Arkiv

Kamrerarekontoret

Manufakturkontoret

Grunddata

Referenskod	SE/RA/4113/3
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/yzZaM8pRhHBkqWp773wXm4
Arkivinstitution	Riksarkivet i Stockholm/Täby

Innehåll

Inledning (äldre form)

Om arkivet
Manufakturkontorets arkiv innehåller ett Huvudarkiv (som omfattar kommissariernas, notariernas och kansliets handlingar), ett arkiv för Advokatfiskalkontoret, ett arkiv för Kamrerarekontoret (även med Revisionskontorets handlingar) och ett Diskontkontorsarkiv.

Kamrerarkontorets arkiv innehåller åtskilliga räkenskapshandlingar,
som Manufakturfondens huvudbok i koncept, räkningar med Kommerskollegium och manufakturfondens verifikationer huvudserien. Här finns även Hall- och manufakturrätter - berättelser om fabrikernas tillstånd, Vedevågs bruk och Kvarnbacka bruk och räkenskaper från uppgörelser med enskilda personer som handlanden och fabrikörersom Manufakturfondens huvudbok i koncept och manufakturfondens verifikationer huvudserien. Hall- och manufakturrätter - berättelser om fabrikernas tillstånd, Vedevågs bruk och Kvarnbacka bruk, . Räkenskaper från uppgörelser med enskilda personer som handlanden och fabrikörer

I Kamrerarekontorets serie B1 finns Hallrätternas berättelser om fabrikernas tillstånd. Hall- och manufakturrättens uppgift var att ha uppsikt över manufakturer och fabriker. Rätten gav t.ex. tillstånd att starta fabriksrörelse, granskade varor och försåg dem med hallstämpel, behandlade mål rörande varutillverkning och tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Hallrätter fanns i hela Sveriges städer och avskaffades 1846.

Ordning och struktur
Arkivförteckningen utgår från det allmänna arkivschemat med serier. Volymerna har en löpande numrering genom de två arkiven Landshjälpsdeputationen (volym 1-44) och Manufakturkontoret (45-504).

Arkivförteckningen från 2019 följer strukturen i en äldre arkivförteckning från 1907 (nu arkiverad) som upprättades gemensamt för Landshjälpsdeputationen (SE/RA 4112) och Manufakturkontoret (SE/RA/4113).
1907 års ordningsarbete och förteckning har utgått från en förteckning som upprättades vid arkivets överlåtelse till Kommerskollegium 1766.

Kontroll

Skapad	2019-01-09 16:20:45
Senast ändrad	2019-04-15 09:32:54

Serier (3 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Konceptskrivelser	Koncept till kontorens skrivelser finns även bland räkenskaper - infogade bland verifikationer och övriga räkenskapshandlingar (Serie C) Diskontlån var den vanligaste formen av lån. Det var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem.
B	Inkomna skrivelser och akter	Hall- och manufakturrättens uppgift var att ha uppsikt över manufakturer och fabriker. Rätten gav t.ex. tillstånd att starta fabriksrörelse, granskade varor och försåg dem med hallstämpel, behandlade mål rörande varutillverkning och tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Hallrätter fanns i hela Sveriges städer och avskaffades 1846. vissa volymer innehåller tygprover. Här upptas endast vissa löpande serier av skrivelser. Enstaka skrivelser är även infogade bland räkenskapshandlingar i serie C. Serien fortsätter efter 1764 i de till Kommerskollegium insända berättelserna.
C	Räkenskaper	Debet och kredit: en dubbelbokföring. Dubbel kontering - affärshändelser registreras på två konton, debet och kreditsida för att se att allt stämmer. Tillgångar växer i debet och minskar i kredit.

Sökhjälp: arkiv