Arkiv

Stockholms gas- och vattenverk: gasverksamheten

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/2835B

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/DxwbtyBkdQTL8d7Qz1Yz3P

Omfång

42,9 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)

Arkivförteckningarna för Gasverksamheten inom Stockholm Energi

Tre arkiv från gasverksamheten levererades under år 2006. Gasverkets arkiv för perioden 1884-1953 har tidigare levererats till Stadsarkivet. Försök har gjorts att komplettera de tidigare förteckningarna men detta har misslyckats.

Gasverksamhetens handlingar har därför delats in i nedanstående tre förteckningar:

1. Stockholms gasverk. Tilläggsförteckning. Avser tiden 1884-1953
2. Stockholms gas- och vattenverk: gasverksamheten, tiden 1954-1973
3. Stockholm Energi Gas AB med föregångare 1974-1998

Handlingar från Gaslysnings Aktiebolaget som under arbetets gång har hittats har också under 2006 levererats till Stadsarkivet.

Historik gasverksamheten

1853-1883

Det privata Gaslysnings Aktiebolaget etablerar ett gasverk på den av Stockholms stad anvisade platsen Klara sopbacke. Bolagets huvuduppgift var att förse innerstadens gator med gatubelysning och de första gaslyktorna tändes i december 1853. Gasen tillverkades genom torrdestillation av stenkol i retortrar.

Klaragasverket blir det tredje i Sverige efter Göteborg (1846) och Norrköping (1851). Bolaget hade av staden fått tillstånd att driva verket under 30 år. I juni 1884 utgick koncessionen och staden löste in det för c:a 3 miljoner kr. Den kommunala gasverksstyrelsen övertog därmed ansvaret för gasproduktion och belysning.

Gaslysnings Aktiebolagets arkiv förvaras på Stockholms stadsarkiv i Frihamnen.

1884-1896 Gasverket

Det var en förändrad situation som mötte det kommunala gasverket. Elektriciteten hade gjort sitt intåg vid början av 1880-talet och i hembelysningen var fotogenen en allvarlig konkurrent. Gaslysningsbolaget hade inte haft större intresse av att investera i nybyggnader eller underhåll så det var en omodern och sliten anläggning som staden tog över.

En ny expansiv period med fördubblad produktionskapacitet och planering för ett nytt stort gasverk inleddes. Under loppet av ett par år lyckades man fördubbla produktionseffektiviteten vid Klaragasverket bl.a. genom uppförande av ett nytt reningsverk.

År 1885 uppfann tysken Bunsen en brännare som ledde till att gas även kunde användas som värmekälla och
detta i kombination med kraftigt sänkta gastaxor gjorde att efterfrågan på gas ökade snabbt.

1889 antog stadsfullmäktige ett förslag om att bygga ett nytt gasverk i Hjorthagen vid Husarviken och ett elektricitetsverk vid Regeringsgatan. Arkitekten Ferdinand Broberg fick i uppdrag att rita de nya verken. Stockholms elverk startades som en underavdelning på gasverket och den första elleveransen gjordes 1892. Elektriska avdelningen spelade till en början en underordnad roll och det skulle komma att dröja till 1950 innan Stockholms elverk blev en egen förvaltning.

1893 togs gasverkets, i Värtan, första fjärdedel i bruk och gas släpptes ut på nätet.

1897-1949 Stockholms gas- och elektricitetsverk

1905 flyttade gasverkets kontor från Klaragasverket till Torsgatan 22-28. 1919 stod Värtaverket inklusive pumpstation helt färdigt. Nu kunde det slitna Klaragasverket läggas ned, en åtgärd som folk i innerstaden väntat på länge.

Under 1920-talet började gasbelysningen i snabbt tempo att ersättas av elbelysning. Den sista gaslyktan
släcktes i Enskede 1941.

1950-1953 Gasverket

Stockholms gas- och elektricitetsverk delas och bildar egen förvaltning. 1953 firar gasrörelsen 100-årsjubileum.

1954-1973 Stockholms gas- och vattenverk

På 1950-talet stod gasverket på höjden av sin utveckling och når då topparna för koksproduktion i antal ton, gasproduktion i m3 och antal abonnenter. År 1972 ersattes kolgasen av spaltgasen som framställs i det spaltgasverk som uppfördes 1970-1972.

Spaltgasen produceras med nafta (framställt från råolja) och vatten som råvaror. Spaltgasverk byggdes i flera svenska städer på 1960- och 1970-talen, bl.a. i Malmö, Göteborg, Norrköping och Eskilstuna. Anläggningen i Stockholm var dock störst av alla.

1974-1992 Gemensam förvaltning

Under denna period sorterade verksamheten på gasverket under i tur och ordning Stockholms Energiverk, Stockholm Stads Energi Distribution och Stockholm Energi AB.

1993-1998 SE Gas AB

Under denna den sista perioden i kommunal regi blev gasverket ett eget bolag inom Stockholm Energi AB. När kommunen överlät stadsgasverksamheten i privat regi 1998 var det alltjämt i form av spaltgasverket från 1972. När detta skrivs år 2006 är produktionsanläggningarna i Stockholm och Köpenhamn de enda spaltgasverken i drift i Europa. Nedläggning av spaltgasverket i Stockholm planeras till år 2010.

Arkivens innehåll

Tillägget till Gasverkets arkiv består till stor del av ritningar, kartor, skisser och annan teknisk dokumentation
samt fotografier. Dessutom finns provningsprotokoll, en del kamerala och tekniska papper samt handlingar
från nybyggnadsbyrån.

De stora serierna i Gas- och vattenverkets arkiv utgörs av klassificerade handlingar från registraturen och provningsprotokoll. Det finns också en del filmer, diabilder och fotografier.

SE Gas AB arkiv utgörs bl.a. av klassificerade handlingar, olika typer av provningsprotokoll samt inmätnings-
och servisskisser.

Hänvisning till andra arkivbildare

Förutom de arkiv som tidigare levererats till stadsarkivet kan handlingar rörande gasverksamheten också finnas i arkiven från Stockholm Energi med föregångare, Stockholm Energi AB, Stockholm Energi, Direktörerna Ryman-Lindroths arkiv, Industriverksstyrelsens samt Stockholm Vatten AB:s arkiv.

Personalhandlingar/personalakter för gasverksamhetens personal finns i Stockholm Energi AB:s arkiv och rekrytering/anställning av kvalificerad teknisk personal kan finnas i SE AB, AB Vegakonsults arkiv. Personalhandlingar avseende personal som slutat finns i Stockholm Energi Gas AB:s arkiv.

Sökingångar till arkivmaterialet

Arkivförteckningarna med tillhörande register.

Gallring

Gallring har utförts med stöd av nedanstående tre gallringsbeslut:
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:2 avseende verksamhetsstyrande och administrativ dokumentation,
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:31 gallring av teknisk dokumentation avseende produktion och distribution av energi och
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:32 gallring av information i IT-system.

Dessutom omfattas dokumentationen av Stadsarkivets generella gallringsbeslut omfattande handlingar inom
löne- och personaladministration, Stadsarkivets beslut 1999:5, och handlingar i upphandlingsärenden Stadsarkivets beslut 2003:13 med ändringar.

Sekretess

Handlingarna i tillägget till gasverkets arkiv serie F9 Beredskapsplaner i krigstid är märkta -Hemlig- och -Förtrolig.

Akten 2-9033 i serie F7H i SE Gas AB:s arkiv innehåller fotografier från en polisutredning som kan omfattas av sekretess.

Sekretessprövning bör alltid ske vid frågor om utlämnande av ritningar och kartor samt avtal.

Kontroll

Skapad	2006-02-10 00:00:00
Senast ändrad	2008-10-15 13:54:46

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Stockholms gas- och vattenverk: gasverksamheten

Grunddata

Innehåll

Kontroll

Serier (8 st)

Nyheter