundberg, Livet med den svenska konsten i Paris vid 1900-talets mitt, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet, HT 2005

Kontroll

Skapad2018-05-03 12:09:35
Senast ändrad2024-04-26 12:59:49

Nyheter

den 9 oktober 2024
Uppdatering av folkräkningsdatabasen
Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1930 har upp...


den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...


Tidigare nyheter