Arkiv

Diskussionsföreningen Tyst, Rödön

Grunddata

Referenskod

SE/FAJ/FAJ_11611-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/LTIU2C0hEakjtJITzJsg04

ExtraID

FAJ_11611-1

Omfång

0,03 Hyllmeter

1 Volymer

Datering

1890

–

1892

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Föreningsarkivet i Jämtlands län

Arkivbildare/upphov

Diskussionsföreningen Tyst, Rödön (1890)

Kategori: Förening. Ospecificerad (II:Bildnings-, kulturorganisationer)

Innehåll

Arkivhistorik

Diskussionsklubben Tyst startades 1890 i byn Kälabacken, Rödö socken. Initiativtagare var Olof Nilsson, Anders Persson (bägge från Västerkälen) och Anders Eriksson (från Kälabacken). Tanken var att starta en förening, och syftet med denna förening står nedtecknat i dess stadgar:
"arbeta för att medlemmarne, sig sjelva till nöje och nytta, må komma till insikter i och praktiskt lära sig att leda ett möte eller en stämma, att hålla eller referera ett anförande, att skrifva ett protokoll o.s.v., med ett ord att vara en loge, der man ömsesidigt sökte lära och uppföra sig i - såsom det heter - parlamentarisk takt och ordning.
Vid första mötet hade 20 män från olika byar inom Rödö och Nässkotts socknar slutit upp. Exakt hur många medlemmar föreningen hade under åren, är svårt att säga eftersom inga medlemslistor finns bevarade. Men till en början verkar mötena ha varit välbesökta och diskussionerna lifliga. Man diskuterade allt från jordbruksmetoder och religiösa frågeställningar, till mer filosofiska frågor såsom Vad är samvete? och såklart politik.
Den som inte deltog i diskussionerna fick till en början böta 10 öre per möte, men denna plikt togs bort efter ungefär ett år. Flera medlemmar menade att det skrämde bort deltagarna från mötena, men man var inte överens i den frågan. I samma veva var det få som deltog i mötena, och ännu färre som diskuterade vilket gjorde att man även försökte ändra inriktning. Många tyckte att det var svårt att diskutera annat än rena jordbruksspörsmål, för det var ju det de hade åsikter kring och kunskap i. Andra ville istället diskutera politik och mer filosofiska frågor, för att utmana sina tankegångar lite och få nya perspektiv. I slutet av 1891 väljer föreningen att istället för att ha diskussionsmöten, iscensätta fiktiva kommunal-stämmor. Man diskuterade då frågor som fattigvård, hundskatt osv. och det verkar på protokollen som att föreningen lever upp igen.
Hur föreningen avvecklades finns inte dokumenterat.
Fenomenet att starta denna typ av förening var inte unik. Långt ifrån alla svenskar hade vid denna tid rösträtt, och kraven på att ändra åtminstone den kommunala rösträttsordningen var starka. Man var därför medveten om, att om man ställde de kraven måste man också vara beredd att ta en plats - man måste göra sig valbar. Genom att träna på att begära ordet, att framträda inför andra, argumentera för sin tes och bemöta andras påståenden så gjorde man ju just det, övade sig i parlamentarism.
Och som en av medlemmarna påpekade när föreningen varit igång i några år:
ock gaf ett exsempel på huru för sirka 25 a 30 år sedan kunde ej bönderna yttra sig som de ville på stämmor och dyligt de kunde ej göra sina tankar till ord utan stodo der undfallna och skalf och de der som sutto i spetsen bestämde efter eget tycke och smak
Fenomenet, att träffas och diskutera, hade funnits tidigare i form av exempelvis salonger inom högreståndsmiljöer och inom kulturella kretsar. Men under slutet av 1800-talet så startades diskussionsklubbar av och för den breda massan. De fanns inom flera av de stora folkrörelserna; arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen men även i form av fredsföreningar och som i detta fall en ren diskussionsförening.
I arkivet finns avskrifter av båda protokollsböckerna.

Kontroll

Skapad	2019-06-27 11:47:14
Senast ändrad	2024-04-25 09:17:59

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Diskussionsföreningen Tyst, Rödön

Grunddata

Innehåll

Kontroll

Serier (1 st)

Nyheter