Arkiv

Stockholms stads rannsakningsfängelse

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0035

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zCIFsZBveo30uCCgZdSyp1

Omfång

52,2 Hyllmeter

Datering

1852

–

1947

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Arkivbildare/upphov

Stockholms stads rannsakningsfängelse (SRF) (1852 – 1947)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)

Historik
Stadens tidiga rannsakningshäkten hade funnits i domstolslokalerna. Därför var bl. a. Södra stadshusets och dåvarande Rådhusets källare inredda med galler och grindar. Förhållandena i svenska fängelser var vid 1800-talets början bedrövliga. I samband med en humanisering av rättsväsendet fattade riksdagen 1841 beslut om att samtliga landets fängelser skulle ha ett cellsystem. Syftet med att isolera fångar i celler var att de skulle rannsaka sina gärningar – att straff och vård skulle leda till förbättring.

Myntgatan
Rannsakningsfängelset, även kallat Cellfängelset, började byggas vid Myntgatan år 1846. Huset ritades av Per Axel Nyström. Fängelset hade direktförbindelse med de intilliggande Rådhuset och Polishuset. Den 1 april 1852 öppnades fängelset för de första fångarna. Fängelset hade 163 celler och vaktstyrkan uppgick till ett tjugotal anställda.

Fängelset tog emot både manliga och kvinnliga häktesfångar. Fångarna stannade inte länge i fängelset. De som efter rannsakning dömdes till fängelsestraff förflyttades till andra fängelser och de dödsdömda fick vänta här på domens verkställande.

Kapaciteten visade sig ganska snabbt att vara allt för klen. 1905 nådde omsättningen 13 400 fångar, vilket fick till följd att de små cellerna i många fall fick delas av flera häktade. När det nya Polishuset på Kungsholmen (Kronoberg) stod färdigt 1911 flyttades fängelsets verksamhet dit.

Fängelset på Myntgatan revs 1929-1930 i samband med att det nya Kanslihuset uppfördes

Kronoberg
Beslut om uppförandet av ett nytt polishus fattades av stadsfullmäktige år 1903. Troligtvis var det bristen på häktesplatser i det gamla rannsakningsfängelset på Myntgatan i Gamla Stan som var avgörande då nämnden beslutade att uppföra ett nytt kvarter med bland annat polishus, gymnastikhus, stall och rannsakningsfängelse på den mark som tidigare nyttjats för handelsträdgårdar.

Det nya polishuset stod färdigt 1911. Huset ritades av hovintendenten Gustaf Lindgren. Byggnaden har beskrivits som ett av få svenska komplex som byggdes i den imperialstil som användes runt om i världen för att manifestera laglig auktoritet. Byggnaden innehöll förutom arbetsrum även logement och bostäder för anställda.

Rannsakningsfängelset verksamhet upphörde 1947 och ersattes av Stockholms stadshäkte, numera Kronobergshäktet.

Arkivet
Arkivhandlingarna överlämnades 1947 till Stockholms stadsarkiv i samband med nedläggningen av Rannsakningsfängelset. Arkivet har i stort sett stått orört sedan dess och har länge varit i behov av vård och uppmärkning.

Till största delen består arkivet av liggare och register över fångar. Att fängelset var ett häkte gjorde att man hade ett enormt genomflöde av fångar. Detta i sin tur har genererat mängder av olika liggare, en del av större värde än andra. Nedan följer några av de mer centrala handlingarna i arkivet.

Allmänna rullan (D 3 A) innehåller uppgifter om signalement, födelseuppgifter, yrke, anledning till häktning, utdömt straff och vart personen fördes vid eventuell överflyttning. I de fall fången ställdes inför domstol anges D.R. och hänvisar då till domstolsrullan.

Mottagningsbok (D 3 D) fördes när den häktade anlände. Här finns uppgifter om signalement, födelseuppgifter, yrke, anledning till häktning och uppgifter om kontanta medel och övriga tillhörigheter vid ankomst.

Domstolsrullan (D 4 A) har uppgifter som liknar dem i Allmänna rullan men här finns även uppgifter om domstol eller annan myndighet inför vilken fången varit inställd med uppgifter om utslagets datum, brottet samt utdömt straff.

Straffjournaler för domstols- och polisfångar (D 8) är kronologiskt förd och innehåller uppgifter om tidigare brott med hänvisningar till domstol som verkställt utslag. Här finns även hänvisning till fångnummer i Allmänna rullan och Domstolsrullan.

Sökvägar
Sökingångar är de register som finns bevarade till varje serie.

Sekretess
Sjukjournaler (D 15 B) omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 1 §. 70-års personsekretess.

Andra källor
Originalritningar av stadsarkitekt Per Axel Nyström förvaras i Stadsarkivets kart- och ritningsarkiv i Gamla Ritningssamlingen (GS 12).

Handlingar rörande fängelset ingår även i arkivet Överståthållarämbetets äldre kansliavdelning (SE/SSA/0018) i serien Handlingar rörande fängelserna (F 4).

Fängelsets kyrkoböcker finns i Stockholms stads rannsakningsfängelses (SRF) kyrkoarkiv (SE/SSA/6070).

Stockholm 2014-10-28

Jörgen Skoglund

Kontroll

Skapad	2014-10-13 09:58:00
Senast ändrad	2021-12-15 11:10:44

Serier (7 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
B	KONCEPT OCH REGISTRATUR
C	DIARIER
D	LIGGARE OCH MATRIKLAR
E	INKOMNA HANDLINGAR
F	PERSONALAKTER
G	RÄKENSKAPER

Sökhjälp: arkiv