bild
Arkiv

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Konstnärsförbundets Arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/AB144/EA_31-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pdb3ye1G0oR2vekI2Zt3x6
ExtraIDEA_31-1
Omfång
15 Hyllmeter 
75 Volymer 
Datering
18851962(Tidsomfång)
ArkivinstitutionNationalmuseum
Arkivbildare/upphov
Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Konstnärsförbundet (1885 – 1920)
Alternativa namn: Opponentrörelsen
Alternativa namn: Eugene Janson
Alternativa namn: Nils Kreuger
Kategori: Förening. Ospecificerad (Konstskola)
Kategori: Förening. Ospecificerad (Kultur)

Innehåll

ArkivhistorikKonstnärsförbundet en 1886 bildad sammanslutning av svenska konstnärer, huvudsakligen ur den i Paris studerande yngre generationen. Konstnärsförbundet framgick ur den s.k. o p p o n e n t r ö r e l s e n, vars ledande kraft var Ernst Josephson. Som sin viktigaste uppgift satte förbundet att verka för en reformering av det svenska konstlivet, främst genom att anordna årliga utställningar. Förbundets ordförande och ledande själ var från 1896 Karl Nordström; bland övriga medlemmar märktes J.A.G. Acke, Richard Bergh, Carl Eldh, Christian Eriksson, Per Hasselberg, Eugène Jansson, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Herman Norrman, Axel Sjöberg, Carl Wilhelmson och Zorn. Konstnärsförbundet höll sin sista utställning 1916 och upplöstes 1920.
Fler förteckningar
Under mitten av 1980-talet ordnades och förtecknades Konstnärsförbundets arkivmaterial enligt det allmänna arkivschemat. 2013 genomfördes en ny genomgång av arkivet och korrespondensen förtecknades på dokumentnivå. I den nya förteckningen hänvisas till äldre serie- och volymsignum.
Ny Förteckning över Konstnärsförbundets arkiv 2013
2013 års förteckning över Konstnärsförbundets arkiv utgår från den 1984, enligt allmänna arkivscheman, genomförda förteckningen. Så lång möjligt bevarades den ursprungliga strukturen. Under arbetets gång gjordes stora justeringar och kompletteringar i redan existerande förteckningarna samt förändringar i uppordningen av det fysiska materialet. Betydande förflyttningar mellan volymerna genomfördes, även om dessa så långt som möjligt undveks. Dessa ändringar noteras i förteckningen. Original handlingar och brev förtecknades på dokumentnivå. Antalet volymer utökades från 64 till 76. Stora delar av tidigare oförtecknat material uppordnades och förtecknades. Detta gäller 29 volymer av Sixten Strömboms efterlämnade handlingar (F8:5 - F8:34) samt 14 volymer med Karl Nordströms (F5:3 - F5:8), Nils Kreugers, Edward Halds, sammanslutningen De Ungas, Eugen Janssons, Folke Holmers och Elias Erdtmans efterlämnade handlingar (F:9 - F:14).
Den mest omfattande uppordningen utgjorde 10 volymer av inkomna handlingar E 1 - E 8 med konstnärsbrev i original där den ursprungliga ordningen med och inom respektive aktomslag så gott som helt gått förlorad. Brevförteckningar påskrivna på aktomslagen stämde ofta inte med innehållet. Originalbrev ursprungligen tillhörande volymerna E1 - E8 men nu utspridda i arkivets samtliga volymer återinfördes på sina platser samtidigt som, tidigare oregistrerade brev kom i dagen. För brevförteckningen i volymerna E2- E8 (varje volym innehåller ca 250 brev) valdes principen med sortering först på mottagare och därefter avsändare. Anledningen är att mottagarna domineras av relativt få aktörer i relation till avsändarna. Majoriteten av breven var ställda till Konstnärsförbundets ordförande Karl Nordström, förbundets sekreterare Carl Möller och ordförande för Konstnärsförbundets Parisfraktion Richard Bergh samt till Oscar Björck, Georg Pauli och Nils Kreuger. Denna princip bevarar korrespondensens proveniens. Den ger dessutom en antydan om, och samlar brev med, besläktade frågeställningar. Nackdelen är att en och samma avsändare kan figurera på mer än en plats i respektive års förteckning.
I brevuppställningen registreras varje brev individuellt med följande information, om den finns angiven; ort, datering, brevskrivarens tilltal till adressaten, antalet skrivna blad och sidor samt anteckningar på brev/kuvert, om dessa införts av andra än brevskrivaren. Denna praxis underlättade att pussla ihop utspridda brevfragment med dithörande brev, identifiera mottagare respektive avsändare. För numreringen valdes en princip som underlättar sökning/bläddring och orientering i Visual Arkiv där förteckningen läses i en lång rollista. Därför upprepas alltid årtal, mottagare och avsändare i förteckningen för varje brev eller brevgrupp inom samma år. Brevens numrering avspeglar också den exakta placeringen av det fysiska materialet. (Se beskrivning för brevförteckning i E 2-). I de fall där brevet är trasigt, slitet eller missfärgat, noteras brevets skick. Många av de oidentifierade brevskrivarna har numera kunnat identifieras. För ofullständiga brev, brevfragment och brevkoncept där sidor och även information om mottagare, avsändare och datering saknas anges oftast sammanfattningsvis textens innehåll. För hela beskrivningen av brevförteckningens praxis se inledande anmärkningar för volymerna E2-E8.
Emilia Ström
Stockholm 2013-08

Kontroll

Skapad2016-05-12 11:42:45
Senast ändrad2023-11-21 10:58:56

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter