Arkiv

Stockholms dövas förening

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/1274

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/sIRECUy4yf4e8ta4pq9JI6

Omfång

35,5 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Arkivbildare/upphov

Stockholms dövas förening, SDF (1868 – 2007)

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över Stockholms Dövas Förenings arkiv
Allmän anmärkning	Förkortning: () SDF = Stockholms Dövas Förening (*) SDR = Sveriges Dövas Riksförbund
Inledning (äldre form)	Från Döfstumme-Föreningen i Stockholm till Stockholms Dövas Förening Döfstumme-Föreningen i Stockholm bildades den 3 maj 1868 vid mötet på Manilla. Det var 56 medlemmar första året. Föreningen var öppen för alla döva i Sverige. Mellan åren 1875-1918 kallades föreningen för Döfstumföreningen i Stockholm. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Sedan 1950 heter det Stockholms Dövas Förening. Ossian Edmund Borg (O.E. Borg) (1812-1892) var en av föreningens grundare och dess förste ordförande. Han var direktör på Allmänna Institutet för döfstumma och blinda (nuvarande Manillaskolan) och son till Pär Aron Borg, som 1808 grundade Allmänna Institutet för döfstumma och blinda. Detta förlades 1812 till Manilla, där den nuvarande skolans byggnader uppfördes 1864. Folkrörelserna växte fram tack vare industrialiseringen och tätorternas tillväxt som starkt bidrog till nya livsvillkor, samverkan och kontakter människor emellan. I kölvattnet av folkrörelsen var Ossian Edmund Borg ordförande i Stockholms bildningscirkel som hade bildats 1848. Senare var Ossian Edmund Borg även ordförande i Döfstumme-föreningen i många år och blev omtyckt av föreningens medlemmar och hans insatser för de dövas sak hölls så högt att han utsåg till ordförande på livstid. Borg valdes in i styrelsen för Stockholms Simsällskap 1868 och var bland de mest verksamma i sällskapet, bland annat som vice ordförande och senare som hedersledamot 1884. Borg satt i styrelsen för aktiebolaget för Fruntimmers Sim- och Badinrättningen vid Skeppsholmen, som ordförande mellan 1870-1872. Direktör Borg avled den 10 april 1892. Frithiof Samuel Carlbom (1835-1890) var en av föreningens tre grundare. Själv döv genomgick han Allmänna Institutet för dövstumma och blinda (Manillaskolan) och var åren 1860-1882 lärare på Tysta skolan i Stockholm. Under 1860-talet uppmuntrade Borg och antal döva att delta i bokcirklar om kunskap i demokrati och hur man kunde bilda en folkrörelse. Frithiof Samuel Carlbom, som var döv, reste runt i Tyskland sommaren 1863. Han fick där kontakt med bland andra Eduard Fürstenberg, som grundade dövföreningen i Berlin 1848, den första dövföreningen i Tyskland. Dövföreningen hade alltså stor betydelse för döva. Vid hemkomsten förkovrade han sig i föreningsbildning. Albert Berg (1832-1916) var agré vid Akademin för de fria konsterna och en av sin tids mest uppskattade landskapsmålare. Han var även en av föreningens tre stiftare och dess egentlige ledare fram till 1895. Som viceordförande och skattmästare ledde han föreningen under ett tjugotal år med fast hand, så att föreningen ibland kallades för ”Berg's förening”. Hans gode vän (men inte släkting) Harald Berg skrev i en biografi: ”Han hade reda på vars och ens förhållanden och hölls en var i tukt och Herrans förmaning, som bröt mot god ton och sed…”. Berg var en förtrogen föreningsmedlem i 48 år och offrade en stor del av sin fritid och stora summor i sitt arbete för föreningens bästa. Han var president vid sjätte internationella dövstumkongressen i Stockholm 1884 och svenskt ombud vid kongressen i Paris 1889. År 1873 hölls den första allmänna internationella dövkongressen med kyrkofest i Berlin, där föreningen deltog för första gången. Tyska döva hade anhållit om och fått fria resa med statens järnvägar till denna kyrkofest. En liknande ansökan från Stockholms Dövas Förening gjordes år 1874 och beviljades av kungen. Svenska döva fick därmed tillstånd till friresa på Statens järnvägar en gång om året för att besöka gudstjänst med Nattvard på Manilla och för att där få några dagars samvaro, stärka sin kristendomskunskap och diskutera dövfrågor. Den första allmänna ”kyrkofesten för döva” hölls den 10 oktober 1875. Föreningen stod som värd för Sjette Internationella Döfstumkongressen som hölls i Stockholm den 1-4 juli 1884, med president Albert Berg. Föreningen var med på den första Nordiska Dövstumkongressen i Köpenhamn 1907 och stod som värd för den andra Nordiska Dövstumkongressen i Stockholm 1912. I slutet av 1800-talet gavs det ut en hel del tidningar för döva. Döfstumvännen med Ossian Edmund Borg som redaktör och ansvarig utgivare, 1876-1884, finns bevarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tidning för Döfstumma gavs ut första gången 1891 och ansvarig utgivare var Harald Berg och sedan 1899 Gunnar Fondelius. Tidning för Döfstumma var i privat ägo 1891-1940. Ny tidning för Sveriges Dövstumma gavs ut av dövlärarna från 1904. Medlemsbladet Teckentydaren gavs ut 1952 med Osvald Dahlgren och Jerker (Yerker) Andersson i redaktionen. Dövföreningen bildades bland annat för att kunna ge stöd åt döva som ”av sjukdom eller ålderdom kommit i en behövande eller olycklig ställning”. Föreningen kunde redan från början lämna ekonomisk hjälp vid sjukdom sedan 1868. En sjukkassa startades formellt 1876. Senare diskuterades om bildandet av en begravningskassa 1881 tills begravningskassans stadgar antogs den 22 juni 1885. Efter föreningens omorganisering från en riksförening till en lokalförening 1901 beslöts att sjukkassan blev De döfstumma allmänna sjuk- och begravningskassa, som lades ned 1955. Då anslöts alla svenska medborgare till en allmän sjukkassa, som senare blev Försäkringskassan. 1896 kom ett förslag från landsorten att namnet skulle ändras till Sveriges Allmänna Döfstumförening och åter 1898 till Allmän svensk döfstumförening. Vid ett sammanträde den 9-10 juni 1901 beslöts att omorganisera föreningen. Sammanträdet blev en hård brytning mellan den gamla tiden, företrädd av Albert Berg och den nyare tiden försvarad av i huvudsak Gunnar Fondelius. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Den 23 mars 1919 samlades i Göteborg 23 ombud för dövföreningarna för att återigen ta upp frågan om bildandet av en riksorganisation. Denna konferens tillsatte en kommitté bestående av: Harald Berg, Gunnar Fondelius, Knut Hässler (alla tre från Stockholm), C. Dan Andersson och Gösta Wiberg (från Göteborg), Alfred Persson (från Uppsala), Gustav Ståby (från Borlänge) och C.A. Streiffert (från Malmö). Denna kommitté fick i uppdrag att utarbeta stadgar för det blivande förbundet. Den 26 februari 1922 hölls ett sammanträde i Stockholmsföreningen, då bildades Svenska Dövstumförbundet bildades, sedan 1950 Sveriges Dövas Riksförbund. Typologen Thor P. Bergdölmoen i Stockholms dövförening föreslog att bilda en idrottsklubb enligt Döfstumsföreningsprotokoll i Stockholm januari 1892. En kommitté tillsattes för att organisera en sådan klubb. I nästa protokoll den 21 februari 1892 stod det ”Upplästes och antogs stadgar för Idrottsklubben Hephata (I.K.H.). Vid tillfället ingingo som medlemmar i densamma 18 personer, och skulle å annat sammanträde styrelsen utses.” Idrottsklubben Hephata som fristående förening bildades i Stockholm den 1 april 1892. Kvinnor var med redan från början, både som medlemmar och styrelseledamöter. Det var ovanligt i dåtidens Sverige. Antogs 1871 där bestämdes att styrelsen skulle bestå av ordförande och 10 ledamöter, ”af hvilka 4 böra vara fruntimmer”. Emma Anstrin var aktiv som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1883-1885 och 1888-1894. Maria Forsell satt som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1896-1898 och 1923. Enligt anteckningar fanns det en Kvinnornas förening lydande under Döfstumföreningen i Stockholm redan 1885. Dövas Kvinnoförening bildades den 23 februari 1896 av fru Maria Forsell och dövlärarinnan Emma Arnström. Föreningen blev självständig. Dokumenten från Dövas Kvinnoföreningen bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Dövas Kvinnoförening i Stockholm SE/SSA/4286 (tidigare De dövstummas kvinnoförening i Stockholm). Solbacken på Värmdö hittades till föreningens sommarhem av ordförande Uno Jakobsson. Vid det allmänna mötet den 28 augusti 1941 beslöts att kontant köpa Solbacken. Solbacken byggdes om till kurs- och semestergård 1976. Efter många verksamma år såldes Solbacken 2002. Döfstumföreningen i Stockholm startade med biblioteksverksamhet 1872 och har sedan dess varit i bruk fram till och med år 1969 då biblioteket omtalades för sista gången. (Vad som kan vara av intresse som jämförelse är att Kungl. Biblioteket startade år 1870) Böcker började försvinna mot slutet och bokbeståndet minskade avsevärt. Styrelsen beslöt då att sälja flertalet böcker till medlemmarna. Böcker som handlade om dövföreningen eller om dövfrågor placerades däremot i arkivet. Så upphörde alltså föreningens eget bibliotek. 1981 placerade Stockholms stadsbibliotek ut låneböcker i Dövas Hus. Christer Leljevahl var SDF:s arkivförvaltare i mer än 35 år. År 1988 var sista gången som ett överlämnande av böcker och arkiv till Stockholms Stadsarkiv genomfördes. Böcker och arkivmaterial för 1995, 2008 och 2011 har överlämnats i lådor till Stockholms Dövas Förenings lagringsplats hos Stockholms Stadsarkiv för arkiv utan att specificera lådornas innehåll. I lådorna har allt material legat utan vetskap för omvärlden. Arkivet kompletterades i februari 2011 med handlingar från tiden 1868-2011. I samarbete med Stockholms stadsarkiv Jörgen Skoglund arkivarie. Dessa handlingar inordnades i arkivet och förtecknades av Urban Mesch under februari - augusti 2011. De nya arkivförteckningarna kommer att innehålla: C = Diarium, D = Register, J = Kartor och ritningar och liggare, K = Fotografier, L = Trycksaker och Ö = Övriga handlingar från 2011. Förteckningen är nu kompletterad och delvis omarbetad. Stadsarkivet, Stockholm den 31 augusti 2011 Urban Mesch Konsult på uppdrag av SDF KÄLLOR: OTRYCKTA KÄLLOR Kungliga bibliotekets arkiv: Ossian Edmund Borg SE/KB/REA00013914 - Handskriftsenheten (O.E. Borg) Stockholms Stadsarkiv: Manillaskolan SE/SSA/0288 och SE/SSA/12009 (tidigare Allmänna Institutet för döfstumma och blinda) Ossian Edmund Borgs handlingar, Ö5b, Volym 1, 1890-1918 och Volym 2, 1841-1891 och Volym 3, 1845-1872. LITTERATUR Ahlner, O. 1918. Matrikel över svenska dövstumskolan 1809-1918. Svenska dövstumläraresällskapet. Att höra samman: en tillbakablick på en 100-årig utveckling från Döfstumföreningen i Stockholm till Stockholms dövas förening: 1868-1968/ under red. av Elsa Fondelius, Lennart Åström. Stockholm: fören., [1968]; (Stockholm: R. Olsson) Bergvall, Erik. 1927. Berättelse över Stockholms simsällskaps verksamhet 1827-1927. utg.vid sällskapets 100-årsfest den 26 augusti 1927. Borg, Ossian Edmund. 1854. Om institutet för döfstumma och blinda i Sverige: jemte en kort öfvervikt af likartade stiftelser i länder. O.E. Borgs förlag. Manhem, Stockholm. Borg, Ossian Edmund. 1877. Stockholms simsällskaps femtioårsfest 1877. Jemte några upplysningar om nämnda sällskap samt simskolorna uti hufvudstaden och dess granskaper. Stockholms simsällskap. Kruth, Lars. 1996. En tyst värld - full av liv. Leksand. Lundström, Beata & IK Hephata. 1992. Idrottsklubben Hephata. De första hundra åren. Stockholm. Lundström, Beata & Stockholms dövas förening 1995. Som en syskonkedja. Döfstumföreningen 1868. Stockholms dövas förening. Lundström, Beata. 1997. Den gemensamma kraften. Svenska dövstumförbundet: Sveriges dövas riksförbund 1922-1997. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år - dess utveckling och betydelse. Stockholm Nyström, A.F. 1900-1908. Grunddragen af Döfstumundervisningens utveckling i Sverige. Örebro. Nyström, A.F. 1907. Handbok i dövstumundervisningens allmänna historia. Örebro. Pleijel, Agneta, 2010. Syster och bror: en familjeberättelse. Stockholm: Norstedt Prawitz, J. 1913. Manilla dövstumskolan 1812-1912. Stockholm. Rooth, Gunnel. 1996. De Dövas Kvinnoförening i Stockholm 1896-1996. Stockholm. Rooth, Gunnel. 2009. Döva kvinnors historia 1885-1996. Sveriges Dövas Riksförbund 50 år 1972. En skrift som mest handlar om de dövas levnadsvillkor och kamp för tillvaron från förkristen tid till dagens samhälle och vad som hänt under SDR:s femtio år 1922 till 1972. Sveriges Dövas Riksförbund. Dalarnes Tidnings- och Boktryckeri AB, Hedemora. Tidskrift för döfstumskolan, utgiven af Svenska Döfstumlärare-Sällskapet. Nr 4 & 5 - 1892 sid 1-65 av E. A. Zotterman (Ossian Edmund Borg) Förkortning: () SDF = Stockholms Dövas Förening (*) SDR = Sveriges Dövas Riksförbund

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms stad

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2015-04-29 11:17:38

Från Döfstumme-Föreningen i Stockholm till Stockholms Dövas Förening
Döfstumme-Föreningen i Stockholm bildades den 3 maj 1868 vid mötet på Manilla. Det var 56 medlemmar första året. Föreningen var öppen för alla döva i Sverige. Mellan åren 1875-1918 kallades föreningen för Döfstumföreningen i Stockholm. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Sedan 1950 heter det Stockholms Dövas Förening.

Ossian Edmund Borg (O.E. Borg) (1812-1892) var en av föreningens grundare och dess förste ordförande. Han var direktör på Allmänna Institutet för döfstumma och blinda (nuvarande Manillaskolan) och son till Pär Aron Borg, som 1808 grundade Allmänna Institutet för döfstumma och blinda. Detta förlades 1812 till Manilla, där den nuvarande skolans byggnader uppfördes 1864. Folkrörelserna växte fram tack vare industrialiseringen och tätorternas tillväxt som starkt bidrog till nya livsvillkor, samverkan och kontakter människor emellan. I kölvattnet av folkrörelsen var Ossian Edmund Borg ordförande i Stockholms bildningscirkel som hade bildats 1848. Senare var Ossian Edmund Borg även ordförande i Döfstumme-föreningen i många år och blev omtyckt av föreningens medlemmar och hans insatser för de dövas sak hölls så högt att han utsåg till ordförande på livstid. Borg valdes in i styrelsen för Stockholms Simsällskap 1868 och var bland de mest verksamma i sällskapet, bland annat som vice ordförande och senare som hedersledamot 1884. Borg satt i styrelsen för aktiebolaget för
Fruntimmers Sim- och Badinrättningen vid Skeppsholmen, som ordförande mellan 1870-1872. Direktör Borg avled den 10 april 1892.

Frithiof Samuel Carlbom (1835-1890) var en av föreningens tre grundare. Själv döv genomgick han Allmänna Institutet för dövstumma och blinda (Manillaskolan) och var åren 1860-1882 lärare på Tysta skolan i Stockholm. Under 1860-talet uppmuntrade Borg och antal döva att delta i bokcirklar om kunskap i demokrati och hur man kunde bilda en folkrörelse.

Frithiof Samuel Carlbom, som var döv, reste runt i Tyskland sommaren 1863. Han fick där kontakt med bland andra Eduard Fürstenberg, som grundade dövföreningen i Berlin 1848, den
första dövföreningen i Tyskland. Dövföreningen hade alltså stor betydelse för döva. Vid hemkomsten förkovrade han sig i föreningsbildning.

Albert Berg (1832-1916) var agré vid Akademin för de fria konsterna och en av sin tids mest uppskattade landskapsmålare. Han var även en av föreningens tre stiftare och dess egentlige ledare fram till 1895. Som viceordförande och skattmästare ledde han föreningen under ett tjugotal år med fast hand, så att föreningen ibland kallades för ”Berg's förening”. Hans gode vän (men inte släkting) Harald Berg skrev i en biografi: ”Han hade reda på vars och ens förhållanden och hölls en var i tukt och Herrans förmaning, som bröt mot god ton och sed…”. Berg var en förtrogen föreningsmedlem i 48 år och offrade en stor del av sin fritid och stora summor i sitt arbete för föreningens bästa. Han var president vid sjätte internationella dövstumkongressen i Stockholm 1884 och svenskt ombud vid kongressen i Paris 1889.

År 1873 hölls den första allmänna internationella dövkongressen med kyrkofest i Berlin, där föreningen deltog för första gången. Tyska döva hade anhållit om och fått fria resa med statens järnvägar till denna kyrkofest. En liknande ansökan från Stockholms Dövas Förening gjordes år 1874 och beviljades av kungen. Svenska döva fick därmed tillstånd till friresa på Statens järnvägar en gång om året för att besöka gudstjänst med Nattvard på Manilla och för att där få några dagars samvaro, stärka sin kristendomskunskap och diskutera dövfrågor. Den första allmänna ”kyrkofesten för döva” hölls den 10 oktober 1875. Föreningen stod som värd för Sjette Internationella Döfstumkongressen som hölls i Stockholm den 1-4 juli 1884, med president Albert Berg. Föreningen var med på den första Nordiska Dövstumkongressen i Köpenhamn 1907 och stod som värd för den andra Nordiska Dövstumkongressen i Stockholm 1912.

I slutet av 1800-talet gavs det ut en hel del tidningar för döva. Döfstumvännen med Ossian Edmund Borg som redaktör och ansvarig utgivare, 1876-1884, finns bevarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tidning för Döfstumma gavs ut första gången 1891 och ansvarig utgivare var Harald Berg och sedan 1899 Gunnar Fondelius. Tidning för Döfstumma var i privat ägo 1891-1940. Ny tidning för Sveriges Dövstumma gavs ut av dövlärarna från 1904. Medlemsbladet Teckentydaren gavs ut 1952 med Osvald Dahlgren och Jerker (Yerker) Andersson i redaktionen.

Dövföreningen bildades bland annat för att kunna ge stöd åt döva som ”av sjukdom eller ålderdom kommit i en behövande eller olycklig ställning”. Föreningen kunde redan från början lämna ekonomisk hjälp vid sjukdom sedan 1868. En sjukkassa startades formellt 1876. Senare diskuterades om bildandet av en begravningskassa 1881 tills begravningskassans stadgar antogs den 22 juni 1885. Efter föreningens omorganisering från en riksförening till en lokalförening 1901 beslöts att sjukkassan blev De döfstumma allmänna sjuk- och begravningskassa, som lades ned 1955. Då anslöts alla svenska medborgare till en allmän sjukkassa, som senare blev Försäkringskassan.

1896 kom ett förslag från landsorten att namnet skulle ändras till Sveriges Allmänna Döfstumförening och åter 1898 till Allmän svensk döfstumförening. Vid ett sammanträde den 9-10 juni 1901 beslöts att omorganisera föreningen. Sammanträdet blev en hård brytning mellan den gamla tiden, företrädd av Albert Berg och den nyare tiden försvarad av i huvudsak Gunnar Fondelius. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Den 23 mars 1919 samlades i Göteborg 23 ombud för dövföreningarna för att återigen ta upp frågan om bildandet av en riksorganisation. Denna konferens tillsatte en kommitté bestående av: Harald Berg, Gunnar Fondelius, Knut Hässler (alla tre från Stockholm), C. Dan Andersson och Gösta Wiberg (från Göteborg), Alfred Persson (från Uppsala), Gustav Ståby (från Borlänge) och C.A. Streiffert (från Malmö). Denna kommitté fick i uppdrag att utarbeta stadgar för det

blivande förbundet. Den 26 februari 1922 hölls ett sammanträde i Stockholmsföreningen, då bildades Svenska Dövstumförbundet bildades, sedan 1950 Sveriges Dövas Riksförbund.

Typologen Thor P. Bergdölmoen i Stockholms dövförening föreslog att bilda en idrottsklubb enligt Döfstumsföreningsprotokoll i Stockholm januari 1892. En kommitté tillsattes för att organisera en sådan klubb. I nästa protokoll den 21 februari 1892 stod det ”Upplästes och antogs stadgar för Idrottsklubben Hephata (I.K.H.). Vid tillfället ingingo som medlemmar i densamma 18 personer, och skulle å annat sammanträde styrelsen utses.” Idrottsklubben Hephata som fristående förening bildades i Stockholm den 1 april 1892.

Kvinnor var med redan från början, både som medlemmar och styrelseledamöter. Det var ovanligt i dåtidens Sverige. Antogs 1871 där bestämdes att styrelsen skulle bestå av ordförande och 10 ledamöter, ”af hvilka 4 böra vara fruntimmer”. Emma Anstrin var aktiv som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1883-1885 och 1888-1894. Maria Forsell satt som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1896-1898 och 1923. Enligt anteckningar fanns det en Kvinnornas förening lydande under Döfstumföreningen i Stockholm redan 1885. Dövas Kvinnoförening bildades den 23 februari 1896 av fru Maria Forsell och dövlärarinnan Emma Arnström. Föreningen blev självständig. Dokumenten från Dövas Kvinnoföreningen bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Dövas Kvinnoförening i Stockholm SE/SSA/4286 (tidigare De dövstummas kvinnoförening i Stockholm).

Solbacken på Värmdö hittades till föreningens sommarhem av ordförande Uno Jakobsson. Vid det allmänna mötet den 28 augusti 1941 beslöts att kontant köpa Solbacken. Solbacken byggdes om till kurs- och semestergård 1976. Efter många verksamma år såldes Solbacken 2002.

Döfstumföreningen i Stockholm startade med biblioteksverksamhet 1872 och har sedan dess varit i bruk fram till och med år 1969 då biblioteket omtalades för sista gången. (Vad som kan vara av intresse som jämförelse är att Kungl. Biblioteket startade år 1870) Böcker började försvinna mot slutet och bokbeståndet minskade avsevärt. Styrelsen beslöt då att sälja flertalet böcker till medlemmarna. Böcker som handlade om dövföreningen eller om dövfrågor placerades däremot i arkivet. Så upphörde alltså föreningens eget bibliotek. 1981 placerade Stockholms stadsbibliotek ut låneböcker i Dövas Hus. Christer Leljevahl var SDF:s arkivförvaltare i mer än 35 år. År 1988 var sista gången som ett överlämnande av böcker och arkiv till Stockholms Stadsarkiv genomfördes. Böcker och arkivmaterial för 1995, 2008 och 2011 har överlämnats i lådor till Stockholms Dövas Förenings lagringsplats hos Stockholms Stadsarkiv för arkiv utan att specificera lådornas innehåll. I lådorna har allt material legat utan vetskap för omvärlden.

Arkivet kompletterades i februari 2011 med handlingar från tiden 1868-2011. I samarbete med Stockholms stadsarkiv Jörgen Skoglund arkivarie. Dessa handlingar inordnades i arkivet och förtecknades av Urban Mesch under februari - augusti 2011. De nya arkivförteckningarna kommer att innehålla: C = Diarium, D = Register, J = Kartor och ritningar och liggare, K = Fotografier, L = Trycksaker och Ö = Övriga handlingar från 2011. Förteckningen är nu kompletterad och delvis omarbetad.

Stadsarkivet, Stockholm den 31 augusti 2011
Urban Mesch
Konsult på uppdrag av SDF

KÄLLOR:

OTRYCKTA KÄLLOR
Kungliga bibliotekets arkiv: Ossian Edmund Borg SE/KB/REA00013914 - Handskriftsenheten (O.E. Borg)
Stockholms Stadsarkiv: Manillaskolan SE/SSA/0288 och SE/SSA/12009 (tidigare Allmänna Institutet för döfstumma och blinda) Ossian Edmund Borgs handlingar, Ö5b, Volym 1, 1890-1918 och Volym 2, 1841-1891 och Volym 3, 1845-1872.

LITTERATUR
Ahlner, O. 1918. Matrikel över svenska dövstumskolan 1809-1918. Svenska dövstumläraresällskapet.
Att höra samman: en tillbakablick på en 100-årig utveckling från Döfstumföreningen i Stockholm till Stockholms dövas förening: 1868-1968/ under red. av Elsa Fondelius, Lennart Åström. Stockholm: fören., [1968]; (Stockholm: R. Olsson)
Bergvall, Erik. 1927. Berättelse över Stockholms simsällskaps verksamhet 1827-1927. utg.vid sällskapets 100-årsfest den 26 augusti 1927.
Borg, Ossian Edmund. 1854. Om institutet för döfstumma och blinda i Sverige: jemte en kort öfvervikt af likartade stiftelser i länder. O.E. Borgs förlag. Manhem, Stockholm.
Borg, Ossian Edmund. 1877. Stockholms simsällskaps femtioårsfest 1877. Jemte några upplysningar om nämnda sällskap samt simskolorna uti hufvudstaden och dess granskaper. Stockholms simsällskap.
Kruth, Lars. 1996. En tyst värld - full av liv. Leksand.
Lundström, Beata & IK Hephata. 1992. Idrottsklubben Hephata. De första hundra åren. Stockholm.
Lundström, Beata & Stockholms dövas förening 1995. Som en syskonkedja. Döfstumföreningen 1868. Stockholms dövas förening.
Lundström, Beata. 1997. Den gemensamma kraften. Svenska dövstumförbundet: Sveriges dövas riksförbund 1922-1997. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund
Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år - dess utveckling och betydelse. Stockholm
Nyström, A.F. 1900-1908. Grunddragen af Döfstumundervisningens utveckling i Sverige. Örebro.
Nyström, A.F. 1907. Handbok i dövstumundervisningens allmänna historia. Örebro.
Pleijel, Agneta, 2010. Syster och bror: en familjeberättelse. Stockholm: Norstedt
Prawitz, J. 1913. Manilla dövstumskolan 1812-1912. Stockholm.
Rooth, Gunnel. 1996. De Dövas Kvinnoförening i Stockholm 1896-1996. Stockholm.
Rooth, Gunnel. 2009. Döva kvinnors historia 1885-1996.
Sveriges Dövas Riksförbund 50 år 1972. En skrift som mest handlar om de dövas levnadsvillkor och kamp för tillvaron från förkristen tid till dagens samhälle och vad som hänt under SDR:s femtio år 1922 till 1972. Sveriges Dövas Riksförbund. Dalarnes Tidnings- och Boktryckeri AB, Hedemora.
Tidskrift för döfstumskolan, utgiven af Svenska Döfstumlärare-Sällskapet. Nr 4 & 5 - 1892 sid 1-65 av E. A. Zotterman (Ossian Edmund Borg)

Förkortning:
(*) SDF = Stockholms Dövas Förening
(**) SDR = Sveriges Dövas Riksförbund

Serier (209 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A 1 a	Styrelseprotokoll	1871 – 2006	Serien inbunden.
A 1 b	Bilagor till styrelseprotokoll	1944 – 1993	För bilagor före 1944 jmf serie A 1 a. Serien inbunden.
A 2	Föreningsprotokoll	1868 – 2005	Serien omfattar protokoll från allmänna möten och årsmöten. Serien inbunden. Volym för år 1874 saknas.
A 3	Döfstumföreningens i Stockholm inregistrerade sjuk- och begravningskassas protokoll	1869 – 1901	De dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa bildades den 4 januari 1903 genom övertagande av Dövstumföreningens i Stockholm (se d.o.) sedan 1876 bedrivna sjukkasseverksamhet bland sveriges döva.
A 4	Övriga protokoll	1939 – 1941
A 5	Stiftelsen Solbacken			Läsesal
A 5 a	Stiftelsen Solbacken - styrelseprotokoll	1973 – 2000
A 5 b	Stiftelsen Solbacken - bilagor till styrelseprotokoll	1973 – 1990	Bilagor till styrelseprotokoll.
A 5 c	Möte mellan SDF och Stiftelsen Solbacken	1966 – 2003
A 5 d	Årsmötesprotokoll och årsberättelser	1972 – 2002	Årsmötesprotokoll och årsberättelser.
A 6	Stockholms dövas förenings stiftelse för gåvomedel			Läsesal
A 6 a	Stiftelsen för gåvomedel - styrelseprotokoll	1976 – 2007
A 6 b	Stiftelsen för gåvomedel - bilagor till styrelseprotokoll	1976 – 2007
A 7	Stockholms dövas byggnadsförening			Läsesal
A 7 a	Stockholms dövas byggnadsförening - styrelseprotokoll	2001 – 2009	Innehållande även årsmötesprotokoll och versamhetsberättelser: År 2001 - 2009 som finns på A2 föreningsprotokoll inom Stockholms Dövas Förening.
A 8	Personalmöten			Läsesal
A 8 a	Minnesanteckningar från personalmöten	1981 – 2010
A 9	SDF:s sektionsträffar			Läsesal
A 9 a	Minnesanteckningar från SDF:s sektionsträffar	1987 – 1996
B	Stockholms dövas förening			Läsesal
B 1	Verksamhetsberättelser	1868 – 1994
B 2	Stadgar	1868 – 1987
B 3	Stiftelsen för gåvomedel			Läsesal
B 3 a	Stiftelsen för gåvomedel - verksamhetsberättelser	1976 – 1993
B 3 b	Stiftelsen för gåvomedel - stadgar och fonder	1976 – 1991
B 4	Stiftelsen Solbacken			Läsesal
B 4 a	Stiftelsen Solbacken - verksamhetsberättelser	1976 – 2006
B 4 b	Stiftelsen Solbacken - stadgar	1978
C	Diarium			Läsesal
C 1	Diarium för Dövstumföreningen i stockholm	1895 – 1906
D	REGISTER OCH LIGGARE			Läsesal
D 1	Matriklar och förteckningar			Läsesal
D 1 a	Årsavgifter och medlemsartiklar	1868 – 2010
D 1 b	Uppbördsmatrikel för döfstumföreningen i Stockholm	1903 – 1969
D 1 c	Dövstumsföreningens boklån	1872 – 1940
D 1 d	Solbackens gästbok	1942 – 1996
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Handlingar rörande internationella kontakter			Läsesal
F 1 a	Internationella kongressen för döfstumma	1873 – 1884
F 1 b	Nordiska kongressen för döva	1907 – 1960
F 1 c	Världsförbundet för döva (WFD)	1951 – 1991	Material efter 1991 finns i Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.
F 2	Handlingar rörande SDF			Läsesal
F 2 a	Handlingar rörande SDF:s jubileum	1868 – 2008
F 2 b	Handlingar rörande kyrkofesten för döva	1874 – 1901
F 2 c	Handlingar rörande	1868 – 2001
F 3	Handlingar rörande Stiftelsen Stockholms dövstumshem	1908 – 1977
F 4	Handlingar rörande projektet social service för döva	1994 – 1996
F 5	Handlingar rörande IT för döva 55+	2002 – 2005
F 6	Handlingar rörande föreningskonsulenten	1988 – 2009
F 7	Handlingar rörande bidrag och redovisningar			Läsesal
F 7 a	Ansökan om bidrag (Kommun och landsting)	1982 – 2000
F 7 b	Bidragsansökningar och redovisningar	1983 – 2005
F 8	SLUSS projekt för döva invandrare	1956
F 9	Sånger till teckenkören	1956
F 10	Peter Schönström	1944 – 1996
F 11	Handlingar rörande SDF:s personalärenden			Läsesal
F 11 a	Anställd personal	1979 – 2004
F 11 b	Handlingar rörande personalärenden	1980 – 2000
F 11 c	Handlingar rörande SDF:s fackklubb	1981 – 2006
F 11 d	Handlingar rörande MBL - SDF och stiftelsen Solbacken	1982 – 2006
F 11 e	Handlingar rörande lönebidrag	1980 – 2001
F 12	Handlingar rörande projekt	1994 – 1996
F 13	Handlingar rörande Dövas Dag i Stockholm	1998 – 2002
F 14	Handlingar rörande Deaf Arts Now	1998 – 2004
F 15	Handlingar rörande Teckenspråkets dag	2006
F 16	Handlingar rörande Dövfilmsfestivalen	2000 – 2010
G	RÄKENSKAPER			Läsesal
G 1	Huvudböcker	1868 – 1999	Omfattar åren 1868 - 1976, 1979 - 1981, 1998 - 1999.
G 2	Kassaböcker	1869 – 1990	Serien inbunden.
G 3	Diverse räkenskaper	1868 – 1982
G 4	Stiftelsen Solbacken
G 4 a	Stiftelsen Solbackens kassaböcker	1941 – 1978
G 4 b	Stiftelsen Solbackens databokföring	1978 – 2000	Omfattar åren 1978 - 1989, 1998 - 2000. Volymerna för åren 1990 - 1997 saknas.
G 4 c	Stiftelsen Solbackens årsbok	1976 – 1991
G 5	Stiftelsen Gåvomedel			Läsesal
G 5 a	Gåvomedelsstiftelsens årsbok, huvudbok och dagbok	1976 – 1999
H	HISTORIK OCH STATISTIK			Läsesal
H 1	Organisationer			Läsesal
H 1 a	Handlingar rörande döv- och idrottsföreningar i Stockholm	1892 – 1998
H 2 a	Handlingar rörande bibeln och templet	1841 – 1886
H 3 a	Handlingar rörande teckenspråk	1916 – 1997
H 4 a	Handlingar rörande dövundervisning	1809 – 2006
H 5 a	Handlingar rörande historia	1882 – 1996
J	KARTOR OCH RITNINGAR			Läsesal
J 1	Solbacken, kursgård	1895 – 2008
J 2	Dövas Hus, Storgatan, Östermalm	1975 – 2003
K	FOTOGRAFIER			Läsesal
K 1	Fotografier	1816 – 2008
K 2	Fotografier - Personer, indelade i bokstavsordning A - Ö	1875 – 2000
K 3	Fotografier - ämnesindelade A - Ö	1900 – 1997
K 4	Fotografier - SDF:s sektioner	1972 – 2007
K 5	Fotografier - SDF:s intressegrupper	1986 – 2007
K 6	Fotografier - ämnesindelade SDF:s klubbar	1942 – 1987
L	TRYCKSAKER			Läsesal
L 1 a	Dövas tidning	1891 – 1944	Tidning för Döfstumma gavs ut första gången 1891 var i privat ägo 1891 - 1940. Serien fortsätter i L 1 b.
L 1 b	Dövstummas tidskrift - tidning för dövstumma	1945 – 1949	Serien utgör en fortsättning från serien L 1 a, Tidning för döfstumma. Noteras: Sveriges Dövstummas Idrottsorganisation var föregångare egen förbundstidning. Tidningen Sportbladet var det första organ som grundades 1930. Den lades ner 1944 på grund av ekonomiska svårigheter, varvid idrottsnyheterna infördes i andra tidskrifter för döva istället. 1945 enades de två riksorganisationerna - Sveriges Dövstummas Riksförening och Svenska Dövstumförbundet - om att gå samman och deras två tidningar blev en gemensam tidning "De dövstummas tidskrift - Tidning för dövstumma". I Sammanslagningen ingick också Sportbladet. Serien fortsätter i L 1 c.
L 1 c	Dövas tidskrift	1950 – 1957	Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, Dövstummas tidskrift - tidning för dövstumma.
L 1 d	SDR-Kontakt (**)	1958 – 1995	Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, Dövas Tidskrift. Serien fortsätter i serien L 1 e.
L 1 e	Dövtidningen	1996 – 2003	Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, SDR-kontakt.
L 1 f	Dövas Tidning	2003		Läsesal
L 2	Svenska Dövstumläraresällskapet			Läsesal
L 2 a	Ny tidning för Sveriges dövstumma utgiven av Svenska Dövstumläraresällskapet	1904 – 1944	Stadgar för Tidskrift för Döfstumskolan. antagna den 5 september 1879. Tidskriften "Tidskrift för Döfstumskolan", utgiven av Svenska Döfstumlärare-Sällskapet".
L 2 b	Matrikel över Svenska Dövstumskolan	1809 – 1918
L 3	Nordisk Dövstumstidning	1907 – 1908
L 4	Nordisk Tidskrift			Läsesal
L 4 a	Tidskrift för döfstumskolan/ utgiven av Svenska Dövstumläraresällskapet	1880 – 1934	Nordisk tidskrift för Döfstumskolan
L 5	Dövsport			Läsesal
L 5 a	Sportbladet	1930 – 1944		Läsesal
L 5 b	Tidningen Dövsport	1973 – 1992	Dövsport gav ut för första gången 1965 som en efterföljare till Sportbladet, som grundades av Oscar Rydén och upphörde i början av andra världskriget. Tidningen Dövsport börjar ges ut 1965
L 6	EGNA TRYCKALSTER			Läsesal
L 6 aa	SDF:s tidning Teckentydaren (*)	1952 – 1993	Teckentydaren gavs ut första gången 1952.
L 6 ab	Handdukis	1995 – 1996
L 6 b	Egna övriga trycksaker	1955 – 1998
L 6 c	Texttelefonkatalog	1982 – 2000
L 6 d	Tidningsurklipp
L 7	De dövstummas kyrkoblad			Läsesal
L 7 a	De dövstummas kyrkoblad	1930 – 1938
L 7 b	Dövas kyrkoblad (Tidning för svenska kyrkans teckenspråkiga arbete)	1984 – 1999
L 8	SDR Aktuellt (***)	1966 – 1970
L 9	EFFATA (Frälsningsarméns tidning för Sveriges dövstumma)	1915 – 1950	Gåva till Stockholms Dövas Förening från Frälsningsarméns verksamhet för döva och synskadade i Stockholm gm Ruth Tufvesson januari 1989.
L 10	HOBBYNYTT - Hobbytidningen för döva	1990 – 1994
L 11	Döfstumvännen	1876 – 1883
L 12	Övriga tidskrifter	1941 – 1946
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR			Läsesal
Ö 1	Handlingar rörande Sveriges Dövas Riksförbund	1922 – 1999	Omfattar åren 1922 - 1974, 1995 - 1999.
Ö 3	SDF:s sektioner			Läsesal
Ö 3 a	Södertörnssektionen (sektionen för döva bosatta på Södertörn)			Läsesal
Ö 3 aa	Södertörnssektionen - protokoll med bilagor	1975 – 2000
Ö 3 ab	Södertörnssektionen - årsmötesprotokoll - årsberättelser - stadgar	1976 – 1985
Ö 3 ac	Södertörnssektionen - korrespondera	1978 – 1983
Ö 3 ad	Södertörnssektionen - kassaböcker	1976 – 2007
Ö 3 b	Järfällasektionen (sektion för döva bosatta på Järfälla)	1970 – 2010		Läsesal
Ö 3 ba	Järfällasektionen - protokoll	1970 – 2010	Förutom de döva i Järfällatrakten berör Järfälla sektion även de andra döva som är bosatta i Bro, Kungsängen och Sundbyberg (1970 - 2010) Efter 40-års verksamhet är det nu tid att lägga ner Järfälla Dövas Sektion. Verksamhet för döva boende i Järfälla och Upplands Bro kommer att ske inom Stockholms Dövas Förenings ordinarie verksamhet. (2010-02-20)
Ö 3 bb	Järfällasektionen - stadgar - historik - register	1970 – 2009
Ö 3 bc	Järfällasektionen - kassaböcker	2004 – 2009
Ö 3 c	Södertäljes dövas förening (sektion för döva bosatta i Södertälje)	1941 – 1992	1941 - 1992 Föreningen bildades den 2 december 1941 i Södertälje under namnet Dövstumföreningen S:ta Ragnhild. Föreningens namn ändrades år 1951 till Södertälje Dövas Förening. Föreningen blev ansluten till Sveriges Dövas Riksförbund. Fr.o.m. 1978 var föreningen också ansluten till Stockholms Dövas Förening. Från början anordnade föreningen föreläsningar, filmförevisningar och utflykter för sina medlemmar. Även lucia- och julfester anordnades. Senare bedrevs även kursverksamhet för medlemmarna. Vid årsmötet 1945 kom ett förslag om att föreningen borde köpa eller hyra en sommarstuga. Frågan hänsköts emellertid till nästa möte och så skedde också. Men någon sommarstuga blev det inte i alla händelser. Föreningsmötena hölls på olika platser runt om i Södertälje, bl. a på konditorier, kaféer mm. Från 1950-talet hölls möten ofta på Pilgården och årsmöten i Folkets Hus. Från 1959 hölls möten också i Gnesta, då några av medlemmarna var bosatta där. På årsmötet år 1959 beslöts att föreningens namn skulle ändras till Östra Sörmlands Dövas Förening. Det blev dock av någon anledning aldrig av. På årsmötet år 1965 diskuterades åter namnändring till Sörmlands Dövas Förening, men mötesdeltagarna beslöt att avvakta med denna fråga tills vidare. Ett 10-års jubileumsfest planerades till våren 1951, men den uppsköts pga. vice sekreteraren Edvard Bergs sjukdom, och då han hastigt avled den 22 maj samma år blev festen helt avlyst. Även 15-års jubileumsfest inställdes år 1956 då medlemmarna ansåg dels att de var för få och dels att det innebar det en ekonomisk risk på grund av föreningens knappa kapitaltillgång. Däremot firade föreningen sitt 25-års jubileum med en supé inkl dans mm år 1966 på Hotell Bristol i Södertälje. 30-års jubileum firades på samma hotell år 1971, men år 1981 hölls föreningens 40-års jubileum på Hotell Skogshöjd. Och tio år senare hade föreningen 50-års jubileumsfest på Stadshotellet i Södertälje. Under flera år saknade föreningen egen lokal. Först år 1971 fick man disponera en lokal vid Saltsjögården för sina sammankomster. I oktober 1976 flyttade föreningen in i en egen lokal vid Sveagatan 14. Även IK Birka förfogade över denna lokal. Den 1 maj 1986 flyttade föreningen till en ny lokal vid Strindbergsvägen 12 B och denna lokal hade man ännu år 1992. Under 1959 utvidgades föreningens verksamhetsområde till Gnesta med omkringliggande orter, för att öka medlemsantalet i föreningen. Så skedde också. I slutet av 1960-talet kom även Nyköping att ingå i föreningens verksamhetsområde. År 1971 övergick ett tiotal medlemmar i Nyköping med omnejd till den samma år i orten nybildade Nyköpings Dövas Förening. I slutet av 1960-talet bildades en kvinnosektion inom föreningen. Senare på 1970-talet blev sektionen dock vilande. År 1971 bildades en bowlingsektion inom föreningen. En kurator anställdes av Södertälje Dövas Förening 1972 och denne skulle förmedla kontakter till olika myndigheter inom Södertälje. Föreningens verksamhet med gymnastik och volleyboll överflyttades 1974 till IK Birka (bildad samma år). En samarbetskommitté bildades 26 september 1972 av Södertälje Dövas Förening och Stockholms Dövas Förening. Av ekonomiska och administrativa skäl ombildades Södertälje Dövas Förening till en sektion inom Stockholms Dövas Förening, vars verksamhetsområde nu omfattar hela Stockholms län. På föreningsmötet i oktober 1992 föreslogs att Södertälje Dövas Förening skulle slås samman med Södertörnssektionen. Då varken några protokoll och verksamhetsberättelser finns i arkivmaterialet fr.o.m. år 1993 tycks det som om att sammanslagningen blev av. Emellertid finns verifikationsmaterial för föreningen från åren 1993-2000. Omkring åren 2002-2003 blev föreningen vilande och är det ännu år 2006 enligt hemsidan för Stockholms Dövas Förening. Södertälje Dövas Förening och Idrottsklubben Birka finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.	Läsesal
Ö 3 d	Norra Järvasektionen (sektion för döva bosatta i Norra Järva)	1976 – 1998		Läsesal
Ö 3 da	Norra Järvasektionen - protokoll	1976 – 1998	Norra Järva Sektionens uppgift är att arbeta främst för döva och gravt hörselskadade som är bosatta inom Spånga, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Sundbyberg, Solna, Vaxholm, Danderyd, Vällingby, Kista och Täby och anslutna till sektionen.
Ö 3 db	Norra Järvasektionen - medlemsmartikel - stadgar	1976 – 1997
Ö 3 dc	Norra Järvasektionen - korrespondera	1981 – 1997
Ö 3 dd	Norra Järvasektionen - kassaböcker	1977 – 1992
Ö 3 e	Sol-Sundsektionen (sektion för döva bosatta Solna och Sundbyberg)	1975 – 1979	1975 - 1979 Sol - Sundsektionen (För Solna och Sundbyberg) Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1975 - 1979 och B 1 Verksamhetsberättelser 1975 - 1979.	Läsesal
Ö 4	SDF:s intressegrupper			Läsesal
Ö 4 a	Familjeklubben Näckrosen (döva som är föräldrar)			Läsesal
Ö 4 aa	Familjeklubben Näckrosen - protokoll	1986 – 2003	Bakgrund och historik för Familjeklubben Näckrosen Dövföräldrakommittén startade sin verksamhet år 1986 Behov som döva föräldrar har till hörande barn togs upp på Stockholms Dövas Förenings årsmöte den 22 mars 1986. Initiativtagaren var Inga-Britt Andersson. En dövföraldrakommitté bildades och dess syfte var att ge stöd till varandra som föräldrar till hörande barn. Kommittén gav information till barnavårdcentraler och daghem om hur man skulle kommunicera med döva. Kommittén ordnar även kurser, föreläsningar och lördagsträffar. Den första helgkursen ordnades den 18-19 oktober 1986 på Solbacken, med kursledarna Louise "Lolo" Danielsson och Ingrid Munkhammar. Senare ville dövföraldrakommittén ändra namnet till familjeklubben. Den 13 november 1988 var årsmötet positivt till bildandet av en klubb "Familjeklubben" för att ordnade protokoll, registrera medlemmar och få bidrag. En arbetsgrupp bildades för att arbeta fram stadgar och namnförslag under 1988-1989. Målet var att samla döva föräldrar med hörande barn till gemensamma aktiviteter på ett gemensamt språk, teckenspråket. Familjeklubbens årsmöte godkände stadgarna och namn för "Familjeklubben Näckrosen" den 22 oktober 1989. Familjeklubben Näckrosens 5-årsjubileum ordnades på Solbacken, Värmdö 1991 och 10-årsjubileum i Stockholm 1996. Dövföräldrakommittén, DFK, 1986 - 1988 Familjeklubben 1988 - 1989 Familjeklubben Näckrosen sedan 1989
Ö 4 ab	Familjeklubben Näckrosen - verksamhetsberättelser och stadgar	1989 – 2000
Ö 4 ad	Familjeklubben Näckrosen - medlemsregister	1990 – 1999
Ö 4 ae	Familjeklubben Näckrosen - inkomna register	1986 – 1993
Ö 4 ag	Familjeklubben Näckrosen - räkenskaper	1989 – 2003
Ö 4 al	Familjeklubben Näckrosen - egna övriga tryckalster	1992 – 2005
Ö 4 b	Föräldraklubben (föräldrar som har döva barn)			Läsesal
Ö 4 ba	Föräldraklubben - protokoll	1975 – 1996	Klubben namn är Föräldraklubben (FK) inom Stockholms Dövas Förening (SDF). Klubben bildades 1971-12-08. Lades ner 1999. Klubben skall verka för döva och gravt hörselskadade barn och deras föräldrar inom Stockholms kommun och län. Klubbens verksamhetsområde omfattar bl. a sociala, ekonomiska, kulturella och språkliga frågor.
Ö 4 bb	Föräldraklubben - verksamhetsberättelser	1973 – 1983
Ö 4 bc	Föräldraklubben - handlingar	1973 – 1987
Ö 4 bd	Föräldraklubben - föräldraprojekt	1992 – 1999	Föräldraprojektet sedan november 1991. SDF:s föräldraklubb i samarbete med Stockholms Dövas Förening och Stiftelsen Solbacken.
Ö 4 c	Vuxendövas sektion			Läsesal
Ö 4 ca	Vuxendövas sektion - protokoll	1978 – 1995	Vuxendövasektionen inom Stockholms Dövas Förening som bildades på Solbacken den 5 februari 1978, är en sammanslutning av vuxendöva inom Stockholms Dövas Förening och har till uppgift att tillvarataga de vuxendövas intressen såväl inom som utom föreningen. Sektionen skall verka för att de vuxendöva får tillgång till teckenspråket som kommunikationsmetod. Sektionens namn skall vara Vuxendövasektionen inom Stockholms Dövas Förening.
Ö 4 cb	Vuxendövas sektion - korrespondens	1978 – 1990
Ö 4 ce	Vuxendövas sektion - kassaböcker	1978 – 1995
Ö 4 d	Du-träff (utvecklingsstörda)	2000 – 2005
Ö 4 e	Pupillen (synskadade)	1986 – 1994	Sektionen för blinda/gravt synskadade barndomsdöva. Att ordet "klubben" ersättas med "sektion" eftersom den är en organisation under Stockholms Dövas Förening, vars syfte är att direkt kunna påverka förändringar i lokalerna till förmån för synskadade medlemmarna och informera övriga döva om vad synskadan innebär.
Ö 4 f	Internationella sektionen			Läsesal
Ö 4 fa	Internationella sektionen - protokoll och verksamhetsberättelser	1987 – 1992	Sektionens namn är Internationella sektionen av Stockholms Dövas Förening. Bildandet av ny sektion inom Stockholms Dövas Förening ansåg att underlag och intresse fanns för att ikväll bilda den 6 februari 1987 en ny sektion inom Stockholms Dövas Förening. Sammanlagt 56 döva invandrare har uttryckt sitt intresse av att få vara med i en ny sektion för invandrardöva. SDF:s styrelse har godkänt förslaget att bilda en ny sektion. Den 26 mars bildades en ny sektion inom SDF. Den nya sektionens namn är Internationella sektionen.
Ö 4 fb	Internationella sektionen - korrespondera och medlemsförteckning	1987 – 1992	Fas 1 Medlemsförteckning 1987 - 1992 Fas 2 Korrespondens 1990 - 1992 (Rumänien, Kroatien-projektet) Fas 3 Ansökan - projektbidrag till Statens invandrarverk 1987. Stockholms Stads invandrarnämnd 1992 Invandrarförvaltningen Stockholms Stad 1992 Fas 4 Veckoslutskurs 1988 Fas 5 Urklipp 1990 - 1992
Ö 4 fc	Internationella sektionen - kassaböcker	1987 – 1993
Ö 4 g	Dövfamiljeklubben Snoken (döva föräldrar till döva barn)	1995 – 1998	Det är Dövfamiljeklubben som är avsett för döva föräldrar till döva barn. Namnet på klubben är Snoken. Klubbens namn är Dövfamiljeklubben Snoken inom Stockholms Dövas Förening. Klubben ska verka för döva föräldrar med döva och hörselskadade barn inom Stockholms län. Klubbens verksamhetsområde omfattar bland annat sociala, ekonomiska, kulturella och språkliga frågor.
Ö 5	SDF:s klubbar			Läsesal
Ö 5 a	Sportfiskeklubben Strömmen (döva intresserade av fiske)			Läsesal
Ö 5 aa	Sportfiskeklubben Strömmen - protokoll	1978 – 2008	Sportfiskeklubben Strömmen Initiativet att bilda fiskeklubben 1978, kom från Robert Öman, Jean Lundberg och Sven Friberg. Sportfiskeklubben Strömmen, Stockholm, bildades genom beslut vid allmänt möte den 10 mars 1978 varvid antogs senare utarbetade förslag till stadgarna. Vid årsmötet den 23 mars 1979 godkändes stadgarna. Sportfiskeklubben Strömmen, Stockholm, bildades genom beslut vid allmänt möte den 10 mars 1978 varvid antogs senare utarbetade förslag till stadgarna. Vid årsmötet den 23 mars 1979 godkändes stadgarna.
Ö 5 ab	Sportfiskeklubben Strömmen - årsberättelser	1978 – 2008
Ö 5 ac	Sportfiskeklubben Strömmen - stadgar och jubileum	1978 – 2008
Ö 5 af	Sportfiskeklubben Strömmen - resultat	1978 – 2010
Ö 5 ag	Sportfiskeklubben Strömmen - räkenskaper	1978 – 1998
Ö 5 al	Sportfiskeklubben Strömmen - tryckalster	1995 – 2000
Ö 5 aö	Sportfiskeklubben Strömmen - övriga handlingar	1977 – 2008
Ö 5 b	Dövas Motorklubben Viking (döva intresserade av motor)	1961 – 1994	1961 - 1994 Klubben stiftades den 16 april 1961. Namnet var först. De Dövas Motorförening Tre Kronor. Det ändrades den 9 juni 1968 till Dövas Motorklubb Viking i Stockholm. Dövas Motorklubb Viking i Stockholm bildades 1961 och lades sedermera ner. Tillhör Sveriges Dövas Motorförbunds arkiv seriesignum nr Ö 2 a och Dövas Motorklubb Viking har eget arkiv seriesignum nr Ö 3 g. Den 12 mars 1997 på årsmötet vid Dövas Motorklubb Vikings "Årsting" i Stockholm dryftades följande. Dövas Motorklubb Viking har tidigare varit medlem hos Sveriges Dövas Motorförbund som lades ner år 1986. Dövas Motorklubb Viking är den sista kvarvarande motorklubben för döva i Sverige. De sista åren 1996 har klubbens verksamhet varit vilande. Det förslag som framlades var att Motorklubben Viking borde upphöra med sin verksamhet och att de pengar som fanns i klubben och övriga handlingar överförs till Dövas Husvagnsklubb och Motorklubben Vikings verksamhet fortsätter under Husvagnsklubben. Årstinget beslutade med klart majoritet att klubbens pengar och handlingar överfors till Husvagnsklubben och att Motorklubben Viking fortsätter sin verksamhet under Husvagnsklubben. Hänvisningar till Sveriges Dövas Husvagnsklubb har eget arkiv seriesignum nr Ö 2 f. Dövas Motorklubben Viking finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv. Sveriges Dövas Husvagnsklubb 1986 - 2005 Inledning - bakgrund Den 13 juni 1984 hölls ett möte som avhandlade husvagnsfrågor i avsikt att skaffa underlag för ett ev. bildande av en husvagnsklubb. Underlaget för mötet kom från ett tidigare möte med motorklubben "Viking" om ett bildande av en slags klubb eller sektion för husvagnsägare eftersom det blivit tunnsått med rallytävlingar och att husvagnsintresset har ökat på sista tiden. Mötet beslöt efter en lång stunds debatterande att en sektion skulle bildas, och att den sorterar under Motorklubben "Viking". Flera namnförslag kom upp om vad sektionen ska heta. Förslagen var följande: Vikings husvagnssektion, Döva Vikings Husvagnssektion, Dövas Motorklubb Vikings husvagnsektion. Mötet beslöt att interimsstyrelsen får arbetar vidare med namnfrågan. Källa: Utdrag med förtydliganden ur protokoll för Husvagnsgruppen den 14 juni 1984. Den 3 maj 1986 i Stockholm bildades De Dövas Husvagnsklubb efter 2 års interimsarbete. Efter många om och men beslöt mötet att bilda och antaga namnet De Dövas Husvagnsklubb. Styrelsen bestod av Kurt Lindfors som ordförande, Tage "Pennan" Karlsson som sekreterare. Kassör var Anders Björling och Adele Lindfors. Motorklubben Viking som bidrog till husvagnsklubbens tillkomst, levde med tanken att lägga ner sin verksamhet och överlåta sina tillgångar till De Dövas Husvagnsklubb. De Dövas Husvagnsklubb, som en undersektion till Motorklubben Viking i Stockholm. Vid mötet den 8 maj 1997 beslöts om ett nytt klubbnamn: Sveriges Dövas Husvagnsklubb, och som slutgiltigt ska avgöras under årsmötet den 10 maj 1997. På årsmöte med De dövas Husvagnsklubb den 10 maj 1997 beslöts att Motorklubben Viking, som numera är vilande, önskar bli anslutna till De Dövas Husvagnsklubb som en undersektion. Tack vare Motorklubben Viking som husvagnsklubben kom till för 13 år sedan 1984. Samtidigt SDR: s 75 årsjubileum år 1997 i Leksand anslöts Sveriges Dövas Husvagnsklubb som medlem i SDR, vilket slutgiltigt beslöts i Leksand den 13 juni 1997. På De Dövas Husvagnsklubb årsmöte godkändes styrelsens förslag att ändra klubbens namn till Sveriges Dövas Husvagnsklubb som tidigare verkade lokalt i Stockholm blev nu en landsomfattande organisation från med år 1997. Sveriges Dövas Husvagnsklubb har eget arkiv seriesignum nr Ö 2 f. Namnändringar: 1984 - 1985 Husvagnsgruppen 1985 - 1986 Husvagnsektion 1986 - 1997 De Dövas Husvagnsklubb 1997 - Sveriges Dövas Husvagnsklubb Den 12 mars 1997 på årsmöte vid Dövas Motorklubb Vikings årsting i Stockholm bildades 1961. Dövas Motorklubben Viking har varit medlem hos Sveriges Dövas Motorförbund och lades ner år 1986. Dövas Motorklubben Viking är den sista kvarvarande motorklubben för döva i Sverige. De sista åren 1996 har klubbens verksamhet varit vilande. Det framfördes förslag att Motorklubben Viking borde upphöra med sin verksamhet och förslag att de pengar som finns i klubben och övriga handlingar överförs till Dövas Husvagnsklubb och Motorklubben Vikings verksamhet fortsätter under Husvagnsklubben. Årstinget beslutade med klart majoritet att klubbens pengar och handlingar överforts till Husvagnsklubben och att Motorklubben Viking fortsätter sin verksamhet under Husvagnsklubben. Dövas Motorklubben Viking har eget arkiv seriesignum nr Ö 3 g. Dövas Motorklubben Viking, Husvagnsgruppen och Sveriges Dövas Husvagnsklubb finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.	Läsesal
Ö 5 c	Stockholms Dövas Bridgeklubb (döva intresserade av bridge)			Läsesal
Ö 5 ca	Stockholms Dövas Bridgeklubb - protokoll	1944 – 1993	Den 30 oktober 1944 bildades Stockholms Dövas Bridgeklubb. Eric Wiede var den drivande kraften och den egentlige stiftaren av klubben. Han samlade ett trettiotal intresserade medlemmar, därav åtta kvinnor, inom Stockholm Dövas Förening och bridgeklubben kunde då bildas.
Ö 5 cb	Stockholms Dövas Bridgeklubb - verksamhetsberättelser	1944 – 1991
Ö 5 cd	Stockholms Dövas Bridgeklubb - medlemsmartiklar	1948 – 2001
Ö 5 ce	Stockholms Dövas Bridgeklubb - korrespondera	1958 – 1994
Ö 5 cf	Stockholms Dövas Bridgeklubb - handlingar	1959 – 2000
Ö 5 cg	Stockholms Dövas Bridgeklubb - kassaböcker	1944 – 2001
Ö 5 cl	Stockholms Dövas Bridgeklubb - tryckalster	1944
Ö 5 d	Shackklubben 46 Löparen (döva intresserade av shack)			Läsesal
Ö 5 da	Schackklubben 46 Löparen - protokoll
Ö 5 dd	Schackklubben 46 Löparen - medlemsmatrikel
Ö 5 de	Shackklubben 46 Löparen - inkomna handlingar	1973 – 1997
Ö 5 df	Shackklubben 46 Löparen - tävlingsresultat	1946 – 1999
Ö 5 dg	Schackklubben 46 Löparen - kassaböcker
Ö 5 dl	Shackklubben 46 Löparen - tryckalster	1946 – 1996
Ö 5 e	Stockholms Dövas Hundsällskap (döva intresserade av hund)			Läsesal
Ö 5 ea	Stockholms Dövas Hundsällskap - protokoll	1994 – 1999	Bakgrund och historik för Stockholms Dövas Hundsällskap Klubben bildades den 3 september 1994 i rosa rummet på Dövas Hus i Stockholm. Klubbens namn: Sveriges Dövas Hundklubb. Klubbens namn Sveriges Dövas Hundklubbs årsmöte den 14 oktober 1995 beslöts att ändra namn till "Stockholms Dövas Hundsällskap". (Stockholms Dövas Hundklubb den 8 juni 1996 till den 3 oktober 1996 . Den 3 oktober diskuterades om det bör vara ordet "klubb" istället för sällskap.)
Ö 5 eb	Stockholms Dövas Hundsällskap - verksamhetsberättelser - stadgar	1994 – 1998
Ö 5 ee	Stockholms Dövas Hundsällskap - korrespondera
Ö 6	SDF:s kommitéer			Läsesal
Ö 6 a	Videokommitén	1982	Volymen omfattar år 1982 Videogruppen bildades 1982 Videoafton startade år 1984 en onsdag i månaden under både vår och hösten har videoaftnar anordnats på Dövas Hus. Namnändring från videogruppen till videokommittén år 1989. Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1982 och B 1 Verksamhetsberättelser 1982.	Läsesal
Ö 6 b	Trivselkommittén	1987	Volymen omfattar år 1987 Trivselgruppen bildades år 1987. Trivselgruppen syfte renoveringen av cafeterian och gula rummet på Dövas Hus, storgatan. Namnändring från Trivselgruppen till Trivselkommittén och sedan Pubaftonkommittén år 1996. Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1987 och B 1 Verksamhetsberättelser 1987.	Läsesal
Ö 6 c	Kulturkommittén	1989 – 1998	Kulturkommittén Kulturkommittén bildades år 1989. Ändamålet är att det ordnas teaterföreställningar, dövas dag, fototävlingar mm.
Ö 6 d	Nepalkommittén	1989	Nepalkommittén Nepalkommittén bildades i september 1987. Åsa Gustavsson och Mette Markvardsen hade varit på en Asienresa och fann att många länder i Asien behöver få stöd från andra länder som hunnit längre i utvecklingen när det gäller dövmedvetenhet och teckenspråk mm (Teckentydaren nr 1/1987 - långväga resenärer den 13 november 1986). Kommitténs syfte är att stödja deras kamp för rättigheter för döva. Kommittén har satt igång insamlingsverksamhet. Stockholms Dövas Förening fungerar som en fadderförening.
Ö 6 e	Lokalkommittén	1972 – 2002	Omfattar åren 1972 - 1980, 2002.
Ö 7	Personalarkiv			Läsesal
Ö 7 a	Albert Bergs personarkiv	1819 – 1840
Ö 7 b	Ernst Renners personarkiv	1881 – 1950	Gåva till Stockholms Dövas Förening från Ernst Renner.
Ö 7 c	Osvald Dahlgrens personarkiv	1972 – 1986
Ö 7 d	Christer Leljevahls personarkiv	1972 – 1986
Ö 7 e	Sonja Dahlgrens (f.d. Sundberg) personarkiv	1930 – 1944
Ö 8	Dövstumsällskapet Manillakamraterna (DMK) (Dövstumföreningen "1919 års kamrater")	1925 – 1972	Dövstumsällskapet Manillakamraterna (DMK) (tidigare Dövstumföreningen "1919 års kamrater") I maj månad år 1925 samlades elva f.d. Manilla elever från skilda håll på Manilla dövskola i Stockholm för att fira minnet av sin avgång från skolan. Då kamraterna vore besjälades av en önskan att verka för ideella mål och ville arbeta för sina ödeskamraters bästa, bildades föreningen "1919 års kamrater". Dövstumföreningen "1919 års kamrater", som har sitt säte i första dövstumskoldistriktet och består av elever, som avgingo från Manilla år 1919.

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter