Arkiv

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB:s arkiv - GLA/C0169

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/10923

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/couxXw5trH6cyG018W43t3

Omfång

485 Hyllmeter

Datering

1865	–	1982		(Tidsomfång)
1899	–	1980		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Fört 31/89, C0169

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB

Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Varv)

Innehåll

Syfte & innehåll

Eriksberg började som en galvanisk verkstad, ägd av C. C. Barchmann år 1850. En ung tekniker, D. W. Flobeck, anställdes 1853 som föreståndare. Då var Eriksberg en mekanisk verkstad med galvaniseringsverk och skeppssmedja på en 14.400 kvm stor tomt. Antalet arbetare var omkring 20. Flobeck övertog 1860 verksamheten i bolag med P. J. Rapp. År 1871 inköptes det dittills arrenderade området, där verkstaden anlagts. Det första fartyget byggdes 1873.

Verkstaden ombildades 1876 till aktiebolag. Flobeck var själv företagets verkställande direktör. År 1896 köpte han upp Rapps aktier. Sonen Erik efterträdde honom 1904. Gunnar Engberg som 1907 anställts som varvsingenjör (chef för verkstäderna) blev 1917 VD. Bolaget hade 1914 övergått i Broströmskoncernens ägo. I samband därmed skedde en omfattande modernisering och utvidgning av företaget, ett arbete, som sträckte sig ett gott stycke in på 1920-talet. Bäddar och verkstäder, anpassade för fartyg upp till 10.000 ton, anlades, och samtidigt byggdes en flytdocka med betydande lyftkraft. En maskinverkstad tillkom för byggande av dieselmotorer. En betydande utvidgning av arealen skedde strax före andra världskriget. Nya fartygsbäddar, modernisering av varvsanläggningen för tillämpning av elektrisk svetsning och sektionsbygge hade därmed påbörjats. Eriksberg kunde 1942 bygga fartyg upp till 30.000 ton.

Omfattande investeringar gjordes under 1950- och 1960-talen. Sektionsbyggemetoden drev fram investeringar i bl.a. större verkstäder för montering och ny lyftutrustning. Maskinverkstaden måste också byggas till för de stora dieselmotorer, som nu krävdes i de allt större fartygen. Varvsområdet utvidgades betydligt 1958, och följande år togs en byggdocka i bruk, som gjorde det möjligt att bygga fartyg upp till 130.000 ton. Dockan kom sedan att utvidgas, och 1970 hade den fått en storlek, som skulle göra det möjligt att bygga fartyg upp till 500.000 ton.

Bär Engberg 1947 avgått, hade fartygsritkontorets chef sedan 1925, Erik Häggström, blivit företagets VD. Då han 1961 drog sig tillbaka, fick han ingen tekniker som efterträdare, något som i viss mån speglar, att finansieringsfrågorna vid den här tiden fått ökad betydelse. Företagets nye VD, Sven Häggqvist, hade varit merkantil direktör i bolaget sedan 1950 och vice VD sedan 1958.

Samtidigt som Eriksberg under 1960-talet i svår internationell konkurrens ökade sin produktivitet, var rörligheten på arbetsmarknaden mycket stor och omsättningen av arbetare ett problem för varvet. Det rådde stor brist på yrkesarbetare, främst svetsare och plåtslagare. Den utländska arbetskraften ökade kraftigt liksom varvets beroende av entreprenadfirmor (den grå arbetskraften). Det blev viktigt för varvet att öka satsningen på utbildning och social upprustning. Ett led i personalpolitiken var uppförandet av en fritidsanläggning. Eriksbergsgården invigdes 1968. Under 1960-talet deltog Eriksberg i portugisiska varvsprojekt. Ett reparationsvarv invigdes i Lisnave 1967 med Kockums och Eriksberg som delägare. Eriksberg hade ett stort behov av att öka komponenttillverkningen hos underleverantörer och ett avtal med Lisnave-varvet kom till stånd, som gjorde, att en betydande del av Eriksbergs sektionstillverkning kom att ske i Portugal under 1970-talet. Eriksberg engagerades också i Uddevallavarvet. Ett avtal ingicks 1963 med staten om att Eriksberg som delägare skulle driva varvet och dess dotterbolag. Staten inlöste 1970 Uddevallaaktierna. Samma år köpte Eriksberg Lindholmens varv. Efter förvärvet av Lindholmen hade Eriksberg över 6.000 anställda, och varvsområdet omfattade över 700.000 kvm.

Eriksberg hade 1965 fått en organisationsavdelning, varv huvuduppgift var att handha utvecklingen av nya system för databehandling, och under 1970-talet skedde en omfattande administrativ omorganisation. Varvet hade sedan gammalt en fartygsavdelning och en maskinavdelning. Nu integrerades konstruktion av fartyg och maskin i en konstruktionsfunktion, och de produktiva avdelningarna sammanfördes i en produktionsfunktion. Företaget blev enligt 1971 års organisationsplan uppdelat i följande funktioner: konstruktion, produktion, ekonomi och personal. År 1974 tillkom en materialadministrativ funktion. I samband med den administrativa omorganisationen gjordes stora satsningar på att konstruera ett för hela företaget dataanpassat informationssystem, ett arbete som pågick fram till 1976.

År 1974 stod det klart, att Eriksberg drabbats av stora rörelseförluster. En statlig varvskommission tillsattes 1975. Representanter för företagsledning och anställda utarbetade en handlingsplan för Eriksbergs fortsatta verksamhet, men resultatet blev på grundval av varvskommissionens utredning, att Eriksberg skulle läggas ner. Staten övertog 1976 samtliga aktier i bolaget för 1.000 kr. Fr.o.m. 1977 ingår Eriksberg som dotterbolag i Svenska Varv AB. Skeppsbyggeriet upphörde 1979. Reparationsverksamheten hade redan 1973 överlåtits till Götaverken.

Bengt Eneroth, anställd i företaget redan 1942 och ekonomisk direktör sedan 1965, hade 1971 blivit Eriksbergs VD. Han efterträddes 1974 av konstruktionsdirektören i företaget, Per Alsén. Sedan staten förvärvat bolaget, hade befattningen som VD uppehållits av följande personer: Erland Wessberg 1976, Rolf Bergstrand 1977-1979, Bengt Fink 1979-1981 och Sverker Albrektson 1981-.

Ordning & struktur

Eriksbergsarkivet är uppdelat på ett huvudarkiv, dit serier av allmän betydelse för verksamheten och hela ekonomifunktionens handlingar förts, samt arkiv för övriga funktioners avdelningar.

Ingår gör också arkiv tillhöriga företagets stiftelser och fonder, vissa dotterbolags arkiv och handlingar angående den s.k. samrådsverksamheten, dvs. företagsnämndens och dess kommittéers, samt skyddskommitténs arkiv.

Beståndet av handlingar är i det närmaste ordnat och förtecknat med undantag av det s.k. ritarkivet, som fartygsritkontoret haft ansvar för. Eriksbergs ritningssamling förvaras idag på Göteborgs sjöfartsmuseum.

Flera av de medlemsorganisationer och föreningar som bildades för och av Eriksbergs anställda förvaras på Göteborgs stadsarkiv, folkrörelsearkivet.

Ämnesord

Ämnesord, sak

Skeppsvarv (Lokalt ämnesord)

Varv (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2023-06-07 12:46:18

Arkiv (10 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
1	Huvudarkivet	1865 – 1984
2	Juridiska avdelningen	1962 – 1978
3	KONSTRUKTIONSFUNKTIONEN
4	PRODUKTIONSFUNKTIONEN
5	Materialadministrativa funktionen	1913 – 1978
6	PERSONALFUNKTIONEN
7	PENSIONSSTIFTELSER OCH FONDER
8	DOTTERBOLAG
9	SAMRÅDSVERKSAMHETEN
10	MEDLEMSORGANISATIONER OCH ANDRA FÖRENINGAR		Nedan följer en översikt av medlemsorganisationer och andra föreningar knutna till anställda på Eriksbergs mekaniska verkstads AB, med uppgifter om föreningarnas startår och arkivförvaring. Eriksbergs Verkstadsklubb med olika grupper och avdelningar 1905 Göteborgs stadsarkiv Arbetets riddare, lokalavdelning 1905 (?) Eriksbergs kommunistiska fackklubb 1925 (?) Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Arbetares Hjälpkassa 1927 Göteborgs stadsarkiv (Prinsessan Ingrids fond) 1927 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Gjutareklubb 1920-tal (?) Eriksbergs Arbetsledarekår 1928 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Verkstadsklubbs Andelsförening 1928 Göteborgs stadsarkiv Arbetsledarnas Studieförbund 1928 Göteborgs stadsarkiv Eriksberg med sektioner SIF-klubb 1929 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Verkstadsklubb Skyddskommittén 1930 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Socialdemokratiska fackklubb 1934 (?) Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Arbetsledarekårs Semesterhems förening 1939 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Korporationsklubb 1939 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs kontoristers Gymnastikförening 1930-tal (Blev på 1950-talet sektion av Eriksbergs Tjänstemannasällskap) Eriksbergs Arbetares Sociala Fond 1941 Göteborgs stadsarkiv (Ombildning av Eriksbergs Arbetares hjälpkassa) Eriksbergs Arbetares Korporationsklubb 1941 Eriksbergs Skyttekorporation 1941 Eriksbergs Rör- och Kopparslagares hjälpkassa 1941 (?) Förrådsarbetarnas Sjukring 1943 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Gjuteri- och Smedjas Sjukring 1943 Svenska Varvs centralarkiv Eriksbergs Nitares och Diktares Sjukring 1943 Göteborgs Stadsarkiv Plåtslagarnas Sjukring 1940 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Schackklubb 1943 Eriksbergs Konstförening 1945 Enstaka handlingar på Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Verkstadsklubb Teatergruppen 1945 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Verkstadsklubb Musikgruppen 1945 Eriksbergs Verkstadsklubb Studiekommittén 1945 Göteborgs stadsarkiv Vårvindar Friska (Sällskapsförening bland tjänstemännen) 1946 (Ombildad 1950 till Eriksbergs Tjänstemannasällskap) Eriksbergs Manskör 1948 Eriksbergs Sommarbarnskommitté 1950 Eriksbergs Tjänstemannasällskap 1950 Svenska Varvs centralarkiv Eriksbergs Tjänstemäns Pensionärsförening 1952 Eriksbergs Verkstadsklubb Fotoklubben 1952 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Verkstadsklubb Bridgeklubben (nedlagd 1967) 1953 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Arbetares Pensionärsförening 1955 Eriksbergs Verkstadsklubb Konstklubben 1956 (?) Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Arbetares matsalar 1956 Svenska Varvs centralarkiv (Ombildad 1968 till Eriksbergs Personalmatsalar) Eriksbergs Samarbetsgrupp för nykterhetsarbete 1957 Göteborgs stadsarkiv Eriksbergs Mekaniska Verkstads Tjänstemäns Ekonomiska förening 1957 (nedlagd 1963) (?) Eriksbergs Verkstadsklubb, TV-byggargruppen 1958 Eriksbergs Verkstadsklubb Filatelistklubben 1959 Eriksbergs Spinnfiskeklubb 1962 Civilingenjörsföreningen vid Eriksberg och Götaverken År (?) Eriksbergs Personalmatsalar 1968 (Tidigare Eriksbergs Arbetares matsalar) Eriksbergs Arbetares Fruförening 1969 Eriksbergs Bowlingklubb 1969 Eriksbergs Fotoklubb 1969 Bowlingklubben Märket (startad i rörverkstaden) 1970 Trygghetskommittén Bowlingklubben Fredagspojkarna (Anordnare av Torparemästerskapet) 1973 PTKL kommitté (Privattjänstemannakartellen lokalt) 1974 Eriksbergs Fackliga Kontaktkommitté 1975

Sökhjälp: arkiv

Nyheter