Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens arbetsmarknadskommission


Den 15 september 1939 biföll Kungl. Maj:t en hemställan från chefen för socialdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga honom att dels tillkalla en kommission - Statens arbetsmarknadskommission - bestående av högst sju ledamöter med uppgift att följa läget på den svenska arbetsmarknaden, dels utse en av ledamöterna att vara ordförande, dels tillkalla experter för att vid behandling av särskilda specialfrågor medverka vid utredningsarbetet, dels ock förordna rörande sekreterare år kommissionen. Tillika meddelade Kungl. Maj:t efter departementschefens hemställan vissa administrativa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet.

Den 13 januari uppdrogs åt dåvarande hovrättsfiskalen E. Hedfeldt att tjänstgöra såsom biträdande sekreterare hos kommissionen och den 5 april 1940 förordades byråchefen i lantbruksstyrelsen O.A. P:son Arnegren att såsom expert biträda kommissionen vid handläggning av frågor rörande utbildning av reservpersonal för lantbrukets behov. Kommissionens verksamhet kom att väsentligen röra sig om arbetsförmedlingsproblem, varigenom den huvudsakligen bestod i ett slags central fördelning av arbetskraften på olika yrkesområden efter större linjer än den ordinära arbetsförmedlingen. De arbetsmarknadens reglering berörande förvaltningsuppgifterna var vid denna tid uppdelade på två myndigheter, socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen.
I en inom socialdepartementet upprättad, den 12 februari 1940 dagtecknad promemoria angående omorganisation av statens arbetsmarknadskommission framlades förslag om en sådan utveckling av kommissionen, att den från att vara enbart rådgivande organ skulle omvandlas till ett administrativt organ med ledande och samordnande uppgifter på arbetsmarknadsområdet och med lokala organ, kallade länsarbetsnämnder.
I sitt den 21 februari 1940 avgivna yttrande över promemorian tillstyrkte kommissionen de däri framlagda organisations- och författningsförslagen, vilka efter vissa ändringar och tillägg upptogs i proposition den 17 april 1940, nr 216, angående anslag till statens arbetsmarknadskommission m.m.
Den i propositionen föreslagna omläggningen innebar väsentligen, att den centrala ledningen av arbetsförmedlingen och hjälpverksamheten vid arbetslöshet sammanfördes i kommissionens hand, att kommissionen jämväl skulle fungera som tillsyningsmyndighet enligt förordningen om krigsfamiljebidrag och som riksarbetsstyrelse enligt lagen om tjänsteplikt. Propositionen utgick att 2 kap. i tjänstepliktslagen omedelbart skulle träda i kraft och att på den grund kostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen skulle tills vidare bestridas av statsmedel, vilket anmäldes i skrivelse den 4 maj 1940, nr 222.

Tiden 7 maj 1940 - 17 oktober 1940
På grund av nyss nämnda riksdagsbeslut förordnade Kungl. Maj:t i brev den 7 maj 1940, att statens arbetslöshetskommission och den jämlikt beslutet den 15 september 1939 tillsatta statens arbetsmarknadskommission skulle upphöra med sin verksamhet (se SE/RA/420275/24) samt att den av kommissionerna bedrivna verksamheten skulle övertagas av ett nytt organ, benämnt statens arbetsmarknadskommission.

Till ordförande i kommissionen förordades landshövdingen A.N. Thomson och till ledamöter i kommissionen byråchefen i socialstyrelsen E-O. Hagman, jämväl vice ordförande, hemmansägaren G. Strindlund, dåvarande direktören i svenska arbetsgivareföreningen E.H. Brodén, dåvarande direktören i lantarbetsgivareföreningars centralförening E.A.H. Carell, dåvarande andre sekreteraren hos landsorganisationen G.E. Vahlberg, ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet E. Falk, fru Disa Västberg och dåvarande sekreteraren hos de anställdas centralorganisation C.G. Malmström. Härjämte förordnades ersättare för ledamöterna.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande utsåg chefen för socialdepartementet dels dåvarande e.o. byråchefen i socialstyrelsen A.H. Johansson, dåvarande undervisningsrådet O.R. Lundqvist och byråchefen i lantbruksstyrelsen O.A. P:son Arnegren att vara experter hos kommissionen, dels dåvarande e.hovrättsfiskalen E. Hedfeldt att vara sekreterare hos kommissionen, dels och amanuensen hos skolöverstyrelsen Gurli Hultengren att vara biträdande sekreterare hos kommissionen.
Genom särskilt beslut den 7 maj 1940 fastställdes Kungl. Maj:t instruktion för den nya arbetsmarknadskommissionen (SFS 1940:326). Att arbetsmarknadskommissionen skulle vara tillsyningsmyndighet enligt krigsfamiljbidragsförordningen hade redan förskrivits den 17 april (SFS 1940:224), om överflyttande till arbetsmarknadskommissionen av de uppgifter, som dittills åvilat arbetslöshetskommissionen, förordades den 7 maj 1940 (SFS 1940:327) och den 7 maj 1940 överflyttades tills vidare till arbetsmarknadskommissionen socialstyrelsens befogenheter såsom chefsmyndighet över den offentliga arbetsförmedlingen (SFS 1940:329). Vidare föreskrev Kungl. Maj:t i särskilt brev den 7 maj 1940, att den tjänstgöringsskyldighet, som ålåg en e.o. byrådirektör, en sekreterare, en byråinspektör, en aktuarie, en amanuens, en e.o. kansliskrivare, ett e.o. kanslibiträde och tre e.o. kontorsbiträden i socialstyrelsen, skulle fullgöras i arbetsmarknadskommissionen. Dessa befattningshavare skulle i tjänsten vara underställda kommissionen, vilken ägde att i socialstyrelsens ställe giva föreskrifter om deras tjänstgöring samt om deras semester och annan ledighet. Härigenom överfördes till kommissionen den sektion av socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå, som handhaft tillsynen över offentliga arbetsförmedlingen.
I och med övertagandet av arbetslöshetskommissionens verksamhet övertog arbetsmarknadskommissionen också hela dess personal. I särskild skrivelse den 7 maj 1940 föreskrev Kungl. Maj:t slutligen att kommissionen skulle ha ett kansli organiserat på fem byråer, nämligen en arbetsförmedlingsbyrå, en teknisk byrå, en kanslibyrå, en socialhjälp byrå samt en för planläggning, registrering m.m. byrå (utredningsbyrå).

Tiden 18 oktober - 18 november 1943
Efter den 15 september 1940 ingick i arbetsmarknadskommissionens kansli sex byråer och uppskovsavdelningen. Inom dess föredrog, förutom cheferna, inemot ett tiotal sektionschefer och andra specialföredragande i icke ringa utsträckning direkt för kommissionens ordförande. Vid sidan av byråerna fanns dessutom två fristående sektioner och särskilda experter, alla direkt underställda ordföranden. Antalet föredragande och sakkunniga översteg därför tjugo. På grund av detta förelåg ett oundgängligt behov av avlastning av en del av ordförandens arbetsbörda, varigenom dennes tid och arbetskraft skulle kunna sparas för den pågående planläggningen av arbetslöshets- och arbetsmarknadspolitiken i stort och för initiativ med avseende på den principiella inriktningen av kommissionens verksamhet på olika områden. Beträffande återstoden av ordförandens göromål borde skapas en anordning, genom vilken det övervägande flertalets ärenden kunde behandlas utan att ordföranden behövde befatta sig med andra än sådana av särskild beskaffenhet.
Denna organisationsfråga löstes genom att kansliet uppdelades på två olika avdelningar, envar under en avdelningschef. Båda avdelningscheferna borde emellertid i största möjliga utsträckning vara förtrogna med kommissionens verksamhet i alla dess grenar. Avdelningscheferna borde i viktigare fall samråda om besluten i ärenden och sådana frågor, som kunde handläggas enligt vedertagna principer och i förväg utstakade riktlinjer, borde givetvis en av avdelningscheferna fatta beslut utan föregående samråd med den andra avdelningschefen. Med den tilltänkta uppdelningen på två avdelningar av kommissionens arbetsuppgifter och av kansliets olika delar åsyftades alltså icke en genomförd kompetensfördelning mellan avdelningscheferna inbördes utan endast en uppdelning i första hand.
Uppdelningen ansågs böra genomföras så, att till den ena avdelningen hänfördes frågor om arbetsförmedling i vidsträckt bemärkelse, uppskov med värnpliktstjänstgöring, hemförlovning av värnpliktiga, registrering av företag och arbetskraft, frågor om krigsindustrin, jordbrukets och skogsbrukets försörjning med arbetskraft och om tillämpning av tjänsteplikt. Till den andra avdelningen skulle frågor om hjälpverksamhet för arbetslösa, utbildningsverksamhet, reservarbeten och beredskapsarbeten ävensom arbeten av andra slag i kommissionens regi.
I den föreslagna indelningen hade, såsom av uppräkningen synes, inte verksamheten inom kansliets samtliga delar inbegripits. Planläggningsbyrån och sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten ansågs behöva vara underställda ordföranden. Detta därför att dessa delar av kansliet arbetade med just sådana uppgifter att man genom avdelningscheferna kunde avlasta ordföranden. Även sektionen för värnpliktshjälp kunde ställas vid sidan av indelningen, medan den nyinrättade delegationen för ärenden angående värnpliktslån redan medförde avsedd avlastning av ordförandens arbetsbörda. Kanslibyrån samt de statistiska och juridiska experterna kunde inte helt hänföras till den ena eller andra avdelningen, då deras arbete föll inom kommissionens hela verksamhetsområde. Det ansågs dock lämpligt att formellt hänföra alla delar av kansliet till avdelning. Följande avdelningsindelning ansågs ändamålsenlig.
Till den ena avdelningen skulle höra: arbetsförmedlingsbyrån, utredningsbyrån, uppskovsavdelningen och sektionen för värnpliktshjälp (dock endast löpande ärenden vilka inte kunde hänskjutas till delegationen för värnpliktslån m.m.).
Till andra avdelningen skulle höra: socialhjälpsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån, planläggningsbyrån, samt sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten (dock endast löpande ärenden, vilka inte skulle handläggas av ordföranden). Hit skulle också hänföras experterna, vilka dock skulle ha skyldighet att föredra även på första avdelningen.
Efter en framställning beslöt Kungl. Maj:t den 18 oktober 1940 (SFS 1940:887) bland andra ändringar i instruktionen för arbetsmarknadskommissionen, att kommissionens kansli skulle efter en av Kungl. Maj:t fastställd plan vara fördelat på avdelningar, byråer och sektioner, samt att jämväl chef för avdelning skulle förordas av Kungl. Maj:t efter anmälan av kommissionens ordförande. Samtidigt gjordes erforderliga ändringar i reglerna om fattade beslut i de ärenden kommissionen hade hand om.
I anslutning härtill fastställde Kungl. Maj:t i brev den 18 oktober 1940 följande plan för indelning av kommissionens kansli. Kansliet skulle vara uppdelat på två avdelningar, benämnda första avdelningen och andra avdelningen. Vardera avdelningen skulle vara uppdelad på byråer och sektioner. Om chef för avdelning var hindrad tjänstgöra eller om befattningen var vakant, skulle det åligga den andra avdelningschefen att vara chef för båda avdelningarna. Chef för första avdelningen tillsattes inte förrän de 15 januari 1943, då hovrättsassessorn Å.N. Lundgren förordnades. Han var chef för första avdelningen tiden 20 januari-september 1943. Från och med den 20 s3ptember 1943 förordnades dåvarande hovrättsassessorn E. Mossberg att vara chef för avdelningen.
Till chef för andra avdelningen förordnades den 18 oktober 1940 dåvarande undervisningsrådet O.R. Lundqvist. Sedan Lundqvist förordnats att från och med den 1 juli 1943 vara överdirektör och chef för överstyrelsen för yrkesutbildning förordnades avdelningschefen Lundgren att vara chef för andra avdelningen under tiden 20-30 september och riksdagsmannen J. Ericsson från och med den 1 oktober 1943.
Av första avdelningen skulle handläggas huvudsakligen ärenden angående arbetsförmedling samt planläggning och förberedelser för reglering av arbetskraftens användning under krigsförhållanden. Till avdelningen skulle höra arbetsförmedlingsbyrån, utredningsbyrån och uppskovsavdelningen.
Av andra avdelningen skulle handläggas huvudsakligen ärenden angående hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden om utbildningsverksamhet och om arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhörde kommissionens handläggning. Till avdelningen skulle höra tekniska byrån, socialhjälpsbyrån, kanslibyrån, planläggningsbyrån samt sektionen för teknisk planläggning av beredskapsarbeten. Av byråerna skulle kanslibyrån i erforderlig utsträckning biträda även inom första avdelningen. Kommissionen skulle inom avdelningarna äga inrätta sektioner såväl inom byråerna som vid sidan av dessa.
Efter framställning från kommissionen fastställde Kungl. Maj:t i brev den 19 november 1943 med ändring av den äldre indelningen.
Den 21 maj 1943 hade chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 tillkallat vissa sakkunniga, åt vilka uppdrogs att enligt närmare angivna riktlinjer verkställa inventering och ombesörja planering av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringar (investeringsutredningen).
I slutet av år 1944 framfördes från arbetsmarknadskommissionen förslag om att investeringsutredningens arbetsuppgifter skulle övertagas av kommissionen, sedan utredningen avgivit sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, samt att utredningens material skulle överlämnas till kommissionen. Vid planeringen av det ifrågasatta övertagandet uppkom beträffande kommissionens kansli an organisationsfråga, vilken ansågs böra lösas så, att planläggningsbyrån omvandlades till två självständiga sektioner, förslagsvis benämnda tekniska och sociala beredskapssektionerna.

I samband med att Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation samt förstatligandet av den offentliga arbetsförmedlingen i enlighet med Kungl. Maj:t skrivelse den 30 juni 1947, trädde i kraft den 1 januari 1948, upphörde även arbetsmarknadskommissionens verksamhet.

 Arkiv (25 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
01Statens arbetsmarknadskommission Kanslissektionen Administrativa detaljen1933 – 1948 
02Statens arbetsmarknadskommission Kanslisektionen Statistiska detaljen1937 – 1947 
03Statens arbetsmarknadskommission Kanslisektionen Personaldetaljen1933 – 1947 
04Statens arbetsmarknadskommission Kameral- och förrådsbyrån Kameralsektionen1939 – 1947 
05Statens arbetsmarknadskommission Kameral- och förrådsbyrån Intendentursektionen1940 – 1947 
06Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingsbyrån1940 – 1948 
07Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingen för flyktingar Centralkontoret1941 – 1943 
08Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingen för flyktingar Lokalkontoret i Öreryd1941 – 1943 
09Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingen för flyktingar Lokalkontoret i Pålsboda1942 – 1943 
10Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingen för flyktingar Lokalkontoret i Sollefteå1942 – 1943 
11Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingen för flyktingar Lokalkontoret i Sala1942 – 1943 
12Statens arbetsmarknadskommission Utlänningssektionen1939 – 1947 
13Statens arbetsmarknadskommission Arbetsblocksbyrån1940 – 1947 
14Statens arbetsmarknadskommission Jordbruksutbildningssektionen1940 – 1942 
15Statens arbetsmarknadskommission Sektionen för länsarbetsnämnderna1943 – 1947 
16Statens arbetsmarknadskommission Sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning1944 – 1947 
17Statens arbetsmarknadskommission Militära beredskapsbyrån1939 – 1947 
18Statens arbetsmarknadskommission Värnpliktshjälpbyrån1940 – 1947 
19Statens arbetsmarknadskommission Sociala beredskapssektionen1945 – 1947 
20Statens arbetsmarknadskommission Socialhjälpsbyrån1940 – 1947 
21Statens arbetsmarknadskommission Byrån för ärenden angående byggnadstillstånd– 1948Byrån överfördes till Arbetsmarknadsstyrelsen 1948. 
22Statens arbetsmarknadskommission Tekniska beredskapssektionen/Planläggningsbyrån1940 – 1947 
23Statens arbetsmarknadskommission Tekniska byrån1938 – 1947 
24Statens arbetsmarknadskommission Arbetsmarknadskommissionen 1939-40 (SAK)1939 – 1940 
25Statens arbetsmarknadskommission Arbetsdelegationen för beredning av lån och statsbidrag för arbetslöshetens bekämpande1941 – 1942 

Nyheter

den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...

Tidigare nyheter