Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Åmotfors Pappersbruks AB


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50305
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/uZXo0W4pY4Qhi7FbC8Q4n2
Omfång
491 Volymer  (-)
21,3 Hyllmeter 
Datering
1873–1981(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Åmotfors Bruk (1896)
Alternativa namn: Nordic Paper Åmotfors AB  (2008 – )
Alternativa namn: Åmotfors pappersbruk AB  (1898 – )
Alternativa namn: Åmotfors Bruk AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Såg, hyvleri)
Kategori: Företag. Processindustri (Pappersbruk, sulfatfabrik)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftstation)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 19/99

Nummer i anmärkningskolumn (1-442), hänvisar till äldre förteckning.
Inledning (äldre form)Åmotfors Pappersbruks AB

Ägarförhållanden.

H. O. Brein och Jörgen Blakstad byggde pappersbruket i Åmotfors under åren 1896-1898 mellan Noreborg och Kroppstadfors träsliperier. Bolagsordningen var tagen 28 jui år 1895, styrelsen bestod av Brein och Blakstad. 1907 inköpte AB Kroppstadfors Bruk - Noreborgs bruk med därtill hörande aktier i Åmotfors pappersbruk AB = gemensam ledning; disponent Rolf Hansen. På 1920-talet övertog Wermlandsbanken aktierna i Åmotfors pappersbruk AB. År 1926 kom Gösta Schotte till Åmotfors och blev år 1931 disponent och styrelsemedlem. År 1938 sålde Wermlandsbanken Åmotfors cellulosafabrik och pappersbruk till Gösta Schotte och Nils Troedsson. Åmotfors pappersbruk AB övertogs år 1954 av Rottneros AB och ingick som dotterbolag till detta i Rottneroskoncernen. Företagschef år 1960 blev docent Lennart Schotte. Ett fruktbart samarbete inleddes med AB Rasco i Malmö där Rottneros AB förvärvat aktiemajoriteten. År 1975 köpte Vänerskog Ekonomiska förening 15 % av aktierna i Rottneros AB. Vänerskog förvärvade 50% av Rottneros aktier och fick majoriteten. Åmotfors pappersbruk såldes i samband med Vänerskogs konkurs. Fr.o.m. den 1 augusti 1981 så ingick Åmotfors pappersbruk AB i ett 4-bruksprojekt, då var Åmotfors pappersbruk AB till större delen ägt av det engelska företaget Redley & Viney Company Ltd.

Verksamhet och produktion.

Vid slutet av 1890-talet uppstod planer på att vidareförädla de båda träsliperiernas massaproduktion (Noreborg och Kroppstadfors). En kombinerad pappersmaskin med en bredd på 210 cm= den första pappersmaskinen som KMW tillverkat användes i pappersbruket. Slipmassan skulle förädlas till s.k. brunpapper som användes som omslagspapper eller bereddes till brun träpapp. Övergång till kemisk massaframställning var år 1926 då Åmotfors sulfatfabrik uppfördes. Vid pappersbruket skedde en specialisering på produktion av kraftpapper. Åmotfors pappersbruk AB drev även sågverk och hyvleri vid Kroppstadfors samt ägde kraftstationen vid Noreborg och Kroppstadfors. 1935 producerades 12 000 ton sulfatmassa och 10 500 ton papper mest MG, maskinglättat papper och en mindre del som var oglättat. År 1950 producerades 20000 ton kraftpapper och 17 000 ton sulfatmassa. År 1960 producerades 34 300 ton sulfatmassa och 35 700 ton kraftpapper. 1964-1965 sjönk försäljningen av kraftpapper med 50% p.g.a. att England inledde importavgifter och devalvering. Rascos produktion av gummerade pappersremsor flyttades till Åmotfors (tillverkningen förlades till Kroppstadfors). 1972 producerades 33 800 ton sulfatmassa och 39 500 ton kraftpapper. År 1976 producerades 45 000 ton papper av egen sulfatmassa en del blev gummerat papper och laminerade produkter. 1977 producerades 27 900 ton sulfatmassa. Sedan 1971 Svarade Vänerskog för Åmotfors råvaruförsörjning. 1977 lade Vänerskog ned massatillverkningen i Åmotfors och Åmotfors fick sulfatmassan från Bäckhammar bruk (ägt av V-skog). Förutom sulfatfabrik och pappersbruk drev bolaget såg, hyvleri och kraftstation. Slipmassan fraktades med pråm och häst från sliperierna till pappersbruket, där tunt papper för buteljomslag framställdes. 1904 utvidgades med en yankeemaskin från Fullner på 230 cm bredd. Ca 5000 ton papper per år, glättat och oglättat s.k. havannapapper. 1910-talet dåliga år med skuldsättning. Det beslutades att under 1920-talet upphöra med produktion av mekanisk massa, det var mer lönsamt med framställning av kemisk massa och kraftpapper. 1925 anställdes ingenjör Gösta Schotte som fick i uppdrag att tillsammans med KMW uppföra en sulfatfabrik samtidigt gjordes en omläggning av produktionen till kraftpapper. 1926 var fabriken i drift som ett integrerat bruk. Massafabrik och pappersbruk var sammanbyggda och massan pumpades från massafabriken till pappersbruket. 1930 talet fanns det 3 kokare i sulfatfabriken, 3 yankeemaskiner och en kombinerad maskin i pappersbruket. 1942 var det brand i fabriksbyggnaderna och holländeri, sortersal och skärsal förstördes. Allt återuppbygdes samma år och Bäckhammars bruk tog hand om produktionen under tiden, som också ägdes av Gösta Schotte. 1949 moderniserades pappersbruket då fanns 1 yankeemaskin, 3 kombinerade maskiner, en mångcylindermaskin (100 ton per dygn) samt 4 st kokare i sulfatfabriken. 1951 byggdes nytt sodahus med en Tomlinsonpanna från Götaverken. 1954 såldes Åmotfors pappersbruk till Rottneros AB av Gösta Schotte och Nils Troedsson. 1960-62 byggdes ett nytt sileri. Under 1960 talet införskaffades en mesaugn tillverkad a F.L. Smith och en kombinerad pappersmaskin från KMW. Utredningar om produktionsinriktning, satsade ett fåtal specialiteter och ett begränsat sortiment. Årsproduktionen var 30-35 000 ton papper. Planer på utbygnad av pappersbruket. Sulfarkokeriet hade 5 st kokare på ca. 60 kbm/vardera. År 1964 inleddes utvecklingsarbete. Den maskinella utrustningen moderniserades, det planerades utbyggnad av förädlingsavdelningen, för gummering och laminering. 1966 störste konkurrenten - AB Rasco i Malmö - inköptes av Rottneroskoncernen. Gummeringsmaskinen i Åmotfors byggdes ut och Rascos tillverkning av gummerade remsor överflyttades från Malmö till Åmotfors. År 1969 projekterades en ny förädlingsfabrik, som var färdig i början av 70 talet.

Verkstaden byggdes år 1895. Kabelkranen fanns mellan 1928-1972.

PM1:installerades år 1929 - yankeemaskin som byggdes om till kombinerad maskin 1937-38.
PM2:yankeemaskin från KMW 1912 och senare ombyggd. Kom från Koppoms bruk (lades ner).
PM3: år 1903 från tyska Fullner från början yankeemaskin, 1925-26 byggdes den om till en kombinerad maskin.
PM5: var en kombinerad maskin som var tillverkad av KMW år 1895 och var enligt uppgift den första maskin som överhuvudtager levererades av verkstaden. Den har blivit ombyggd vid flera tillfällen.

Anställda

De anställda kom från samhället eller gårdarna runtomkring. Ofta arbetade flera från samma familj på företaget och arbetet gick ofta i arv. 1930-talet så fanns det ett stort överskott på personal, och folk från landsbygden runtomkring fick inga jobb i fabriken. Under 1950-talet så skänkte pappersbruket mark till kommunen och gav anställda subventioner för att bygga sig hus. När fabriken Koppom lades ned 1968 började ca 25 personer att arbeta i Åmotfors så de pendlade fram och tillbaka. Många överkvalificerade akademiker sökte jobb i slutet av 1960 talet/början av 1970 talet men företagsledningen ville i första hand anställa bortrationaliserade skogsarbetare. År 1960=420 st kollektivanställda och 60 st tjänstemän många bortrationaliserade. År 1972=315 kollektivanställda och 45 tjänstemän. Tidigare arbetade fler kvinnor i fabriken. Många av dem var då sysselsatta med att sortera ark. Denna verksamhet upphörde och den kvinnliga arbetskraften återfanns i laboratorium och i förädlingsavdelningen. År 1977 växte Åmotfors pappersbruk till 600 anställda.


Produktion

Sågverk - avsalusågen år 1825
antal sågblad sågade tolfter
Kroppsta 3 110
Sälboda 1 28


Sågverk 1885
antal ramar tillverkning, standard
Brättne 2 800
Kroppsta Ny 2(ångs.) 1000
Kroppstadfors 2 250
Noreborg 2 300
Sälboda 2 800
Åmot 1 300



Sågverk år 1913
Drivkraft tillverkn.värde/tusen.kr
Brättne(Gunnarskog v 19
Kroppstadfors (Ny) åv 251
Noreborg (Eda) v 59


Pappersbruk tillverkningskapacitet i ton:

1900 1905 1910 1915 1920 1925 1929
Åmotfors 3500 4600 5400 6000 7000 7000 8500
Brättne 2000 4000 5000 3000 3100 3800


Kroppstadfors träsliperi

Ägare Åmotfors pappersbruk AB
Anlagd år 1887. Utvidgades ochmoderniserades 1910 och 1913. Nedlades hösten 1926.

Tillverkn. kapacitet tons torrvikt
1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925
2250 2250 2250 2250 2250 3000 3000 3250


Noreborgs träsliperi

Äg. Åmotfors pappersbruk AB.
Anl. år 1887, nedl. nyår 1926.

Åmotfors pappersbruk AB.
Anl. 1898. Utvidgades och moderniserades åren 1904, 1925 och 1927.
Sedan 1927 tillverkas M.G och oglättat kraftpapper. Antal arbetare tillsammans med sulfitfabriken 145 st.



Åmotfors sulfatfabrik:

Äg. Åmotfors pappersbruk AB. Anlagt år 1926.

Kroppstadfors såg:

Äg. ÅmotforsPappersbruk AB. Anlagd av Bengtsson i Kärsmon ca 1865. Sågen drevs med ånga och var utrustad med 2 ramar. Sågade ca 70 000 stockar/år. Det fanns en hyvel ca 700 m från sågen.


Källor till historiken:

Värmländska industribilder, Gunnar Kolmert.
Svenska pappersbruksföreningens tjugofemårsskrift av MOLAE Chartarie Suecane, 1923.
Värmlands skogsbruk, fordom och nu, 1929 Värmlandsutställningen.
Massafabriker och pappersbruk i Värmland och Dalsland av Marie Nisser och Helene Sjunnesson.
Åmotfors pappersbruks AB:s arkiv.


Förteckningsarbetet.

Arbetet med arkivhandlingarna har varit svårhanterligt eftersom den sista leveransen som kom till Forshagadepån kom i ett tjugotal stora trälådor i dessa lådor låg det lösa handlingar från ett flertal bruk bl a Noreborg, Åmotfors, Kroppstadfors Sälboda Brättne samt Bäckhammars bruk. Handlingarna var vikta, dammiga, smutsiga, ihopknutna etc. Förarbetet att försöka få någon som helst struktur bland dessa handlinga har skett av Gunnar Nilsson från Hera, han har gjort ett gediget arbete.

Handlingarna sträcker sig mellan åren 1873-1981. Arkivet innehåller totalt 490 volymer.
Gallrade handlingar: verifikationer, fraktsedlar, fakturor, memorandum totalt ca 10 hm.


Stora delar av arkivmaterialet om Åmotfors pappersbruk AB gick förlorat i en brand vid fabriken år 1942. I Brandförsäkringsverket arkiv i Stockholm så finns en situationsplan över Åmotfors 1902. I Wermlands enskilda bank, Åmotfors arkiv finns handlingar gällande: Åmotforssågen AB 1970talet, protokoll m fl handlingar. Åmotfors bruk AB 1980talet, bokslut, pantbrev m m , Åmotfors pappersbruk AB 1970 talet, ritningar, kartor, ansökan om koncession för verksamheten vid Åmotfors pappersbruk AB. I Billeruds dossierer vol. F1y:707 finns handlingar rörande Åmotfors pappersbruk AB 1930-1950 tal, styrelseberättelser, värderingar och regleringar m m.
Finns även en handskriven pappersbolagsordning pärm i forskarexpeditionen.


Eva-Gullan Näsström
Arkivass.
1999

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Rottneros bruk (SE/VA/51141)

Kontroll

Senast ändrad2018-06-05 08:57:52

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter