Enskilda arkiv, personarkiv.Gullberg, Elsa  (1886 – 1984)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (Design)
KategoriFöretag. Ospecificerad (Företag)
KategoriFöretag. Ospecificerad (Textil)
Alternativa namn
AB Elsa Gullberg textilier och inredning
AB Elsa Gullberg Textil
HistorikGullberg, Elsa, f. Svensson, 1886–1984, textilkonstnär och formgivare. G. hör till nyskaparna inom svensk textil, både som formgivare och som producent. Efter utbildning på Högre konstindustriella skolan (nuv. Konstfack) följde anställning på Svensk Hemslöjd, där hon ritade möbler och utvecklade textila bindningar. Som föreståndare för Svenska Slöjdföreningens förmedlingsbyrå 1917–24 gjorde G. en banbrytande insats genom att förmedla konstnärer till industrin. År 1927 grundade hon Elsa Gullberg Textilier och Inredning, som fram till 1970 producerade mattor samt vävd och tryckt metervara. Till firman knöts konstnärer som Märta Afzelius, Carl Malmsten, Alf Munthe och Arthur Percy. G. svarade för textil inredning i bl.a. Stockholms konserthus (1925), Svenska Tändsticksaktiebolaget (1928) och Göteborgs rådhus (1937). Under de senare decennierna leddes firman av dottern Elsa-Maria Gullberg. G. hade under perioden 1953–1962 företaget Elsa Gullberg Textil med säte i Vaxholm. – Mor till Bengt-Johan Gullberg
AB ELSA GULLBERG TEXTILIER OCH INREDNING
FÖRTECKNING ÖVER PROVBÖCKER PÅ METERVAROR OCH AVPASSADE DUKAR SAMT FOTOGRAFIER AV PROFAN OCH KYRKLIG MONUMENTALTEXTIL OCH MATTOR FRÅN AB ELSA GULLBERG TEXTILIER OCH INREDNING AVSEENDE PERIODEN ÅREN 1926–1955 OCH SAMMANSTÄLLD ÅR 1994–1995.
Föreliggande samling prover på metervaror och avpassade dukar är byggd på ateljéernas provböcker från tiden kompletterade med bevarade prover från försäljningsavdelningen och fotografier. Den har fått sin slutgiltiga form under första hälften av 1990-talet och omfattar 65 pärmar och 5 boxar med fotografier. 43 pärmar innehåller vävprover och 22 pärmar innehåller prover på tryckta tyger. Sammanställningen har utförts under ledning av undertecknad.
Bokstavbeteckningarna: DR, DM, ULT o.s.v. härröra från en intern kod för firmans kvalitetsbeteckningar, ”hv” och ”mv” i rubrikerna betyda ”handvävt” resp. ”maskinvävt”. De bindningsscheman som förekommer, är original eller hämtade ut företagets vävjournaler. En särskild hänvisningslista avseende damastkvaliteter bifogas närmast efter denna inledning. Tyger, som från början komponerades för maskinell tillverkning, står under särskild huvudrubrik.
Uppgivna årtal avser det första år en kvalitet eller ett mönster förekommer i produktionsböckerna eller på mönsterritningarna.
Företagets produktion av metervaror samverkade med handvävda och i några få fall maskinvävda mattor och större vävnader såsom gobeliner för profant eller kyrkligt bruk samt avpassade draperier och andra vävda eller broderade textila föremål såsom mässhakar, kuddar och dukar m.m. komponerade av olika konstnärer och utförda på företagets ateljéer eller efter firmans förlagor av handaskickliga privatkunder. Efter egna originalritningar utfördes även möbler och tapeter vid olika specialfabriker och salufördes av företaget, som dels deltog i de flesta av epokens större offentliga utställningar och dels på ett flertal specialutställningar inom och utom landet.
Det är min förhoppning att betraktaren av proverna skall komma att fundera över fördelarna med en blandad hantverksmässig och industriell produktion, med vilken hänsyn kan tagas till såväl den privata kunden personliga behov av att komplettera sin miljö, som till arkitektens behov av kvantiteter i produktionen för större inredningsprojekt, samtidigt som en varierad detaljhandel tillgodoses. Den direkta kundkontakten gav inspiration till oavbruten anpassning och utveckling av tillverkningen.
Den västliga världens produktfilosofi favoriserar för närvarande i hög grad de stora kvantiteternas produktion och deras möjligheter att pressa priserna på de färdiga produkterna, något som ju sker på bekostnaden av mångfalden i alla produktionsled: garnkvaliteter, standardfärger och slutliga urval av tyger. Mångfalden får istället uppnås genom handelns förmåga att sammanföra produkter från vitt skilda länder och kulturer.
I Sverige är vi redan sent ute för att bestämma oss för om vi önskar fortsätta med att betona en nordisk tradition och kultur eller helt uppgå i en gemensam västerländsk kultursmälta. Det här materialet från mellankrigstiden och närmast efter andra världskriget härrör från en period då Nordisk formgivning inom konsthantverk och konstindustri uppmärksammades och uppskattades även utanför våra landamären.
Stockholm våren 1994
Elsa-Maria Gullberg
ReferenskodSE/AB144/EA_13
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/9iVHa1si24ElPaJ2qXWSp1
SpråkSvenska
ExtraIDEA_13

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter