bild
Arkiv

Arkivarien Erik Dahlgrens personarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3010034
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/s5A82lj0MqQzSaUJl1p1u7
ExtraIDA:35h
Omfång
2,8 Hyllmeter 
44 Volymer 
Datering
18641976(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:14/1978
ArkivinstitutionLandsarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Dahlgren, Erik (arkivarie) (1897 – 1989)
Kategori: Person (släkt). Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivarien Erik Dahlgrens personarkiv

Claës Erik Dahlgren 10/3 1897 - 1/3 1989

Jag är född i Skara. Det bör kanske nämnas att ett lyte, harmynthet, vars skadeverkningar visserligen genom operationer kunnat begränsas men inte helt avlägsnas, alltid varit en hämmande faktor i mitt liv. Mina föräldrar var dåvarande läroverksadjunkten Harald Dahlberg och hans hustru Hanna, f. Beckman. Familjen vistades om somrarna och vid de stora högtiderna i Synnerby prästgård en dryg mil väster om staden. Mina föräldrar var sammanbragsta barn och prästgården var min morfars, prosten Claës Beckman, och min farmors, Sofia, f. Almqvist, hem.

Min far var ledamot av läroverkskommittén 1899-1902 och under terminerna hade han då tidvis familjen med sig i Stockholm. När han höstterminen 1902 åter trädde i tjänst vid Skara läroverk, hade Synnerbyhemmet upplösts.

År 1904 föddes i Skara min bror Sten. På hösten det året började jag min skolgång. Det var i den för pojkar öppna förberedande klassen vid Skara högre flickskola. Klassens nedre och övre avdelning (=första och andra skolåret) läste tillsammans för den erfarna, nästan legendariska fröken Therese Åstrand.

När jag var 8 1/2 år gammal flyttade familjen till Uppsala, där min far blivit seminarielektor. Han kom dock på grund av kommittéuppdrag att höstterminen 1906 till vårterminen 1914 mestadels vara knuten till Stockholm. Familjen kom dock inte att lämna hemmet i Uppsala, där min far i regel kunde tillbringa veckohelgerna.

I Uppsala genomgick jag Lindska skolans andra och tredje förberedande klasser (=andra och tredje skolåret). Lindska skolan var en av de flickskolor, vilkas förberedande klasser stod öppna för pojkar. Höstterminen 1907 skrevs jag in i Uppsala högre allmänna läroverk, där jag genomgick klasserna 1-5 och latinringen I. Skolarbetet pressade mig hårt och jag längtade ut till något friluftsbetonat kroppsarbete. Sommaren 1912 fick jag några veckor pröva på att vara yacht-gast och följande sommar arbetade jag i lantbruk på Österby gård i Uppland. Nu lät mig föräldrarna 1913-1914 få ett skolfritt år. Väsentligen på grund av att sjukdom drabbade mig blev dock det fria läsåret ganska förstört. Betydelsefull för min utveckling var emellertid konfirmationsläsningen i Degerfors i Värmland våren 1914 för sedermera missionsdirektorn Gunnar Dahlquist.

Sommaren 1914 flyttade familjen till Stockholm, sedan min far blivit undervisningsråd i folkskolöverstyrelsen. Jag skrevs in i Norra latinläroverkets ring II. I den ringen blev jag kvarsittare. När jag våren 1916 fått flyttning till ring III, erhöll jag praktik hos jägmästare Sylvén i Grönsinka i Gästrikland. Efter ett par veckor där drabbades jag av en matförgiftning som utlöste en kronisk magsjukdom. Jag måste återvända hem och underkasta mig noggrann läkarvård. Saken kom att bli livsavgörande. Tanken på lägre skogstjänst, lantbruks- eller annat friluftsarbete övergavs och jag inriktade mig på att gå studievägen.

Från början stod det klart att ring III på grund av min nedsatta hälsa måste ta två år i anspråk. Det andra året tillhörde jag Strängnäs högre allmänna läroverk. Min far drog sig nämligen tillbaka som rektor vid Strängnäs folkskoleseminarium.

Då min ohälsa fortfor och ganska svårt deprimerade mig blev jag genom inskridande från vår familjeläkare år 1918 frikallad från värnplikten. Jag hade föregående år förklarats vapenför men fått uppskov med exercisen för studiernas skull.

I Strängnäs gick familjen svåra sorger och bekymmer till mötes. Kort efter vår inflyttning förlorade bror Sten och jag vår mor och 1924 fick min ensamme far och jag sörja även Sten.

Emellertid avlade jag 1919 studentexamen och blev 1923 fil. kand. i Uppsala. Sistnämnda examen innehöll kompetensämnen för arkivbanan.* Jag vågade mig först inte på att ta upp licentiatstudier i historia för att på den vägen arbeta mig fram till full kompetens utan började studera juridik i Stockholm. Genom en jur. kand. kunde jag nämligen också nå den eftersträvade kompetensen. Det blev dock endast en ansats i början av vårterminen 1924. Avbrott i studierna vållades i samband med Stens bortgång. Hösten 1924 grep jag mig istället an med licentiatstudier i historia. Det var för professor Helge Almquist i Göteborg. I början av år 1936 utnämndes denne till Riksarkivarie. Detta medförde att jag förlade studierna till professor Sven Tunbergs historiska seminarium vid Stockholms högskola. Där tog jag 1932 fil. licentiatexamen.

Det var denna tid stor trängsel på de lärda verkens bana. På hösten 1932 erhöll jag emellertid tillstånd att som oavlönad volontär tjänstgöra i Stockholms stadsarkiv. Vad det led fick jag också kortare vikariat. År 1934 erhöll jag en månads tjänst vid landsarkivet i Uppsala. Från medio av juli detta år hade jag under ett par år två halvtidstjänster samtidigt, den ena i stadsarkivet (med eller utan arvode), den andra i Riksarkivet.

Den 1 oktober 1935 började landsarkivet i Härnösand sin verksamhet. När en amanuenstjänst inrättades där fr.o.m. 1 juli 1936, erhöll jag denna tjänst och var därmed äntligen ordentligt inne på arkivbanan. Redan från början, då jag juni månad nämnda år arbetade som extra tjänsteman, hade jag ställningen som landsarkivariens närmaste man. Under Karl Mellander, Robert Svedlund, Hasse Petrini och , efter min pensionering, Jöran Wibling har jag haft förmånen att arbeta. Min ställning har givetvis medfört en lång rad av förordnanden som t.f. landsarkivarie dels under vakanser, dels som vederbörande chefs ställföreträdare. Jag har även upprepade gånger varit t.f. länsarkivarie i Östersund. Fr.o.m. 1 juli 1944 blev jag e.o. arkivarie och fr.o.m. 1 juli 1952 arkivarie i landsarkivet.

Den 1 april 1963 avgick jag med pension. Sedan dess har jag fått utföra en del arkivordningsarbeten i landsarkivet. Dylika arbeten har jag också utfört på uppdrag av högre allmänna läroverket, folkskoleseminariet och stadsbiblioteket i Härnösand. På senare år har jag varit sysselsatt med "Dahlgrenska samlingen". De i denna samling ingående arkiven har allteftersom de blivit färdiga deponerats i landsarkivet.

År 1938 ingick jag äktenskap med dåvarande assistenten vid Härnösands stadsbibliotek Ellen Hermelin, sedermera länsbibliotekarie i Västernorrlands län. I vårt äktenskap har fötts barnen Magnus 1939, Brita 1942, Elsa 1944 och Lars 1947.

Beträffande min tid i Härnösand kan slutligen tilläggas att jag sedan 1940 tillhört hemvärnet och att jag 1954-1969 var sekreterare i Västernorrlands läns stödförening för hembygdsförsvaret.

Förteckning utarbetat av undertecknad f.d. arkivarie
Härnösand 16/1 1978
Erik Dahlgren


* Senare delen av höstterminen 1923 auskulterade jag i landsarkivet i Uppsala.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Om postens upprättandeUppgift om leveransnummer saknas.
Skapad1997-10-23 00:00:00
Senast ändrad2019-11-18 09:33:42

Nyheter

den 21 juni 2022
Riksarkivets kundtjänst – begränsade öppettider
Riksarkivets kundtjänst ändrar sina öppettider un...


den 13 maj 2022
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats...


Tidigare nyheter