Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Värmlands Slakteriförening u.p.a.


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50458
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/byoNljO0OAB2rzm2fb81zV
ExtraID50458
Omfång
16,7 Hyllmeter 
0,1 Hyllmeter  (Lev. 2018:020)
452 Kartor och ritningar  (405 blad planförvarade (serie J 1), 47 blad rullade (serie J 2, fördelat på 14 rullar))
Datering
1935–1974(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Värmlands Slakteriförening u.p.a. (1935 – 1973)
Alternativa namn: Värmlands slaktdjursförsäljningsförening u.p.a.  (1935 – 1938)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 7/7
Inledning (äldre form)VÄRMLANDS SLAKTERIFÖRENING U.P.A. 1935-1973
(Värmlands slaktdjursförsäljningsförening u.p.a. 1935-1938)

Värmlands Slakteriförening bildades vid ett sammanträde den 25 maj 1935. Bildandet hade föregåtts av ett omfattande förarbete och det hade även funnits två föregångare till föreningen. Värmlands Andelsslakteriförening m.b.p.a. (1913-1923) och Värmlands Nya Andelsslakteriförening (1923-1933) hade båda ett allt för dåligt medlemsunderlag för att klara de påfrestningar som konkurrensen och kriser som första världskriget och 1930-talets depression innebar. Depressionen med påföljande prisras på jordbruksprodukter ledde fram till att, på initiativ av dåvarande Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap, ett landsomfattande arbete för att organisera handeln med slaktdjur inleddes. I Värmland utfördes arbetet av den av Hushållningssällskapets 1933 tillsatta Värmländska Organisationskommittén för slaktdjurshandeln.
Efter att arbetsutskottet presenterat en utredning angående produktion och konsumtion av kött och fläsk inom länet och lagt fram förslag om hur en ny förening borde organiseras beslöts att påbörja teckningsarbetet, något som blev svårare och tog längre tid än man räknat med. När föreningen bildades 1935 hade dock föreningen en medlemskår på inte mindre än 9535 jordbrukare med en tecknad areal av 102 318 ha.
Till föreningens första styrelse valdes agronom Ove Jensen, Trossnäs, ordförande, lantbrukarna Oskar Nilsson, Benneberg, v.ordförande, Harald Halleröd, Millesvik, Pontus Emilsson, Kalhyttan, Victor Hedeås, Ransäter, Axel Åleby, Sunne, Olof Jansson, Brevik och Segol Nilson, Karlanda.
Med tanke på de långa avstånden, de bristfälliga kommunikationerna och de små brukningsenheterna inom länet valde man att bygga upp föreningen som en s.k. treledsorganisation med en avdelning i varje socken som första led, 8 stycken distrikt - senare utökade till 9 - som andra led och föreningssammanträdet - stämman - som tredje led. Ordförandena i distriktsråden utgjorde föreningens styrelse, varigenom lokalt inflytande vid val av styrelse uppnåddes. Organisationsformen kom att skapa en aktiv, välinformerad och solidarisk medlemskår.

1935-1939 Slakterier anskaffas
Det var tänkt att slakten skulle skötas av auktoriserade slaktare ute i bygden men redan under 1935 beslutas istället om inköp av det nedlagda slakteriet i Kil och uppförandet av ett nytt slakteri i Kristinehamn. De första fem åren kom att präglas av slakteriverksamhetens uppbyggnad: 1936 tas slakterierna i Kil och Kristinehamn samt en hyrd slaktstation i Säffle i drift, 1937 slakteriet i Arvika, 1939 tas slakterierna i Råda och Torsby i bruk och verksamheten i Säffle flyttar till ett eget nybyggt slakteri. I slutet av 1939 påbörjas också handeln med smågrisar. Medlemsantalet har ökat kraftigt och är i slutet av 1939 uppe i nära 14 000.

1940-1944 Förädlings- och serviceavdelningar byggs upp
De följande fem åren präglades av ransonering och två missväxtår vilket satte organisationen på prov och kom att visa nyttan av föreningen. Genom lagring hade man exempelvis möjlighet att reglera tillförseln till marknaden för att skydda prisnivån.
Under denna tid fortsatte uppbyggnadsarbetet genom att förädlings- och serviceverksamheten förlades i Kil med avdelningar för styckning, bearbetning av råfett och tarmar, snickeri- och bilverkstad samt en charkuterifabrik med fryshus. Handeln med smågrisar flyttades från Säffle till Kil, med nytt smågrisstall, och på försök anordnades livdjursauktioner. 1943 var medlemsantalet över 20 000. Hösten 1941 anordnades de första s.k. distriktsdagarna där ca 600 deltagare, utsedda av avdelningsmötena, fick möjlighet att ta del av den centrala verksamheten i Kil.

1945-1959 Produktions- och försäljningsfrämjande åtgärder, jordbrukets strukturomvandling
Under dessa år kom fokus på föreningens utveckling att flyttas från produktionsapparaten, där endast de kompletteringar som utvecklingen krävde genomfördes, till andra delar. För att främja animalieproduktionen inom länet genomfördes en del åtgärder: livdjurshandeln utökades, informationsdagar för smågrisuppfödare och medelanslag till en bättre husdjursavel.
Det utökade sortimentet krävde ett större fokus på försäljningen i form av konsultverksamhet, utbildningskurser för föreningens kunder samt varureklam.
1946-1947 gjordes en radikal omläggning av kontorsarbetet då hålkortsmässig bearbetning av större delen av redovisningen genomfördes.
Under början av 1950-talet råder brist på yrkeskunnig arbetskraft och 1951 sluts det första avtalet inom branschen om ackordsarbete, baserat på tidsstudier. 1953 går livsmedelsarbetarna ut i en långvarig strejk med betydande leveransförskjutningar. 1955 tas en ny destruktionsanläggning i drift i Kil och övriga slakteriers gamla anläggningar tas ur bruk. En stadgeändring genomförs som innebär att insatskapitalet beräknas på leveransvärdet istället för arealen.
Strukturomvandlingen inom jordbruket satte under senare hälften av 50-talet sina spår både i medlemsregistret och i fördelningen av slaktdjursleveranserna på olika områden inom länet. I det senare fallet skedde en förskjutning av produktionen från skogsbygderna till jordbruksbygderna. Produktionsförändringarna ledde till att anläggningen i Råda lades ner 1958. Däremot skedde ingen större förändring av den totala slaktdjursproduktionen.
1959 träffades en kollektiv slaktvärdesförsäkring av medlemmarnas djur.

1960-tal Centralisering till Kil
På grund av förändringar i produktionsstrukturen inom bland annat teknik, förädling och distribution beslutades vid föreningsstämman 1961 om en centralisering av verksamheten till Kil. Centralslakteriet i Kil togs i bruk 1965 och verksamheten vid de övriga slakterierna lades ned året därefter. Den ökade efterfrågan på förädlade produkter under 60-talet ledde till en om- och tillbyggnad av charkuterifabriken som var färdig 1967. 1968 flyttade även huvudkontoret från Karlstad till Kil, varefter hela verksamheten var samlad på ett ställe.
Under 60-talet byggdes tillsammans med länets mejeriorganisation, och även Hushållningssällskapet och Lantbruksnämnden, en omfattande produktionsrådgivning upp.
Efter en utredning 1965 om hur den framtida verksamheten inom den svenska slakteriorganisationen skulle bedrivas presenterades ett förslag som innebar att landet delades in i fem regioner där Värmlands Slakteriförening kom att tillhöra den västsvenska regionen. 1967 påbörjades det frivilliga samarbetet mellan Mellersta Hallands Slakteriförening, Skaraborgs Slakteri, Västra Sveriges Slakterier och Värmlands Slakteriförening.
1969 togs beslut om marknadsföring av produkterna under det gemensamma namnet Scan.
1970 trädde två stadgeändringar i kraft, dels gavs passiva medlemmar större möjlighet att begära utträde ur föreningen, dels genomfördes en organisationsförändring från treleds- till tvåledsorganisation. Den nya tvåledsorganisationen innebar att indelningen i avdelningar och distrikt upphörde och att en ny kretsindelning med 26 kretsar genomfördes (se t.ex. årsredovisningen 1970). På kretsmötena valdes ombud till föreningsstämman där val av styrelseledamöter i fortsättningen genomfördes.

1970-1973 Fusionen
Under 1970 startade en utredning rörande samarbete mellan föreningarna i den västsvenska slakteriregionen. Hösten 1971 lades ett förslag fram till regionföreningarnas styrelser om att bilda en organisationsförening, Slakteriföreningen Väst ek. för., vars styrelse skulle fortsätta utredningsarbetet med sikte på förslag om fusion mellan regionföreningarna och den nybildade föreningen till 1972 års föreningsstämmor. Slakteriföreningen Väst ek. för. bildades vid konstituerande stämma i Varberg den 14/10 1971 med Mellersta Hallands Slakteriförening u.p.a., Skaraborgs Slakteri ek. för., Västra Sveriges Slakterier u.p.a. och Värmlands Slakteriförening u.p.a. som medlemmar. Vid kretsmöten och på föreningsstämman 1972 beslutas om sammangående genom en fusion till vad som senare kommer att kallas Scan Väst ek.för. Den 1 januari 1973 övertogs produktionen vid anläggningen i Kil av Scan Väst. Värmlands Slakteriförening avslutade föreningens 38-åriga historia vid den sista föreningsstämman i maj 1973.

Något som har varit utmärkande för föreningens arbete under åren har varit den kontinuitet och stabilitet som funnit i den absoluta ledningstoppen med fyra ordföranden, Ove Jensen, Trossnäs, Oskar Nilsson, Benneberg, Algot Norström, Hynboholm, Sven Nilsson, Ölmskog, och tre affärsledare, Adolf Ahlström (1936-1938), Arne Valentin (1938-1967), Karl-Erik Larsson (1968-1973).

ARKIVBESKRIVNING
Arkivbildaren har ingått i leveranserna 52/97, 41/00, 41/06 och 19/07.
I leveransen 52/97 ingick en stor fotosamling med ett bildmaterial från både Slakteriföreningens och Scan Kils tid. Då det inte har gått att skilja ut de båda arkivbildarnas bildmaterial från varandra har det istället samförtecknats och återfinns i Scan Kils arkiv.
När det gäller kartor och ritningar kan nämnas att det utöver serie J 1 och J 2 även i serie F 4 a, Entreprenadshandlingar, ingår en hel del ritningar, framför allt rörande 1960-talet och tiden för centraliseringen till Kil.
Några stora serier som löper över hela verksamhetstiden är de olika medlemshandlingarna med framförallt inträdes-, utträdes- och överlåtelsehandlingarna, dessa kan belysa både den enskilda medlemmen och en bondekooperativ verksamhets utveckling.
Distrikt och sockenavdelningar är indelade enligt nedanstående lista.
Utöver utrensning av överexemplar och handlingar som inte hör till arkivbildningen har framförallt handlingar med ensartat innehåll som går att finna på annat ställe gallrats ut, exempelvis brev med förfrågan om medlemmars personnummer, upprensning av medlemsregistret 1959 (3 hm), brevkopior nya medlemmar (endast adressuppgifter), medlemsfakturor, rapporter till tidningen Land.

Arkivbildare som har anknytning till Värmlands Slakteriförening är: Värmlands Andelsslakteriförening m.b.p.a. (1913-1923), Värmlands Nya Andelsslakteriförening (1923-1933), Värmländska Organisationskommittén för slaktdjurshandeln (1933-1935), Värmlands Slakteriförening u.p.a. pensionsstiftelse (1947-1955), Scan Kil (1973-1997).

Källor: Årsredovisningarna, särskilt 1959, 1972


Arkivförteckningen är upprättad av Anneli Bihl, Värmlandsarkiv 2008-02-29, med tillägg 2019.




Distrikt och avdelningar (socknar)

Avdelningarnas nummer motsvarar de två första siffrorna i medlemsnumret

Säffle distrikt:

1. By (Säffle köping) 8. Eskilsäter
2. Bro (Värmlands) 9. Tveta
3. Södra Ny 10. Kila
4. Huggenäs 11. Svanskog
5. Botilsäter 12. Långserud
6. Ölserud 13. Gillberga
7. Millesvik 84. (By)

Karlstads distrikt:

14. Karlstad 21. Värmskog
15. Hammarö 22. Boda
16. Nor 23. Frykerud
17. Segerstad 24. (Stora) Kil
18. Grums 25. Grava
19. Ed 26. Alster
20. Borgvik 27. Östra Fågelvik

Kristinehamns distrikt:

28. Väse 33. Södra Råda
29. Ölme 34. Rudskoga
30. Varnum 35. Amnehärad
31. Visnums Kil 85. Bjurkärn
32. Visnum

Filipstads distrikt:

36. Färnebo 41. Nordmark
37. Lungsund 42. Brattfors
38. Kroppa 43. Nyed
39. Gåsborn 44. Älvsbacka
40. Rämmen

Klarälvdalens distrikt

45. Nedre Ullerud 50. Norra Råda
46. Övre Ullerud 51. Ekshärad
47. Ransäter 87. Norra Ny
48. Sunnemo 88. Dalby
49. Gustaf Adolf 89. Norra Finnskoga

Fryksdalens distrikt

52. Sunne 58. Gräsmark
53. Lysvik 59. Västra Ämtervik
54. Fryksände 60. Östra Ämtervik
55. Vitsand 61. Nyskoga
56. Östmark 86. Södra Finnskoga
57. Lekvattnet 92. (Stora) Sunne (väster om Fryken)

Arvika distrikt

62. Arvika 68. Eda
63. Högerud 69. Köla
64. Stavnäs 70. Ny
65. Brunskog 71. Älgå
66. Mangskog 72. Glava
67. Gunnarskog

Årjängs distrikt

73. Silbodal 79. Töcksmark
74. Sillerud 80. Östervallskog
75. Blomskog 81. Karlanda
76. Trankil 82. Järnskog
77. Västra Fågelvik 83. Skillingmark
78. Holmedal

Kontroll

Skapad2006-09-22 00:00:00
Senast ändrad2021-11-22 10:48:27

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter