Arkiv

Skånska Cement AB. Limhamnsavdelningens arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30590

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ted1QsA8vqAREHJD3Vzvs6

Omfång

80 Hyllmeter

Datering

1888

–

1972

(Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

Handlingar yngre än 25 år: särskild överenskommelse

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1993/5, Bengt Danielson

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Skånska Cement AB. Limhamnsavdelningen (1871 – 1972)

Kategori: Företag. Processindustri (Cement- och kalkvaruindustri)

Cementbolagets arbetares understödsförening för sjukvård (1905 – 1945)

Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar (Försäkring)

Cementbolagets konstförening (1950 – 1964)

Kategori: Förening. Kulturella föreningar (Konst)

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/30590 Förteckning 5/1993 Leverans 117/1978 Förteckning över Skånska Cement AB, Limhamnsavdelningens arkiv 1887-1972 Förteckningen upprättad i dec. 1992 av arkivarie Bengt Danielson.
Allmän anmärkning	Tillhör Eurockoncernen. Internt Euroc-nr L 000.
Inledning (äldre form)	HISTORIK I denna delförteckning över Cement AB:s arkiv redovisas det bestånd, som uppkommit i anslutning till bolagets verksamhet i Limhamn (Limhamnsavdelningen) 1887-1972. För tiden 1871-1886 har något material med proveniens i Limhamnsavdelningen icke kunnat identifieras. För denna period hänvisas till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Skånska Cement AB:s arkivbildning har p. g. a. en större förändring av koncernens organisation var ansetts upphöra med utgången av 1972. För Limhamnsavdelningen innebar omorganisationen att verksamheten den 1 januari 1973 överfördes från moderbolaget till ett nyorganiserat dotterbolag (divisionsmoderbolaget) Cementa AB. T. o. m. 1972 var således Limhamnsavdelningen direkt underställd koncernmoderbolaget. Detta bolags namn var 1871-1969 Skånska Cement AB, 1969-1972 AB Cementa, 1973-1991 Industri AB Euroc och från 1991 Euroc AB. För övriga uppgifter om koncernen, moderbolaget och omorganisationen 1973 se inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. SKÅNSKA CEMENT AB:S VERKSAMHET I LIMHAMN Vid Skånska Cement AB:s konstituerande bolagsstämma den 2 november 1871 avslutades det tidigare planerade inköpet av Limhamns gård med tillhörande kalkbrott, kalkugnar och jordbruk (utsockne frälsehemmanen Hyllie nr 4 1/4 mtl och nr 21 ½ mtl samt kronoskattelägenheten Limhamns kalkbruk). Säljare var Frans Henrik, Peter och Ludwig Kockum. Egendomen tillträddes på våren 1872. Fastebrev utfärdades av Oxie och Skytts häradsrätt den 3 juni 1873. Syftet med förvärvet var att få tillgång till kalksten för cementtillverkningen vid bolagets fabrik i Lomma, som kom i drift 1874. Redan från början bedrev Cementbolaget således kalkbrytning på sin egendom i Limhamn. Kalkstenen skeppades från Limhamn till cementfabriken i Lomma. Efterhand erhöll bolaget kontroll även över andra kalkbrott på orten. Rörande organisationen av kalkbrytning se inledningen till förteckningen över AB Förenade Kalkbrottens arkiv. Även kalkbränning bedrevs från början i Limhamn, dock med ett uppehåll 1883-1903. Bränningen skedde fram till 1948 i två ringugnar. Detta år togs två schaktugnar i bruk, vilka hade en kapacitet av 40.000 ton per år. Senare ersattes dessa av en roterugn. Kring 1970 var årskapaciteten 100.000 ton. 1897 upptog Cementbolaget tillverkning av jordbrukskalk (gödningskalk) i Limhamn. En mindre fabriksbyggnad uppfördes, vilken byggdes ut 1909. På förslag av disponent (VD) R. F. Berg anlade bolaget 1888-1890 en ny cementfabrik vid hamnen i Limhamn. Det var framför allt närheten till kalkstenen som gjorde att en ny fabrik anlades i Limhamn. Dessutom hade hamnen i Limhamn större kapacitet än den i Lomma. Genom denna fabriksanläggning blev cementbolaget det dominerande industriföretaget på orten och av avgörande betydelse för dess utveckling, i synnerhet under R. F. Bergs tid som VD för bolaget (1873-1907). En järnväg mellan Limhamn och Malmö färdigställdes 1889, och spårförbindelse anlades till kalkstensfyndigheterna. Se Malmö-Limhamns järnvägs AB:s arkiv. I den äldsta Limhamnsfabriken brändes råmaterial i en ringugn enligt den s. k. torra tillverkningsmetoden. Årskapaciteten var 1890 30.000 ton. 1897-1904 utvidgades fabriken genom anläggning av sammanlagt 14 schaktugnar, och produktionskapaciteten höjdes till 100.000 ton/år .1908 togs fyra 30 m långa roteugnar i drift (ugnarna 1, 2, 3 och 4). 1916 stod ytterliga två 75 m långa roterugnar färdiga (ugnarna 5 och 6), vilka vardera producerade 70.000 ton/år. Samtidigt övergick fabriken till den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75-metersugnarna. 1918 revs även de fyra äldsta roterugnarna. Nästa utvidgning och modernisering av fabriken skedde först 1938, då två 150 m långa roterugnar anskaffades (7 och 8) vilka hade en kapacitet på ca 160.000 ton/år. Året därpå revs 75-metersugnarna. den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75 1952 och 1955 anlades ytterligare två roterugnar (ugnarna 9 och 10 ), vilka var 165 m långa och hade ungefär samma kapacitet som de två äldre. 1964 fattades beslut om betydande rationaliseringar och nyanläggningar vid Limhamnsfabriken. Ett nytt råverk anlades i kalkbrottet, och vidare uppfördes en 170 m lång roterugn med en kapacitet på ca 500.000 ton/år vilken var den elfte och sista roterugnen vid Limhamnsfabriken. Samtidigt infördes en omfattande automatisering med bl. a. datorstyrd drift. Den nya Limhamnsfabriken invigdes 1968. Kring 1970 var således fem roterugnar i drift med en sammanlagd årskapacitet på 1,2 miljoner ton. Vid denna tid var Limhamnsfabriken Skandinaviens största cementfabrik. Under 1970-talet framkom genom utredningar att högst två stora produktionsenheter för cement borde finnas i Sverige och att Limhamnsfabriken i detta perspektiv hade mindre goda rationaliseringsmöjligheter. 1979 avvecklades därför cementtillverkningen i Limhamn. I början sköttes bolagets verksamhet i Limhamn av en inspektor, som hade överinseende över jordbruket, brytningen, bränningen och utskeppningen av kalksten. Ett skrivbiträde skötte bokföringen. I samband med anläggningen av cementfabriken byggdes administrationen ut. En särskild disponent (till en början kallad verkmästare) och en kassör placerades i Limhamn. Arbetet vid kalkbrottet leddes av en kalkbrottsingenjör. Organisationen av verksamheten vid avdelningen framgår av en organisationsplan från 1924 och en förvaltningutredning från 1952, vilka ingår i vol F 20:2. Bolagets disponenter i Limhamn var J. O. Hallgren (1888-1924), Sven Kärfve (1924-1931), Nils Brandberg (1931-1942), Gunnar Chr. Laurell (1942-1969) och Ragnar Troell (1969-1973). Antalet arbetare hos Cementbolaget i Limhamn var omkring år 1880 ca 150, vid sekelskiftet ca 800 och omkr. år 1950 ca 470. ARKIVBESTÅNDET FRÅN LIMHAMNSAVDELNINGEN En självständig arkivbildning i Limhamn har kunnat konstateras först vid den tid då cementfabriken anlades. Till de äldsta arkivserierna hör de som rör personalen: matriklar. lönejournaler och lönelistor (avdelning D 1). Materialet är tämligen omfattande. Lönelistor för kalkbrottet och cementfabriken föreligger i en komplett svit på 125 volymer från ca 1890 till 1949. Andra personalhandlingar av intresse är olycksfallsrapporter och olycksfallsjournaler 1891-1947 (avdelning B 4 och vol D 20:2) samt register över minderåriga arbetare 1901-1920 (vol D 1 A:8). Rörande driften och produktionen vid kalkbrottet och cementfabriken finns ett stort antal liggare och journaler med varierande redovisnings- och uppställningsprinciper (avdelningarna D2, D3, D 4,). En huvudserie med journaler för cementtillverkningen (D2 AA) har dock kunnat rekonstrueras. Här redovisas åtgångna råvaror och producerade kvantiteter i stor detalj för tillverkningens huvudmoment - råmalning, bränning och cementmalning - 1890-1969. Parallellt med tillverkningsjournalerna föreligger prov- och analysjournaler av skilda slag (avdelning D 2 B samt serierna D 3 D och D 4 B). För uppgifter om beslutsfattande och ledningens agerande hänvisas i första hand till bolagsstämmans och styrelsens protokoll, vilka ingår i beståndet från huvudkontoret. För Limhamnsavdelningen finns ingen motsvarande beslutsdokumentation. I disponenten G C Laurells dossiéserie (F 1), som omfattar tiden 1942-1969, kan man dock få en god inblick i ledningens beslut och agerande i en rad olika frågor. En företagsnämnd inrättades vid avdelningen 1948. Dess protokoll och handlingar från 1948 till 1972 ingår i serien A 1. Olika sidor av verksamheten belyses av den omfattande och välordnade korrespondensen. Huvudserien (E 1) omfattar ca 30 hyllmeter och löper från 1889-1969. Materialet är genom alla åren ordnat alfabetiskt efter korrespondent. Räkenskapsmaterialet är något ojämnt bevarat, men luckorna suppleras till stor del av materialet från Huvudkontoret. Av intresse är verifikationerna från 1888-1890 i vol G 4 A:1-3, vilka avspeglar anläggandet av den första cementfabriken i Limhamn. Rörande bolagets bokföringssystem och räkenskapshandlingar se inledning till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. LITTERATUR: Se litteraturhänvisningarna i inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Härutöver kan nämnas: Häger, Bengt Åke, Industri och industriell sysselsättning, sid 297-304, i Malmö stads historia 1914-1939, del 5 Arlöv 1989. Laurell, Gunnar Chr., Cementfabriken i Limhamn, i Limhamniana 1972. Olsson, Håkan, Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989. Helsingborg 1989. Stjernström, Gust., Limhamn, dess industriella och sociala utveckling. Malmö 1907. OBS FÖRBEHÅLL: Handlingar som är yngre än 25 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med Euroc från fall till fall. Se överenskommelse mellan Landsarkivet och Euroc, A D 768/78.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Hallgren, J. O.. 1888-1924

Kockum, Frans Henrik.

Kockum, Peter och Ludvig.

Kärfe, Sven. 1924-1931

Laurell, Gunnar Chr.. 1942-1969

Troell, Ragnar. 1969-1973

Berg, R. F..

Brandberg, Nils. 1931-1942

Tillgänglighet

Sekretess

Abstract

Kontroll

Senast ändrad

2013-10-31 09:25:30

HISTORIK

I denna delförteckning över Cement AB:s arkiv redovisas det bestånd, som uppkommit i anslutning till bolagets verksamhet i Limhamn (Limhamnsavdelningen) 1887-1972. För tiden 1871-1886 har något material med proveniens i Limhamnsavdelningen icke kunnat identifieras. För denna period hänvisas till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Skånska Cement AB:s arkivbildning har p. g. a. en större förändring av koncernens organisation var ansetts upphöra med utgången av 1972. För Limhamnsavdelningen innebar omorganisationen att verksamheten den 1 januari 1973 överfördes från moderbolaget till ett nyorganiserat dotterbolag (divisionsmoderbolaget) Cementa AB. T. o. m. 1972 var således Limhamnsavdelningen direkt underställd koncernmoderbolaget. Detta bolags namn var 1871-1969 Skånska Cement AB, 1969-1972 AB Cementa, 1973-1991 Industri AB Euroc och från 1991 Euroc AB. För övriga uppgifter om koncernen, moderbolaget och omorganisationen 1973 se inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret.

SKÅNSKA CEMENT AB:S VERKSAMHET I LIMHAMN

Vid Skånska Cement AB:s konstituerande bolagsstämma den 2 november 1871 avslutades det tidigare planerade inköpet av Limhamns gård med tillhörande kalkbrott, kalkugnar och jordbruk (utsockne frälsehemmanen Hyllie
nr 4 1/4 mtl och nr 21 ½ mtl samt kronoskattelägenheten Limhamns kalkbruk). Säljare var Frans Henrik, Peter och Ludwig Kockum. Egendomen tillträddes på våren 1872. Fastebrev utfärdades av Oxie och Skytts häradsrätt den 3 juni 1873. Syftet med förvärvet var att få tillgång till kalksten för cementtillverkningen vid bolagets fabrik i Lomma,
som kom i drift 1874.

Redan från början bedrev Cementbolaget således kalkbrytning på sin egendom i Limhamn. Kalkstenen skeppades från Limhamn till cementfabriken i Lomma. Efterhand erhöll bolaget kontroll även över andra kalkbrott på orten. Rörande organisationen av kalkbrytning se inledningen till förteckningen över AB Förenade Kalkbrottens arkiv.

Även kalkbränning bedrevs från början i Limhamn, dock med ett uppehåll 1883-1903. Bränningen skedde fram till 1948 i två ringugnar. Detta år togs två schaktugnar i bruk, vilka hade en kapacitet av 40.000 ton per år. Senare ersattes dessa av en roterugn. Kring 1970 var årskapaciteten 100.000 ton.

1897 upptog Cementbolaget tillverkning av jordbrukskalk (gödningskalk) i Limhamn. En mindre fabriksbyggnad uppfördes, vilken byggdes ut 1909.

På förslag av disponent (VD) R. F. Berg anlade bolaget 1888-1890 en ny cementfabrik vid hamnen i Limhamn. Det var framför allt närheten till kalkstenen som gjorde att en ny fabrik anlades i Limhamn. Dessutom hade hamnen i Limhamn större kapacitet än den i Lomma. Genom denna fabriksanläggning blev cementbolaget det dominerande
industriföretaget på orten och av avgörande betydelse för dess utveckling, i synnerhet under R. F. Bergs tid som VD för bolaget (1873-1907). En järnväg mellan Limhamn och Malmö färdigställdes 1889, och spårförbindelse anlades till kalkstensfyndigheterna. Se Malmö-Limhamns järnvägs AB:s arkiv.

I den äldsta Limhamnsfabriken brändes råmaterial i en ringugn enligt den s. k. torra tillverkningsmetoden. Årskapaciteten var 1890 30.000 ton. 1897-1904 utvidgades fabriken genom anläggning av sammanlagt 14 schaktugnar, och produktionskapaciteten höjdes till 100.000 ton/år .1908 togs fyra 30 m långa roteugnar i drift
(ugnarna 1, 2, 3 och 4). 1916 stod ytterliga två 75 m långa roterugnar färdiga (ugnarna 5 och 6), vilka vardera producerade 70.000 ton/år. Samtidigt övergick fabriken till den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75-metersugnarna. 1918 revs även de fyra äldsta roterugnarna. Nästa utvidgning och modernisering av fabriken skedde först 1938, då två 150 m långa roterugnar anskaffades (7 och 8) vilka hade en kapacitet på ca 160.000 ton/år. Året därpå revs 75-metersugnarna.
den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75 1952 och 1955 anlades ytterligare två roterugnar (ugnarna 9 och 10 ), vilka var 165 m långa och hade ungefär samma kapacitet som de två äldre. 1964 fattades beslut om betydande rationaliseringar och nyanläggningar
vid Limhamnsfabriken. Ett nytt råverk anlades i kalkbrottet, och vidare uppfördes en 170 m lång roterugn med en kapacitet på ca 500.000 ton/år vilken var den elfte och sista roterugnen vid Limhamnsfabriken. Samtidigt infördes en omfattande automatisering med bl. a. datorstyrd drift. Den nya Limhamnsfabriken invigdes 1968. Kring 1970 var
således fem roterugnar i drift med en sammanlagd årskapacitet på 1,2 miljoner ton. Vid denna tid var Limhamnsfabriken Skandinaviens största cementfabrik. Under 1970-talet framkom genom utredningar att högst två
stora produktionsenheter för cement borde finnas i Sverige och att Limhamnsfabriken i detta perspektiv hade mindre goda rationaliseringsmöjligheter. 1979 avvecklades därför cementtillverkningen i Limhamn.

I början sköttes bolagets verksamhet i Limhamn av en inspektor, som hade överinseende över jordbruket, brytningen, bränningen och utskeppningen av kalksten. Ett skrivbiträde skötte bokföringen. I samband med anläggningen av cementfabriken byggdes administrationen ut. En särskild disponent (till en början kallad verkmästare) och en kassör placerades i Limhamn. Arbetet vid kalkbrottet leddes av en kalkbrottsingenjör.
Organisationen av verksamheten vid avdelningen framgår av en organisationsplan från 1924 och en förvaltningutredning från 1952, vilka ingår i vol F 20:2. Bolagets disponenter i Limhamn var J. O. Hallgren (1888-1924), Sven Kärfve (1924-1931), Nils Brandberg (1931-1942), Gunnar Chr. Laurell (1942-1969) och Ragnar Troell (1969-1973).

Antalet arbetare hos Cementbolaget i Limhamn var omkring år 1880 ca 150, vid sekelskiftet ca 800 och omkr. år 1950 ca 470.

ARKIVBESTÅNDET FRÅN LIMHAMNSAVDELNINGEN

En självständig arkivbildning i Limhamn har kunnat konstateras först vid den tid då cementfabriken anlades. Till de äldsta arkivserierna hör de som rör personalen: matriklar. lönejournaler och lönelistor (avdelning D 1). Materialet är tämligen omfattande. Lönelistor för kalkbrottet och cementfabriken föreligger i en komplett svit på 125 volymer från ca 1890 till 1949. Andra personalhandlingar av intresse är olycksfallsrapporter och olycksfallsjournaler 1891-1947 (avdelning B 4 och vol D 20:2) samt register över minderåriga arbetare 1901-1920 (vol D 1 A:8).

Rörande driften och produktionen vid kalkbrottet och cementfabriken finns ett stort antal liggare och journaler med varierande redovisnings- och uppställningsprinciper (avdelningarna D2, D3, D 4,). En huvudserie med journaler för
cementtillverkningen (D2 AA) har dock kunnat rekonstrueras. Här redovisas åtgångna råvaror och producerade kvantiteter i stor detalj för tillverkningens huvudmoment - råmalning, bränning och cementmalning - 1890-1969. Parallellt med tillverkningsjournalerna föreligger prov- och analysjournaler av skilda slag (avdelning D 2 B samt serierna D 3 D och D 4 B).

För uppgifter om beslutsfattande och ledningens agerande hänvisas i första hand till bolagsstämmans och styrelsens protokoll, vilka ingår i beståndet från huvudkontoret. För Limhamnsavdelningen finns ingen motsvarande beslutsdokumentation. I disponenten G C Laurells dossiéserie (F 1), som omfattar tiden 1942-1969, kan man dock få en god inblick i ledningens beslut och agerande i en rad olika frågor. En företagsnämnd inrättades vid avdelningen 1948. Dess protokoll och handlingar från 1948 till 1972 ingår i serien A 1.

Olika sidor av verksamheten belyses av den omfattande och välordnade korrespondensen. Huvudserien (E 1)
omfattar ca 30 hyllmeter och löper från 1889-1969. Materialet är genom alla åren ordnat alfabetiskt efter korrespondent.

Räkenskapsmaterialet är något ojämnt bevarat, men luckorna suppleras till stor del av materialet från Huvudkontoret. Av intresse är verifikationerna från 1888-1890 i vol G 4 A:1-3, vilka avspeglar anläggandet av den första cementfabriken i Limhamn. Rörande bolagets bokföringssystem och räkenskapshandlingar se inledning till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret.

LITTERATUR:

Se litteraturhänvisningarna i inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Härutöver kan nämnas:

Häger, Bengt Åke, Industri och industriell sysselsättning, sid 297-304, i Malmö stads historia 1914-1939,
del 5 Arlöv 1989.

Laurell, Gunnar Chr., Cementfabriken i Limhamn, i Limhamniana 1972.

Olsson, Håkan, Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989. Helsingborg 1989.

Stjernström, Gust., Limhamn, dess industriella och sociala utveckling. Malmö 1907.

OBS FÖRBEHÅLL: Handlingar som är yngre än 25 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med Euroc från fall till fall. Se överenskommelse mellan Landsarkivet och Euroc, A D 768/78.

Serier (91 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A 1	Företagsnämndens protokoll med bilagor	Serien i arkivkartonger. Protokoll från gemensamma sammanträden med andra avdelningars företagsnämnder ingår. Jfr handlingar ang företagsnämnden i vol F 1:35.
A 2	Protokoll av skilda slag
B	KOPIOR AV UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B 1	Koncept till utgående skrivelser. Huvudserie	Serien i arkivkartonger.
B 2	Koncept till intyg, betyg, cirkulär, interna meddelanden o dyl	Serien i arkivkartonger.
B 3	Rapporter rörande produktionen	Serien inbunden om ej annat anges.
B 4 A	Olycksfallsrapporter för cementfabriken
B 4 B	Olycksfallsrapporter för kalkbrottet
B20	Koncept av skilda slag
D	LIGGARE OCH REGISTER		Läsesal
D 1	MATRIKLAR, JOURNALER OCH LISTOR ÖVER PERSONAL OCH LÖNER		Läsesal
D 1 A	Matriklar och register över anställda	Serien inbunden om ej annat anges.
D 1 B	JOURNALER FÖR ARBETAD TID OCH AVLÖNING		Läsesal
D 1 BA	Dagjournaler för arbetad tid och avlöning	Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Redovisning av varje arbetares arbetade tid och avlöning per dag. Journalerna är uppdelade på arbetslag och arbetsplatser. För tiden efter 1911 se serie D 1 BB.
D 1 BB	Veckojournaler för arbetad tid och avlöning	Serien i arkivkartonger. Redovisning av varje arbetares arbetade tid och avlöning per vecka. Journalerna är uppdelade på arbetslag och arbetsplatser. Vissa årgångar är ofullständiga. För tiden före 1912 se serie D 1 BA.
D 1 BC	Cementfabrikens journaler för arbetad tid och avlöning	Serien inbunden. Redovisning av varje arbetares arbetade tid och avlöning. Namnregister i varje volym. Redovisningsperioden är en vecka i vol 1 - 3, varefter den successivt ökas till ca 3 månader.
D 1 BD	Kalkbrottets journaler för arbetad tid och avlöning	Serien inbunden. Redovisning av varje arbetares arbetade tid och avlöning. Namnregister i varje volym. Redovisningsperioden är en vecka i vol 1, varefter den successivt ökas till ca 3 månader.
D 1 C	AVLÖNINGSLISTOR		Läsesal
D 1 CA	Avlöningslistor för cementfabriken	Serien i arkivkartonger om ej an- nat anges. Se vol D 1 CB:17. Dyrtidstillägg febr och aug - dec.
D 1 CB	Avlöningslistor för kalkbrottet	Serien i arkivkartonger om ej an- nat anges. Lucka.
D 1 D	Journaler enligt lagen om arbetstidens begränsning	Serien inbunden.
D 2	JOURNALER RÖRANDE CEMENTPRODUKTIONEN		Läsesal
D 2 A	JOURNALER FÖR TILLVERKNING OCH EXPEDIERING AV CEMENT		Läsesal
D 2 AA	Journaler för cementtillverkningen	Serien inbunden om ej annat anges. Till denna serie har förts de journaler som redovisar huvudmo- menten i cementtillverkningen: råmalning, bränning och cement- malning. Journalerna benämns tillverkningsjournaler, fabriks- journaler eller driftsjournaler.
D 2 AB	Statistikjournaler för cementtillverkningen	Serien inbunden om ej annat anges. Redovisning av tidsåtgång och producerade kvantiteter för olika tillverkningsled.
D 2 AC	Journaler över beställd och expedierad cement	Serien inbunden om ej annat anges.Uppgifter om kvantiteter och mottagare i kronologisk ordning. För uppgift om expedierade kvantiteter fr o m 1941 se serie D 2 AD.
D 2 AD	Packnings- och utlastningsjournaler för cement	Endast kvantiteter. För tiden före 1941 se serie D 2 AC.
D 2 B	JOURNALER FÖR ANALYS OCH PROVNING AV CEMENT		Läsesal
D 2 BA	Provningsjournaler för kalk, lera och råmalning	Serien inbunden.
D 2 BB	Provningsjournaler för tillverkad cement	Serien inbunden.
D 2 BC	Provningsjournaler för expedierad (packad) cement	Serien inbunden. Uppgifter om provresultat för cementleveranser och destinationsorter.
D 2 BD	Cementprovningsjournaler av skilda slag	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3	JOURNALER FÖR KALKBRYTNING OCH KALKPRODUKTER		Läsesal
D 3 A	Tillverknings- och driftsjournaler för kalkbrottet och kalkverket	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 B	Brytningsjournaler för kalkbrottet	Serien inbunden. Redovisning av brytningsresultat och utbetalda löner per vecka. Redovisningen är uppdelad på arbetslag och schakt.
D 3 C	Journaler över expedierad kalksten	Serien inbunden. Uppgifter om utskeppade kvantite- ter och destinationer i kronolo- gisk ordning.
D 3 D	Analys- och provjournaler för kalk och kalkprodukter	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4	PRODUKTIONS-, ANALYS- OCH PROVNINGSJOURNALER AV SKILDA SLAG		Läsesal
D 4 A	Produktionsjournaler av skilda slag	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 B	Analys- och provningsjournaler av skilda slag	Serien inbunden.
D 5	Förteckningar och journaler över förråd, materiel och inkomna varor	Serien inbunden om ej annat anges. Journaler över inkomna varor om ej annat anges.
D 6	Besiktningsjournaler för ångpannor	Serien i arkivkartonger.
D 7	Dagsverksjournaler	Serien inbunden om ej annat anges. Redovisning av antalet utförda dagsverken uppdelade på olika arbetsplatser.
D 8 A	Liggare över cementfabrikens attesterade räkningar	Serien inbunden om ej annat anges.
D 8 B	Liggare över kalkbrottets attesterade räkningar	Serien inbunden.
D 9	Postböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D20	Liggare och förteckningar av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
E	INKOMNA HANDLINGAR; KORRESPONDENS		Läsesal
E 1	Korrespondens. Huvudserie	Serien i arkivkartonger.
E 2	Protokoll med bilagor från Skånska Cement AB:s ingejörskommitté	Serien i arkivkartonger.
E 3	Skrivelser från Cementa ang cementleveranser	Serien i arkivkartonger.
E 4	Års- och månadsberättelser från Cementas VD	Serien i arkivkartonger. Jfr huvudkontorets arkiv, serie E 5.
E 5	Rapporter från Svenska cementföreningen	Serien i arkivkartonger.
E 6	Skrivelser ang införsel i avlöning	Serien i arkivkartonger.
E20	Korrespondens av skilda slag	Serien i arkivkartonger.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Disponentens dossiéer	Serien i arkivkartonger. Serien har tillkommit under G C Laurells tid som disponent för Limhamnsavdelningen.
F 2	Driftsingenjörens dossiéer	Serien i arkivkartonger.
F 3	Inköpshandlingar	Serien i arkivkartonger.
F 4	Handlingar angående maskinutrustningen	Serien i arkivkartonger.
F20	Ämnesordnade handlingar av skilda slag	Serien i arkivkartonger om ej an- nat anges.
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G 1	HUVUD- OCH RESULTATBOKFÖRING		Läsesal
G 1 A	Huvudböcker	Serien inbunden. För övrig huvudbokföring, se hu- vudkontorets arkiv.
G 1 B	Bokslutshandlingar	Serien i arkivkartonger.
G 2	GRUNDBOKFÖRING		Läsesal
G 2 A	Kassaböcker	Serien inbunden. Under åren 1895 - 1927 redovisas vanligen varannan månad i separat volym. För kassabokföring före 1891 se vol G 2 C:1 och huvudkontorets arkiv.
G 2 B	MEMORIALBÖCKER		Läsesal
G 2 BA	Memorial t o m 1927	Serien inbunden. Jfr Huvudkontorets arkiv, serie G 2 BA.
G 2 BB	Memorial I	Redovisning av utgående fakturor och inkommande kreditnotor.
G 2 BC	Memorial II	Redovisning av inkommande fakturor och utgående kreditnotor.
G 2 BD	Memorial III	Redovisning av interna debiteringar och krediteringar.
G 2 BE	Memorial IV	Redovisning av debiteringar och krediteringar av huvudkontorets förlagskonto i avdelningens böcker.
G 2 C	Kassakladdar	Serien inbunden.
G 3	HJÄLPBOKFÖRING		Läsesal
G 3 A	Kassaböcker för kontantförsäljningar	Serien i arkivkartonger.
G 3 B	Avlöningssammandrag	Serien i arkivkartonger. Redovisning av utbetalade löner per vecka och arbetslag/avdelning.
G 3 C	Lagerböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 D	Tillverkningskostnader för cement	Serien inbunden. Redovisning av tillverkningskost- nader fördelade på olika kost- nadsställen.
G 3 E	Kalkylböcker	Serien inbunden. Redovisning av produktionskost- nader och produktionsresultat (priser och kvantiteter) fördela- de på materialkonton. Med hänvis- ningar till kassaböckerna G 2 A: 16 och 17 samt till memorialböck- erna G 2 BA:3 och 4.
G 4	VERIFIKATIONER		Läsesal
G 4 A	Kassaverifikationer	Serien inbunden om ej annat anges. Typårgångar.
G 4 B	Utgående bokföringsrapporter	Serien i arkivkartonger.
G 4 C	Fakturor och kreditnotor
G20	Räkenskaper av skilda slag	Serien i arkivkartonger om ej annat anges.
H	Statistik	Serien i arkivkartonger.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö 1 A	Cementbolagets arbetares understödsförening för sjukvård. Liggare över medlemsavgifter.	Serien i arkivkartonger.
Ö 1 B	Cementbolagets arbetares understödsförening för sjukvård. Räkenskaper	Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Volymerna består av verifikationer, om ej annat anges. T o m febr 1935 ingår månatliga räkenskapssammandrag.
Ö 2	Konstföreningens handlingar

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter