bild
Arkiv

Stockholms magistrat 1850-1964


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0139
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/mPTt43Cht4sEaFX6uvMVJ2
ExtraID0139
Omfång
96,1 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Historik

I enlighet med Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet styrdes Stockholm av borgmästare och råd, valda av stadens borgerskap, samt en av kungen utsedd fogde. Rådet fungerade både som stadsstyrelse i administrativa frågor och som stadens domstol.

Med 1600-talets förändringar inom stadsförvaltningen och städernas ökade underordning under staten kom rådets administrativa del att benämnas magistraten och domstolen rådhusrätten. I och med 1619 års stadslag förstatligades i praktiken magistraterna, och borgmästaren och rådmännen blev statliga tjänstemän från att ha varit borgerskapets representanter. Magistraten fungerade som ett lokalt, statligt förvaltningsorgan och skötte stadens styrelsefunktioner i samarbete med kommunala institutioner såsom allmän rådstuga. Ordförande i magistraten var stadens borgmästare och övriga medlemmarna var rådmännen. Rådhusrätten fungerade som domstol och sammanträdde i allmänhet en gång per vecka.

Mitten av 1800-talet innebar stora förändringar för magistraten och rådhusrätten. När kämnärsrätterna upphörde 1849 övertogs målen av rådhusrätterna vilket innebar en omfattande omorganisation. Vidare ledde kommunalformen i början av 1860-talet till att stadsfullmäktige infördes som högsta beslutande organ, och magistratens inflytande och uppgifter minskade.

Stockholms magistrats och rådhusrätts verksamhet reglerades av en av Kungl. Maj:t fastställd stadga, samt dels en arbetsordning fastställd av överståthållarämbetet, dels en kungörelse utfärdad av magistraten och rådhusrätten. I 1912 års stadga föreskrevs att magistraten, i vilken överståthållaren hade rätt att vara ordförande, skulle bestå av en borgmästare och tjugo rådmän. Rådhusrätten skulle bestå av borgmästaren, rådmännen och magistratssekreteraren samt civil- och kriminalassessorer. 1915 flyttade magistraten och rådhusrätten in i det nyuppförda rådhuset på Kungsholmen.

Inför att den nya rättegångsbalken trädde i kraft 1948 fastställde överståthållarämbetet en ny arbetsordning och kungörelse för magistraten och rådhusrätten. Den nuvarande organisationen med sex hovrätter infördes och systemet med nämndemän började användas i rådhusrätterna. En strävan mot att minska skillnaderna mellan rättsskipningen i städer och på landsbygd ledde till att rådhusrätterna förstatligades 1965 och i samband med det avskaffades magistraterna.

Vid avskaffandet av Stockholms magistrat med utgången av år 1964 bildades en administrativ avdelning vid Stockholms rådhusrätt. Några år senare ledde tingsrättsreformen till att såväl häradsrätter som råhusrätter omvandlades till tingsrätter 1971.


Förteckningens gränsår och tidigare förteckningsarbeten

Anledningen till att denna förteckning inleds 1850 är att rådhusrättens arkivbildning förändrades i samband med omorganisationen 1849. Stockholms magistrats och rådhusrätts arkiv 1636-1849 ordnades och förtecknades i Stockholms stadsarkiv 1995-1996 av Bo Elthammar, Jonas Engardt och Erika Palm. Startåret för förteckningen valdes utifrån bildandet av kollegierna 1636 samt den ämbetsdelning som genomfördes mellan borgmästarna. I förteckningen förekommer vissa handlingar från tiden efter 1849 eftersom de tillhörde sammanhållna serier som inte ansågs lämpliga att bryta. Flera serier har dock brutits 1849, exempelvis magistratens protokoll och inneliggande handlingar. När så skett finns det i denna förteckning angivet i anmärkningskolumnen för respektive serie.

Stockholms magistrats arkiv från 1850 och fram till dess avskaffande 1964 har tidigare ordnats och förtecknats som en egen arkivbildare i olika omgångar. Den förteckning som på 1930-talet upprättades för magistratens arkiv åren 1859-1930 har nu inordnats i denna förteckning. Vidare påbörjade Ingrid Kerttu ett ordnings- och förteckningsarbete av magistratens handlingar för åren 1911-1964 som fram till 2006 förvardes på Stockholms tingsrätt. Även ett antal tilläggsförteckningar har upprättats för tioårsperioder under åren 1931-1940, 1941-1950, 1951-1960. Dessa tidigare konceptförteckningar ersätts nu av denna samlade förteckning.

När rådhusrätterna förstatligades 1965 ersattes Stockholms magistrat av en administrativ avdelning vid råhusrätten. Avdelningens handlingar har förtecknats som en arkivbildare under Stockholms rådhusrätt i förteckningen Stockholms rådhusrätt 1948-1970. Förteckningen upprättades på Stockholms tingsrätt av Jenny Bäckström och Patrick Thelin år 2000-2001 och avslutades 2005 av Maria Eriksson och Tor Söderberg.

Stockholms magistrats arkiv för perioden 1850-1964 omfattar knappt 100 hyllmeter och består av inbundna volymer, handlingar i arkivkartonger samt i buntar.


Innehåll och handlingstyper

Magistratens arkiv 1850-1964 innehåller diverse administrativa handlingar och består huvudsakligen av protokoll med inneliggande handlingar, däribland magistratens protokoll, vigselprotokoll och valprotokoll. I arkivet finns också protokoll från sammanträden med den särskilda antagningsnämnden som inrättades 1948 för utseende av viss lagfaren personal vid Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Magistratens inkomna handlingar som behandlades i protokollen återfinns inbundna som bilagor i protokollbanden respektive i magistratens inneliggande handlingar. Protokollen innehåller uppgifter om rådhusrättens anställda, exempelvis uppgifter om sjukledigheter, semestrar, förordnanden och löner. Vidare behandlar protokollen diverse administrativa ärenden som magistraten handhade, exempelvis besättande av tjänster, burskap, gratifikationer, inventarier, fonder samt uppgifter rörande val och röstning. Mellan åren 1921-1964 bands även presidiets protokoll in i slutet av protokollbanden. Presidiet inrättades vid rådhusrätten 1921 med uppgift att utöva inseende över verkets arbetsfördelning och bestod av borgmästaren, magistratssekreteraren samt en rådman.

Till hjälp att söka i protokoll finns diarier och förteckningar. Andra handlingstyper är inkomma handlingar samt kopior av utfärdade och utgående handlingar. Arkivet innehåller även personalakter och ett antal serier med handlingar ordnade efter ämne.


Sökingångar i magistratens arkiv

För att underlätta återsökningen av handlingarna finns olika register och diarier. Till magistratens protokoll finns diarier för åren 1864-1964 och fram till och med år 1942 inleds protokollsbanden med ett detaljerat namn- och ämnesregister med sidhänvisningar. I protokollen hänvisas både till inbundna bilagor och till inneliggande handlingar till protokollen.

Sökingångar för respektive serie och hur de olika diarierna och registren kan användas finns dokumenterat i arkivförteckningen. I de fall serier har brutits och volymer för tidigare år finns redovisade i tidigare förteckning, eller då en serie fortsätter i förteckningen över rådhusrättens administrativa avdelning, finns även detta angivet i anmärkningen för respektive serie.


Gallring

Vissa av serierna i Stockholms magistrats arkiv har gallrats efter det att de redovisats i förteckningen över magistratens arkiv 1859-1930 och efterföljande tilläggsförteckningar. Detta gäller främst följande handlingstyper:

• Adressböcker
• Kvittensböcker för räkningar
• Postböcker
• Vaktkontrolljournaler
• Veckolistor
• Ansökningar om vigsel


Under förteckningsarbetet vid Stockholms tingsrätt 2006 har vissa handlingar gallrats enligt tidigare gallringsbeslut och i samförstånd med Stockholms stadsarkiv. Detta gäller i huvudsak dubbletträkenskaper, handlingar till rättsstatistiken samt vissa personallistor och tjänstgöringsrapporter vilka har gallrats enligt:

• Gallringsbeslut, utfärdat ecklesiastikdepartmentet 13/4 1934
• SFS 1953:716
• Gallringsbeslut, utfärdat av justitiedepartementet 17/1 1958
• Gallringsbeslut nummer 75, utfärdat av Riksarkivet 1963





Stockholms tingsrätt, oktober 2006
Annica Waltersson, arkivarie

Kontroll

Skapad2015-05-07 10:57:33
Senast ändrad2021-11-12 13:31:01

Nyheter

den 23 januari 2023
Suppliker – nytt ämnesområde i Digitala forskarsalen
Digitala forskarsalen har uppdaterats med ett nyt...


den 21 december 2022
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats...


Tidigare nyheter