bild
Arkiv

Statens sjöhistoriska museers arkiv (1964 - 2001)


 Serier (218 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLL 
A 1Myndighetsgemensamma protokoll 
A 1 AProtokoll från Statens Sjöhistoriska museers nämnd/styrelse 
A 1 A1Protokoll från Statens Sjöhistoriska museums nämnd (styrelsen)Serien i kartonger. Fr o m 1990 innehåller serien även A1A2 och A1A3.
Nämnden består fram till 1975 av museidirektören samt av de av departementet utsedda medlemmarna. Från 1976 deltar även personalföreträdare. 1984 börjar avdelningsdirektörerna att regelmässigt vara adjungerade till mötena. From 1991 är det museicheferna samt den administrativa avdelningens chef som deltar.
1989 byter man namn från Statens sjöhistoriska museums nämnd till Statens sjöhistoriska museums styrelse. Från protokoll nr 4/90 heter man Statens Sjöhistoriska museers styrelse.
 
A 1 A2FöredragningslistorSerien i kartong. Fr o m 1990 återfinns serien i A1A1. 
A 1 A3Bilagor till nämndprotokollSerien i kartonger. Ibland återfinns diarieförda handlingar i denna serie. Detta är inte alltid antecknat i diariet. Fr o m 1990 återfinns serien i A1A1. 
A 1 BKollegie/ledningsgruppsprotokoll 
A 1 B1Kollegieprotokoll / Ledningsgruppsprotokoll SSHMSerien i kartonger.
Protokollserie där namnet och medlemmarna på mötet skiftat något under olika tider, men med i stort samma innehåll.
Från 1964 till budgetårsskiftet 1983 bestod kollegiet av representanter från de olika sektioner/avdelningar myndigheten bestod av. De tidiga protokollen är diarieförda och ligger i diariet. 1977 byter det namn till personalkollegium, då kollegiet och företagsnämnden upphör i och med Medbestämmarelagens tillkomst. Från senare delen av 1983 fram till budgetårsskiftet 1990 kallas protokollen för ledningsgruppsprotokoll och en mindre krets av personer deltar.
Från 1990-07 kallas det återigen kollegium eftersom det vid omorganisationen vid Vasamuseet öppnande bildas var sin ledningsgrupp för Vasamuseet respektive Sjöhistoriska museet (A2A och A2B).
Överintendenten, administrativ chef samt museicheferna deltar i kollegiet. Vissa år ligger besluten infogade i övrig text men från 1992 har minnesanteckningar och beslut lagts separat. Från nr 13/00 kallas mötena chefsmöte: Besluten är då placerade längst fram i varje protokoll.
Från 1964 och fram till mitten av 1980-talet skrev varje avdelning lägesrapporter som behandlades på mötena.
 
A 1 B2Föredragningslistor inför föredragning för museidirektören 
A 1 CProtokoll rörande förordningar och tjänstetillsättningarSerien i kartong. Oftast deltar endast museidirektören samt en kamrer, senare byrådirektör.
Från 1977 läggs besluten i diariet. 2001 påbörjas en ny serie med beslutsprotokoll.
 
A 1 DProtokoll från förhandlingar med personalorganisationer 
A 1 D1Protokoll och kollektivavtal mellan Statens sjöhistoriska museum och Försvarsverkets Civila personalförbundSerien i fascikel. Ligger i volym A1D2:1. 
A 1 D2Företagsnämndens protokollFöretagsnämnden avslutades i och med MBLs införande 1977. 
A 1 D3MBL-förhandlingar och löneförhandlingarSerien i kartong. I vissa fall har man valt att diarieföra protokollet i stället och orginalet återfinns då bland de diarieförda handlingarna. Ibland har man då lagt en kopia i protokollserien.
MBL-förhandlingar infördes i och med Medbestämmarlagens införande 1977 och ersatte den tidigare Företagsnämnden.
 
A 1 EProtokoll rörande arbetsmiljöfrågorSerien i kartong. 
A 1 FProtokoll från möten med Byggnadsstyrelsen/
Fastighetsverket
Serien i kartong. Fram till 1 oktober 1993 fördes dessa sammanträden med Byggnadsstyrelsen. Efter 1 oktober var det med den nya myndigheten Statens fastighetsverk. Fler protokoll finns i diariet. 
A 1 GProtokoll från fartygsrådetSerien i kartong.
Fartygsrådet beslutade dels om myndighetens egna fartyg, samt delade ut skutstöd för renovering av segelfartyg, beslutade av K-märkning av fartyg samt gav utlåtande till Sjöfartsverket om traditionsklassning av fartyg.
 
A 1 HÖvriga myndighetsgemensamma protokollKopior och orginal blandat. Orginalen återfinns i många fall i diariet. 
A 2Protokoll från enskilda museer 
A 2 AProtokoll och minnesanteckningar från Sjöhistoriska museets ledningsgruppSerien i arkivkartong. 
A 2 BProtokoll och minnesanteckningar från Vasamuseets ledningsgruppSerien i arkivkartong.
1992-2000 ligger minnesanteckningar och beslut i separata serier. Från nr 2/00 är det enbart protokoll, inga minnesanteckningar.
 
A 2 CProtokoll från arbetsutskottet för WasaArbetsutskottet för Wasa skulle ta över rollen från Wasanämndens skepptekniskt-museala utskott när SSHM bildades. 
A 3Protokoll från avdelningsmötenSerien i arkivkartong. 
A 4Protokoll rörande konservering 
A 4 AKonserveringsrådets protokoll /Tekniska rådets protokollSerien fortsätter från Wasanämndens Konserveringsråd.
Bilagor ingår. Förutom under senare år är protokollen kopior, originalen finns annars i diariet.
Serien i arkivkartong.
Konserveringsrådets sammanträden behandlar främst konserveringen av Vasaskeppet och tillhörande föremål, men även konservering av föremål från Sjöhistoriska museets samlingar och en del externa uppdrag. Fr o m protokoll 2/81 byter Konserveringsrådet namn till Tekniska rådet.
Tekniska rådets verksamhet låg nere under 1994 och större delen av 1995.
Den 21/3 1997 sammanträder på nytt ett Konserveringsråd som nu är en hopslagning av Tekniska rådet och projektgruppen för Skeppsteknisk dokumentation. Eftersom namnbytet på rådet inte innebär några större förändringar i de frågor som tas upp i protokollen så har alla dessa protokoll lagts i samma serie.
Från 1980 finns ett enda protokoll från en Projektgrupp för Skeppsteknisk dokumentation av Vasa, sen kommer en mer sammanhållen serie 1987-1995, troligen saknas det protokoll som kan vara diarieförda. Även en protokollserie med anteckningar från Skrovmöten ingår i denna serie.
 
A 4 BRestaureringsrådets protokollRådet tillsattes av Sjöhistoriska museets nämnd 1964 och upplöstes vid nämndsammanträde den 4 december 1979, då hade inga möten hållits sedan 1970. 
A 4 CKontrollgruppens / besiktningsgruppens protokollGruppen inspekterade Vasa och pågående förändringar i skrov etc. Kallades först Kontrollgruppen för Wasas konserveringstillstånd och senare besiktningsgruppen.
Kopior av protokoll, originalen ligger i diariet.
 
BUTGÅENDE HANDLINGAR 
B 1Myndighetens anslagsframställningar (petita)Serien i arkivkartong. 
B 2Sjöhistoriska museets utgående handlingar 
B 2 ASjöhistoriska museets affischerSerien innehåller affischer som producerats av Sjöhistoriska museet i samband med utställning eller som allmän reklam.
Serien är inte komplett, speciellt från 1970-talet saknas det mycket.
Affischerna ligger i omslag i låda 11a25. Varje omslag har räknats som en volym.
 
B 2 BSjöhistoriska museets programtidning1987-1989 gemensam tidning för Sjöhistoriska museet och Vasamuseet. Spridda nummer från följande år saknas.
Serien i arkivkartong.
 
B 2 CSjöhistoriska museets informationsblad och pressreleaserInnehåller ibland foton som gått skickats ut tillsammans med pressreleaser. Vernissagekort, tryckta program, tidningar som legat i denna serie har urskiljts och lagts för sig.
Serien i arkivkartong.
 
B 2 DSjöhistoriska museets rapporter 
B 2 D1Sjöhistoriska museets rapportserieSerien i arkivkartong.
Rapporterna skrivs av museets tjänstemän eller av projektanställda forskare. Det rör sig främst om etnologiska eller marinarkeologiska undersökningar vilka publiceras på detta vis. För det mesta görs arbetet i museets regi men det händer även att man i serien publicerar manuskript producerade utanför myndigheten. För de rapporter vilka producerats i myndighetens regi återfinns grundmaterialet oftast i serie F4B1
 
B 2 D2Sjöhistoriska museets övriga rapporter och publikationerUtöver rapportserien producerades på Sjöhistoriska museet dels rapporter i enklare tryck, dels en del publikationer som av olika anledningar inte infördes i rapportserien.
Serien i arkivkartong.
 
B 2 EÖvrigt tryck från Sjöhistoriska museetSerien i arkivkartong. 
B 3Vasamuseets utgående handlingar 
B 3 AVasamuseets affischerSerien innehåller affischer som producerats samband med utställning eller som allmän reklam för Wasavarvet och från 1989 för Vasamuseet.
Serien är inte komplett, speciellt från 1970-talet saknas det mycket.
Varje omslag har räknats som en volym.
 
B 3 BVasamuseets programtidningTidigare år hade man gemensam tidning med Sjöhistoriska museet, se B2B.
Serien i arkivkartong.
 
B 3 CVasamuseets pressreleaser och informationsbladSerien innehåller pressreleaser och utskick till t ex resebyråer, företag och organisationer som man velat marknadsföra sig mot. Delar finns även i diariet. 1964-1967 fanns ett särskilt informationsblad "Wasainformation" som också ligger i serien.
Serien innehåller ibland foton som gått ut ihop med pressreleaser. Vernissagekort, tryckta program, tidningar som legat i denna serie har urskiljts och lagts för sig.
Serien i arkivkartong.
 
B 3 DVasamuseets rapportserie; VasastudierSkriftserie med kortare uppsatser och rapporter som publicerades om Vasa.
Serien i arkivkartong.
 
B 3 EÖvrigt tryck från VasamuseetSerien i arkivkartong 
B 3 FVasamuseet skivor och liknande 
CDIARIUM 
C 1Diarier över inkommande och utgående skrivelser 
C 1 ADiarium över inkommande och utgående skrivelserSerien i kartonger.
Vid omorganisationen 1 juli 1964 infördes ett nytt diariesystem. Handlingarna diarieförda enligt detta system numrerades från 501.Utgående skrivelser som utgjorde svar på inkomna skrivelser gavs samma diarienummer som den inkomna skrivelsen. Nya inkomna skrivelser i samma ärende fick dock nytt diarienummer. I vissa fall gjordes hänvisning till tidigare korrespondens i ärendet.
Från 1964 sorterades handlingarna i ärendena kronologiskt, se serie E2, men från och med 1991 ligger handlingarna efter diarieplanbeteckning, serie F1.
Fram till 1996 användes ett manuellt diarium, där diariekorten, förutom den kronologiska listan, sorterades efter sakord och avsändare. 1996 introducerades ett digitalt diarium, som dock endast kom att användas under ett år. Detta digitala diarium gallrades senare eftersom det inte gick att föra över informationen till det nya diariesystemet Acta, som infördes 1997 (se serie C1B). Utskrifter på papper gjordes ur systemet innan gallringen genomfördes.
Varje år har utskrifter ur systemet gjorts av diariet, samt listor i alfabetisk och saknummerordning (se C2A och C2C)
 
C 1 BDigitalt diarium över inkommande och utgående skrivelserDet digitala diarieföringsystemet Acta började användas 1997 och används fortfarande av myndigheten (2007).
Utskrift på papper har gjorts av diariet varje år (se serie C1A, C2A och C2C),
 
C 2Register till diariet 
C 2 ARegister till diariet. AdressregisterSerien i arkivkartonger.
Korten / listorna sorterade alfabetiskt.
 
C 2 BRegister till diariet. SakordsregisterSerien i arkivkartonger.
Från och med 1996 övergår man till att sortera efter saknummer (dvs dnr. nummer) se serie C2C.
 
C 2 CRegister till diariet. Saknummerregister.Serien i kartonger.
Fram till 1995 fanns ett sakordsregister (C2C) sorterad alfabetiskt. 1996 övergår man till att sortera efter saknummer (dvs dnr-nummer). Listor sorterade efter diarieplanbeteckning har tagits ut ur systemet.
 
DREGISTER OCH LIGGARE 
D 1Myndighetsgemensamma register och liggare 
D 1 APersonalregisterSerien i kortlåda.
Adressregister med uppgifter om anställningsdatum och ibland även slutad anställning.
Korten är sorterade alfabetiskt efter efternamn.
 
D 2Sjöhistoriska museets register och liggare 
D 2 ASjöhistoriska museets föremålsenhet, register och liggare 
D 2 A1Accessionsliggare, föremål1964 påbörjades en ny accessionsnummerordning från nummer 20.001 och man frångick då den tidigare indelningen i sjöfartens och örlogens föremål.
Accessionsliggaren består till en början av maskinskrivna listor, senare har man gjort utskrifter från en digital accessionsliggare, men ibland finns endast handskrivna listor. För mer information om varje föremål se föremålsbeskrivningarna, serie D2A2 och det digitala föremålsregistret, serie D2A3.
Serien i arkivkartong.
 
D 2 A2Föremålsbeskrivningar 
D 2 A2AFöremålsbeskrivning, kronologiskSerien inbunden där ej annat anges.
1964 påbörjades en ny accessionsnummerordning från nummer 20.001 och man frångick då den tidigare indelningen i sjöfartens och örlogens föremål.
Handskrivna koncept, samt dubletter till föremålsbeskrivningarna finns på föremålsenheten och används i det dagliga arbetet. Från nr 25739 (se nedan) finns endast ett exemplar av föremålsbeskrivningen.
Sökregister till den kronologiska serien, se D2A2B.
 
D 2 A2BFöremålsbeskrivning, ämnesordnadSökregister till föremålsbeskrivningarna (D2A2A). Registret består av nedre halvan av föremålsbeskrivningsblanketten och har sorterats på ett flertal olika sökbegrepp; Rederier, varv, fartygsnamn, sakord, personnamn, tillverkare, givare/ägare och topografi.
I samma register ligger även de gamla S- och Ö-bestånden, samt även registerkort över i museet deponerade föremål (gröna kort) och uppgifter om föremål i andra museet, ingående i museets riksinventering (röda kort).
Kortlådorna slutade att fyllas på i slutet av 1980-talet.
Serien i kortskåp i korridoren vid kontorsrummen på Sjöhistoriska museet.
 
D 2 A3Föremålsregister, digitaltFöremålsregister i FileMaker. Innehåller både äldre Ö- och S-serier, samt 20.000 serien. Inmatning pågår, registret innehåller ännu inte all information. 
D 2 A4Placeringsliggare - föremålLiggare med anteckning över i vilka magasin och på vilken hylla föremål förvaras.
I slutet av 1990-talet frångick man att föra särskild placeringsliggare, uppgifterna förs istället in i det digitala föremålsregistret (D2A3).
 
D 2 A5Sjöhistoriska museets föremålslån 
D 2 A5AUtlån av föremålSerien i arkivkartong. 
D 2 A5BInlån av föremålKvitton över inlånade föremål till utställningar.
Dessa kan ibland också ligga i utställningsdokumentationen och ibland saknas kvitton helt.
I de två första volymerna ligger även inlånade fotografier och arkivalier.
Serien i arkivkartong.
 
D 2 A6FöremålsdepositionerMuseet har både tagit emot föremål som depositioner (indepositioner) och lånat ut föremål som depositioner (utdepositioner). Detta gjordes när lånen förväntades vara över lång tid. Indepositionerna fick en egen nummerserie Dep 1 osv.
Under slutet av 1990-talet försökte man avveckla depositionerna. Utdepositioner omvandlades till utlån som förnyas varje år. Indepositionerna försökte man få överförda som gåvor till museets samlingar eller så återlämnades föremålen.
I serien ingår både depositionsinstrument samt föremålsblanketter över depositioner.
Serien i arkivkartong.
 
D 2 BSjöhistoriska museets Acta/ritningsarkiv, register och liggare 
D 2 B1Acta/ritningsarkivets accessionsliggare 
D 2 B1AAccessionsliggare, Acta/ritningsarkivetEn oftast handskriven accessionsliggare för arkivet finns på lösa blad från 1964 fram till 1979. 1980 påbörjades en inbunden accessionsliggare, men den fortsattes inte med.
1996 började man föra en digital accessionsliggare och utskrifter från denna har gjorts på papper. 1980-talet och fram till 1996 har i efterhand utskrifter gjort från de digitaliserade arkivbeskrivningarna som får fungera som accessionsliggare.
Serien i arkivkartong.
 
D 2 B1BDigital accessionsliggare, Acta/ritningsarkivetDen digitala accessionsliggaren påbörjades 1996 och innehåller kortfattad information om accessionens innehåll och proveniens. Registret gjordes i FileMaker. 2008 integrerades information i den digitala accessionsliggaren till arkivbeskrivningen (D2B2C) eftersom informationen i dessa båda register i huvudsak överensstämde.
Den digitala accessionsliggaren används därefter inte längre.
 
D 2 B2Acta/ritningsarkivets arkivbeskrivningsblanketter 
D 2 B2AArkivbeskrivning, kronologiskArkivbeskrivningarna innehåller alla typer av handlingar, även ritningar och sjökort och ibland fotografier. Från och med 1997 ligger samtliga fotografier i gemensam accessionsserie med arkivet.
Arkivbeskrivningarna är ett register på blanketter som påbörjades 1950, då man började med en årsvis accessionsserie. Förutom den kronologiska katalogen som står i pärmar, så gjordes kopior av undre halvan av blanketten och sorterades in under olika sökbegrepp i kortlådor (D2B2B). För tidigare år se förteckningen för Sjöhistoriska museet.
Ibland har en samling fått ett accessionsnummer, men ibland har varje enstaka handling (oftast ritningar) givits ett eget accessionsnummer vilket gör liggaren svåröverskådlig och är anledningen till att vissa år ser ut att ha en så stor mängd accessioner.
Under 2001 påbörjades ett arbete med att digitalisera arkivbeskrivningarna, vilket slutfördes under 2002 och då skrevs också uppgifter rörande nyare samlingar in. Blanketten skrevs sedan ut på papper och den gamla kronologiska översikten fortsatte. Däremot sorterades inte några blanketter in i kortlådorna eftersom informationen finns sökbar digitalt.
Arkivbeskrivningarna förvaras i arkivets besöksrum.
 
D 2 B2BArkivbeskrivning, ämnesordnadSökregister till arkivbeskrivningar (D2B2A). Registret består av nedre halvan av arkivbeskrivningsblanketten och har sorterats på ett flertal olika sökbegrepp, t ex fartygsnamn, personnamn, sakord etc.
Under mitten av 1990-talet slutade man att skriva ut blanketterna på maskin och därmed lade man inte längre till kort i sökregistret. Enstaka handskrivna kort har lagts dit senare. Informationen för samtliga år finns annars att söka i de digitala arkivbeskrivningarna (D2B2C).
Serien i arkivkartong.
 
D 2 B2CArkivbeskrivning, digitalDigitalt register med samma information som D2B2A. Registret är gjort i File Maker, men överfördes 2008 till Access. 
D 2 B3Arkivets övriga digitala registerFörutom accessionsliggaren (D2B1b) och arkivbeskrivningen (D2B2C) finns i arkivet följande digitala register:
Ritningsregister (sammankopplat med båtregistret): register till enskilda ritningar, främst från fritidsbåtar, men även andra samlingar som accederats i slutet av 1990-talet och framåt.
Sjökort: innehåller främst ÖK och SK-serierna,men även senare accession
Arkivförteckning: innehåller förteckningar till ämbetsarkivet, samt större enskilda arkiv.
Inga utskrifter har gjorts ur registren, förutom arkivförteckningarna som skrivs ut och sätts i förteckningspärmar.
Samtliga register gjordes i FileMaker. Under 2008 överfördes informationen i registren till andra system.
Arkivförteckningsregistret migrerades till Visual Arkiv.
Sjökortsregistret migrerades till Access.
Ritnings- och båtregistret migrerades till Marketstore.
Huvudregistrets uppgifter överfördes till Marketstore.
 
D 2 B4Besöksliggare, Acta/ritningsarkivet 
D 2 B5Utlån, Acta/ritningsarkivetSerien i arkivkartong.
Innehåller lista över utlån till andra arkiv och museer, samt lånereversal och korrespondens kring lånen.
 
D 2 CSjöhistoriska museets fotoarkiv, register och liggare 
D 2 C1Accessionsliggare, fotoarkivetSerien i pärmar, förvaras i fotoarkivet.
Accessionen i listform, i början handskriven, senare utskrift ur Excelregister.
Varje fotografi, negativ etc får ett eget Fo-nummer i en kronologisk serie.
Fo 1-20000, volymen saknas.
 
D 2 C2Sjöhistoriska museets fotobeskrivningar 
D 2 C2AFotobeskrivningar, kronologiskaSerien i arkivkartong i fotoarkivet.
Fotobeskrivningarna är blanketter med ifylld information om varje fotografi. Korten förvaras löpande i Fo-nummerföljd. Fo-numren började användas 1964 när man slutade med de gamla S- och Ö-fotoserierna.
 
D 2 C2BFotobeskrivningar, ämnesordnadeSamma blanketter som i D2C2A, men lagda i kortlådor och sorterade efter ämnen, t ex fartygstyper, varvsbilder, hamnmiljöer, livet ombord etc. På baksidan av blanketten finns fotografiet klistrat.
Tillsammans med dessa förvaras även katalogkort från äldre samlingar, S-foto och Ö-foto. När de senare beställs för kopiering görs reprofotografering och det nya negativet med kopia ges Fo-nummer.
Förvaras i fotoarkivet.
 
D 2 C3Besöksliggare fotoarkivet 
D 2 DMarinarkeologiska register och liggare 
D 2 D1Fyndliggare, marinarkeologiska undersökningarSerien i ak.
Liggare över fynd gjorda vid marinarkeologiska undersökningar som utförts av Sjöhistoriska museet. Fyndblanketten och nummerserien är samma som Vasas, dvs man använde samma blankettset och tog vissa nummerserier och använde dessa för externa utgrävningar. Nummerserierna togs på måfå och är alltså inte kronologisk efter när utgrävningarna gjordes.
 
D 2 D2Svenskt marinarkeologiskt register, register över vrakSerien i kortskåp.
Vrakregistret innehåller uppgifter om förlista fartyg med känd position. Det är ordnat topografiskt efter sjökort och under varje sjökort i nummerföljd efter den dag då uppgift om vraket först inkommit till registret. Det består av kopior av inkomna skrivelser, undersökningsrapporter, rapporter från sportdykare, tidningsurklipp m.m.
Obs! under vissa perioder har även original av diarieförda skrivelser tillförts registret. Vrakregistret förvaras i mappskåp i museets registerrum och andvänds i det dagliga arbetet. I de fall uppgifterna för ett enstaka fartyg blivit mycket omfattande har de överförts till en särskild volym som förvaras i stålskåp bredvid mappskåpet. Detta markeras med hänvisning i mappen. Till registret finns alfabetiskt och topografiskt register i särskild pärm, samt ett register sorterat efter sjökortsnummer.
 
D 2 D3Svenskt marinarkeologiskt register, register över förlisningar 
D 2 D3ASvenskt marinarkeologiskt register, register över förlisningar, topografiskt ordnat.Förlisningsregistret innehåller uppgifter om förlisningar av fartyg på svenskt vatten eller svenska fartyg utomlands.
Uppgifterna finns sökbara i Fornsök, Riksantikvarieämbetets söktjänst.
 
D 2 D3BSvenskt marinarkeologiskt register, register över förlisningar, alfabetiskt ordnatFörlisningsregistret innehåller uppgifter om förlisningar av fartyg på svenskt vatten eller svenska fartyg utomlands.
Uppgifterna finns sökbara i Fornsök, Riksantikvarieämbetets söktjänst.
 
D 2 D4Register över Dykerikompaniets handlingar och övriga maritima lämningarMaskinskrivna kort med kortfattade uppgifter om förlisningarna. Uppgifterna ligger även i Fornsök - Riksantikvarieämbetets databas över fornminnen. 
D 2 D4ARegister över dykerikompaniets handlingar. Alfabetiskt efter fartygsnamn. 
D 2 D4BRegister över dykerikompaniets handlingar. Alfabetiskt efter fartygstyp. 
D 2 D4CRegiser över Dykerikompaniets handlingar. Topografiskt sorterat.Serien i arkivkartong. 
D 2 D5SjöMis, digitalt marinarkeologiskt registerDigitalt register. Inmatning av uppgifter ur vrakregistret, förlisningsregister och dykerikompaniet (D2D2-D2D4), men uppgifter påfördes också kontinuerligt från andra myndigheter, t ex Sjöfartsverket och vissa Länsstyrelser. SjöMis var under en period tillgängligt på myndighetens hemsida, men överfördes 2008 till en gemensam databas Riksantikvarieämbetet, Fornsök. 
D 2 D6Svenskt marinarkeologiskt register, Förteckning över diabilderDiabilder ingår som en del i den marinarkeologiska dokumentationen.
Förteckning över dessa är ämnesordnad och förs digitalt i listform (Word). Till varje bild skrivs också en fotoblankett som sorteras ämnesordnat i pärmar.
Registret förvaras i museets registerrum och används i det dagliga arbetet.
 
D 2 D7Svenskt marinarkeologiskt register, Förteckning över videofilmVideofilm ingår som en del i den marinarkeologiska dokumentationen.
Förteckning över dessa är ämnesordnad och förs digitalt (Word). En utskriven lista finns i pärm.
 
D 2 D8Register och excerpter ur Kommerkollegie handlingar angående förlisningarRegistret skapades av en person som gick igenom förlisningsuppgifter i Kommerskollegie arkiv. Uppgifterna finns sorterade kronologiskt efter förlisningsår, samt topografiskt. Innehåller excerpter, samt ibland kopior av handlingar. 
D 2 EBibliotekets register och liggare 
D 2 E1Bibliotekets accessionsliggareSerien inbunden 
D 2 E2Sjöhistoriska museets bibliotekskatalog 
D 2 E2ASlagordskatalogI kortlådor i biblioteket. 
D 2 E2BNominalkatalogI kortlådor i biblioteket.
Katalogen är alfabetisk och ingångarna är författare eller titel/serie.
 
D 2 E2CLokalkatalogI kortlådor i biblioteket.
Katalogen visar var på hyllorna böcker och tidskrifter är uppställda.
 
D 2 E3Besöksliggare biblioteketBesöksliggare för biblioteket fram till 1987 ligger i Sjöhistoriska museets arkiv 1932-1964, serie D2F. 
D 3Vasamuseets register och liggare 
D 3 AFyndliggare VasaHandskriven fyndliggare efter fyndnummer. Innehåller kortfattad information av fyndet, samt ibland även skissartad teckning.
Se även Claesons fyndliggare under Wasanämnden.
Vissa av numren i nummerserien har använts till fynd från andra marinarkeologiska undersökningar (se D2D1).
Fyndliggaren förvaras på Vasamuseet.
 
D 3 BVasamuseets katalogkort 
D 3 B1Katalogkort, Vasa, alfabetiskKatalogkort över Vasafynd som sorterats alfabetiskt efter föremålstyp.
Korten ligger i kortskåp på Vasamuseet.
 
D 3 B2Katalogkort, Vasa, löpnummerKatalogkort över Vasafynd som sorterats efter löpnummer.
Korten ligger i kortskåp på Vasamuseet.
 
D 3 B3Katalogkort, Vasa, placering i skeppetKatalogkort över Vasafynd som sorterats "topografiskt" efter fyndens placering i skeppet.
Korten ligger i kortskåp på Vasamuseet.
 
D 3 B4Katalogkort, Vasa, donatorer 
D 3 CFyndliggare Vasa, digitalDigital fyndliggare som gjorts i efterhand.
Innehåller även en del fotografier av föremål. Teckningarna som finns i originalfyndliggaren har däremot ännu inte överförts till den digitala liggaren.
 
D 4Fyndkatalog, konserveringens registerkortRegisterkort med uppgifter om konserveringsåtgärder. Innehåller främst uppgifter om konservering av föremål från Vasa, men även externa uppdrag och konservering av fynd från andra marinarkeologiska utgrävningar inom myndigheten eller av föremål tillhörande Sjöhistoriska museet samlingar.
Den första nummerserien är främst Vasafynd, men där ligger även insprängda nummer som tillhör fynd från marinarkeologiska undersökningar i Sjöhistoriska museets regi (se serie D2D1).
Några materialkategorier, skulptur och läder, är också utsorterade och ligger för sig.
I slutet på serien ligger volymer med K-nummer. K-nummer användes för konservering av föremål som inte hörde till Vasafynden, både konservering av föremål från Sjöhistoriska museets samlingar och externa uppdrag. Dessa registerkort är skrivna på samma blankett som Vasas fyndkatalog. Troligen har man påbörjat en renskrivning av dessa, liknande den som gjorts för Vasafynden, men inte slutfört det. Ett fåtal renskrivna kort ligger i volym 37.
Serien i arkivkartong.
Vol 1-37 finns på Vasa
 
D 5Riksinventeringen 
D 5 ARiksinventeringens katalogkort, ordnade efter proveniensVid riksinventeringen användes Sjöhistoriska museets föremålsblankett som förlaga. Alla föremål som inventerades gavs nummer med bokstäver som betecknade institution eller ägarens namn. Mer information rörande samlingarna finns i serie F4C. Där finns även förklaringar till föremålskategorier etc. Se även D5B.
Serien i arkivkartong.
 
D 5 BRiksinventeringens katalogkort, ordnade efter sökordSökregister till föremålsbeskrivningarna (D5A). Registret består av nedre halvan av föremålsbeskrivningsblanketten och har sorterats på ett flertal olika sökbegrepp; Rederier, varv, fartygsnamn, sakord, personnamn, tillverkare, givare/ägare och topografi.
Registret ligger tillsammans med Sjöhistoriska museets eget föremålsregister (D2A2B). Riksinventeringens föremål har röda registerkort.
Serien i kortskåp i korridoren vid kontorsrummen på Sjöhistoriska museet.
 
D 6Museifartygens logg- och arbetsdagböckerSerien i arkivkartong.
Loggböckerna fördes av guidepersonalen ombord och där noterades uppgifter om besökare, väder och vad som i övrigt hänt under öppethållandet. Arbetsdagböckerna innehåller uppgifter om renovering och liknande arbeten ombord.
 
D 7Övriga register och liggare 
EKORRESPONDENS 
E 1Kungliga brev och regeringsskrivelse 
E 2KorrespondensSerien i ak
1964-1990 ges handlingarna diarienummer och diarieplanbeteckning och ligger kronologiskt efter diarienummer. I och med att man går över till att sortera efter diarieplanbeteckning fortsätter serien i F1.
Från år 1990 till och med år 1999 finns det även diarieförd korrespondens som man valt att separera från övrig diarieförd korrespondens och diarieförda ärenden och istället hålla ordnad i bokstavsordning efter mottagarens efternamns första bokstav. Denna korrespondens omfattar volymerna 309-312. Handlingar som hör till ett ärende i serie E2 samt F1 kan förekomma i dessa volymer.
 
E 3Informationsavdelningens korrespondensSerien i arkivkartong.
Alfabetiskt ordnad korresponens som ej diarieförts.
Största delen av korrespondens är direkt ställd till Bengt Ohrelius som var chef för informationsavdelningen.
 
E 4Ej diarieförd korrespondensSerien i arkivkartong.
Alfabetiskt ordnad korresponens som ej diarieförts.
Från åren 1990-2007.
Innehållet rör mestadels Vasamuseet men en del ärenden rör Sjöhistoriska museet.
 
FÄMNESORDNADE HANDLINGAR 
F 1Diarieförda handlingarSerien i kartonger.
Serien fortsätter från E2. Lagda efter diarie/dossieplan. En diarie/dossieplan lagd främst i den första kartongen för varje år.
Från år 1990 till och med år 1999 finns det även diarieförd korrespondens som man valt att separera från övrig diarieförd korrespondens och diarieförda ärenden och istället hålla ordnad i bokstavsordning efter mottagarens efternamns första bokstav. Denna korrespondens omfattar volymerna 309-312 i serie E2. Handlingar som hör till ett ärende i serie E2 samt F1 kan förekomma i dessa volymer.
 
F 2PersonalakterSerien i arkivkartong.
Serien avser entledigad personal.
Fr o m 1981-01-01 gick Sjöhistoriska museet med i MAREG (Matrikelregistret som förs av SPV- statens pensionsverk). Detta innebär att man inte längre behöver föra fullständiga matriklar med tanke på pensionerna.
 
F 2 AÖvriga personalhandlingar 
F 3Handlingar rörande samlingar 
F 3 AHandlingar rörande Sjöhistoriska museets samlingar 
F 3 A1Bilagor till accessionsliggaren - föremålSerien i kartonger när ej annat anges.
Serien innehåller information och kringupplysningar till olika föremål och samlingar, tex kopior (någon gång även original) av skrivelser, PM, underhandsmeddelanden, manualer, rapporter, kvitton mm. Handlingarna innehåller ofta ett väsentligt komplement till de av utrymmesskäl begränsade uppgifterna i accessionsliggarna. Vissa enstaka föremålsbilagor finns på föremålsintendentens arbetsrum.
Serien innehåller bilagor till föremål som inaccederats 1964-2001.
För föremål inkomna före 1964 se S och Ö-serier i förteckning Sjöhistoriska museets arkiv 1932-1964.
För handlingar inkomna från och med 2002 se serie F3BA i Statens maritima museer.
 
F 3 A2Bilagor till accessionsliggaren - arkivetSerien innehåller bland annat leveranslistor och kladdförteckningar över accessioners innehåll. Den innehåller även en del korrespondens med givare, kvitton på inköpta arkivalier etc.
Under senare år återfinns dylik korrespondens, gåvobrev etc i diariet.
Serien i arkivkartong.
 
F 3 BHandlingar rörande Vasamuseets samlingar 
F 3 B1Handlingar rörande Vasas segel, Vasafilmen, Cederlund om VasaFyndkatalogisering och konservering av Vasas segel utfördes först av Sam Svensson och arbetet slutfördes av Sven Bengtsson. Bägges anteckningar under arbetet finns bevarade.
Serien i ak.
 
F 3 B2Dokumentation om VasaSerien i arkivkartong.
Innehåller dokumentation och PM om Vasaskeppet och dess fynd. Mer bearbetade rapporter och utredningar om Vasa återfinns i serie F4B2 och tryckta publikationer i serie B3D och B3E.
 
F 3 CHandlingar rörande museifartygenSerien i arkivkartong.
Handlingarna rör främst Isbrytaren II, Sankt Erik och i någon mån Finngrundet. Enstaka handlingar finns som rör andra fartyg och båtar i Sjöhistoriska museets och Marinmuseets samlingar. Observera att det finns handlingar från Sankt Erik innan det blev museifartyg i, årsaccessionen, (bl a 1977:31/1-107, 1981:15, 1984:7, 1991:7, 2004:5)
 
F 4Handlingar rörande dokumentationer och fältundersökningar 
F 4 ASjöhistoriska museets dokumentationer och undersökningar 
F 4 A1Sjöhistoriska museets utredningar och fältundersökningarSerien i kartong där inte annat anges.
Innehåller i vissa fall både handlingar och fotografier. För negativ och dia, se serie K1A1.
För åren 1964-1967 finns detaljerade beskrivningar att tillgå genom accessionsblanketterna för den särskilda serien Sjöhistorisk Undersökning (SU). 1967-68 upphör denna serie och material från fältundersökningar, utredningar mm sorteras in i den sk årsaccessionen. Också till årsaccessionen finns detaljerade accessionsblanketter. Från år 1980 används årsaccessionen endast till de förvärvade samlingarna. Detaljbeskrivningarna upphör därmed.
Många av undersökningarna har resulterat i tryckta rapporter och årsböcker, se serie B2D1 och B2D2.
 
F 4 A2Sjöhistoriska museets frågelistorSerien i arkivkartong. 
F 4 A3Sjöhistoriska museets marinarkeologiska undersökningarSerien i kartong om inte annat anges.
Flera av handligarna har tidigare varit inlagda i arkivets årsaccession, accessionsnumren står då inom parentes.
Hänvisningarna till rapporter innebär att de har publicerats i museets rapportserie (B2D2).
Se även serie D2D1 där fyndliggarna till flera av undersökningarna ligger, samt J2A och J2B för kartor och ritningar.
 
F 4 A4Sjöhistoriska museets intervjuer på bandUnder Sjöhistoriska museets mångåriga etnologiska fältarbeten gjordes intervjuer som spelades in på band. Undersökningarna finns i serie F4A1. Där finns också ibland själva kassettbanden tillsammans med de utskrivna intervjuerna. Men det finns också en särskild serie med kassettband - denna serie F4A4.
I en här seriens kartonger nummer 1-10 är själva banden sedan gammalt numrerade 139-181 eftersom man på 1970-talet fortsatte den nummerserie som sjökapten Karl-Ewald Nord använde sig av för sina intervjuer på 1950- och 1960-talet, se arkivförteckningen över Sjöhistoriska museet 1932-1964, serie F4E. När det finns hänvisning till den utskrivna intervjun noteras detta här.
I slutet av serien finns också en del ljudband som inte är dokumentationer utan kan vara ljud använt i utställningar, inspelningar av föredrag och liknande.
Volym 20 innehåller kassettband med delvis osäker proveniens. Sjöhistoriska museets mångåriga medarbetare, etnolog Ingrtid Kaijer lämnade dessa 17 kassettband i sitt rum då hon gick i pension omkring 2008. I övrigt arkiverade hon och lämnade mycket bra dokumentationer kontinuerligt till arkivet. Den här kartongen blev dock kvar i ett skåp i hennes rum under de tio år som rummet därefter användes av enhetschefen Ida Sixtensson på Samlingsenheten. 2019 då Sixtensson städade ur sitt rum lämnade hon dessa till arkivarie Eva Hult, som gjorde noteringar om de intervjupersoner som kort anges på bandens omslag. Inteervjuerna ingår i de flesta fall inte i större projekt utan utgör enstaka intervjuinsatser.
 
F 4 BVasamuseets dokumentationer 
F 4 B1Dokumentation rörande minnen kring Vasas bärgningInsamling av minnen runt bärgningen. Dels större intervjuer, dels blanketter som besökare har fått fylla i och lämna i entrén. Innehåller även pressklipp och dylikt.
Serien i arkivkartong
 
F 4 B2Vasamuseets rapporter och utredningarRapporter och utredningar som utförts av museets personal eller på uppdrag av museet rörande Vasa. För PM och rapporter angående hantering av Vasa och fynden från Vasa, se F3B2.
Serien i arkivkartong.
 
F 4 CRiksinventeringenRiksinventeringen påbörjades 1966 av museets dokumentationsavdelning och syftet var att samla in uppgifter om föremål av sjöhistorisk art i svenska museer, hembygdsföreningar, privata samlingar etc. I Riksinventeringens syfte ingick inte att dokumentera båtar/fartyg eller maritima miljöer, men uppgifter om en del sådana finns ändå med. Inventeringen pågick sedan under hela 70-talet. En större del av materialet är en ytlig inventering av samlingarnas art, medan en fullständig katalogisering och fotografering har gjorts av vissa samlingar.
Gösta Webe gjorde 1980 en utvärdering av projektet. Manuset till utvärderingen ingår i serien. Webe fortsatte sedan inventeringen in på 1990-talet.
I serie D5 ligger de katalogkort som skrevs ut över samlingarna. Bland dessa ligger ibland även information liknande den i volym 20-27 (inventeringsblanketter, fotografier, anteckningar etc).
 
F 5Handlingar rörande utställningar 
F 5 AUtställningsdokumentation från Sjöhistoriska museetSerien i kartong
Serien utgörs av det som finns kvar av utställningsdokumentationen på Sjöhistoriska museet.
Årtalen anger det år som uställningen öppnade.
Uställningarna anges i kronologisk följd. De är inte sorterade efter något annat kriterium, alltså varken efter storlek eller utställningarnas varaktighet.
Fotodokumentation förekommer ofta, se K-serien. Till andra utställningar finns ritningar, se serie J5. I vissa dokumentationer förekommer foton (negativ och kopior) som insamlats som underlag vid utställningsproduktionen, en del av dem kan ha använts i utställningarna. Dessa foton tillhör inte Sjöhistoriska museets fotosamling och upphovsrätten ligger hos annan part.
För 1960-talet se även museets äldre registerkort för enstaka uppgifter om vissa utställningar.
I den första kartongen, kallad 1A, finns listor som utställare gjort över de utställningar som museet gjorde 1965-1979 samt 1989-2001. De har dock inte sparat dokumentation över alla dessa.
 
F 5 BVasamuseets utställningsdokumentationDokumentationen rörande museets utställningar varierar mycket i omfång och i innehåll, för vissa uställningar saknas dokumentation helt. Förutom faktaunderlag, utställningstexter, handlingar rörande inlånade föremål etc, kan vissa dokumentationer innehålla foton.
Senare års dokumentationer förvaras fortfarande på Vasamuseet. Det gäller t ex utställningsdokumentationer för: "Bärgningen", "Kungens skepp", "Livet ombord", "Sverige 1628", "Skepp i strid", "Skeppsgården", "Maktens bildspråk" och "Det seglande skeppet".
Serien i arkivkartong.
 
F 6Handlingar rörande undervisning och programverksamhet 
F 6 AUndervisning och programverksamhet på Sjöhistoriska museetSerien i arkivkartong. 
F 6 BUndervisning och programverksamhet på Vasamuseet och museifartygenSerien i arkivkartong. 
F 7Handlingar rörande marknadsföring och information 
F 7 AInformation och marknadsföring Sjöhistoriska museetSerien i arkivkartong.
Observera att informationsavdelningen var gemensam för Sjöhistoriska museet och Vasamuseet fram till att nya Vasamuseet invigdes och allmänt material rörande infoavdelningen rör alltså bägge museerna.
 
F 7 BInformation och marknadsföring av Wasavarvet och VasamuseetInformation och utåtriktad verksamhet.
Olle Nyman (1921-2006) var anställd av SAS som PR-chef, men hade i uppdrag att i del av sin tjänst arbeta med marknadsföring av Vasa utomlands. Han arrangerade vandringsutställning, mässbesök och hans handlingar rörande detta arbete gav han till Vasamuseet.
Bengt Ohrelius var informationschef för SSHM.
 
F 7 CPublikundersökningar 
F 7 C1Publikundersökningar på Sjöhistoriska museet 
F 7 C2Publikundersökningar på VasamuseetSerien i arkivkartong. 
F 7 DÖrlogsbesök på WasavarvetSerien i ak.
Tryckta program från flottbesök.
 
F 8Handlingar rörande museibyggnaderna 
F 8 AHandlingar rörande omlokalisering och omorganisation av Sjöhistoriska museetHandlingarna kommer främst från fd museichefen Sibylla Haasum. Många av handlingar finns också diarieförda eller bland protokollen.
Omlokaliseringen rör först en gemensam museibyggnad för Sjöhistoriska museet och Vasa och senare, när Vasamuseets byggts, en flyttning av Sjöhistoriska och eventuell sammanslagning med Marinmuseum.
 
F 8 BHandlingar rörande nya VasamuseetVasamuseet projekterades i många år innan det invigdes 1990.
1967 fanns en planeringsgrupp för nytt museum och lokalprogram med ytterligare utredningar gjordes under 1970-talet.
1982 utlystes en arkitekttävling för ett nytt museum. Tävlingen och hela byggprocessen genomfördes av Byggnadsstyrelsen där originalhandlingarna finns.
Ritningar till förslagen och underlag för tävlingen finns i serie J4C1.
 
F 9Handlingar rörande skutstöd 
F 10Övriga ämnesordnade handlingarSerien i arkivkartong. 
F 11Avtal, ej diariefördaAvtalen är sorterade i bokstavsordning på första bokstaven i företagets namn.
Vissa av avtalen har diarienummer.
 
GRÄKENSKAPER 
G 1HuvudbokSerien i arkivkartong.
Mycket av grundredovisningen saknas.
Volym 2-4 förvaras i arkivutrymme på Garnisonen.¨
De digitala leveranserna finns på server:
arkiv smm/ Statens sjöhistoriska museer 1964-2011
 
G 2Inkomst- och utgiftsjournalSerien inbunden.
Flertalet volymer saknas.
 
G 3Kassabok/DagbokSerien i arkivkartonger.
Museet övergick till datalistor 1/7 1972.
Volymerna 10-68 förvaras i arkivdepå Garnisonen.
 
G 4Verifikationer 
G 4 AVerifikationer, utgifterTypår av verifikationerna sparas var tionde år, med början 1964/65.
1964/65 ingår både inkomst och utgiftsverifikationer i samma serie.
1984/85 hade gallrats innan beslutet om typårsbevarande togs och de åren saknas därför, förutom en volym som hittats. Åren 1983-194 har sparats istället.
Serien i arkivkartong.
Förvaras i Garnisonen.
 
G 4 BVerifikationer, inkomsterTypår av verifikationerna sparas var tionde år, med början 1964/65.
1964/65 ingår både inkomst och utgiftsverifikationer i samma serie G4A.
1984/85 hade gallrats innan beslutet om typårsbevarande togs och de åren saknas därför.
Serien i arkivkartong.
Förvaras i Garnisonen.
 
G 4 CVerifikationer, utgifter föremålsinköpFörutom typårsverikfiationerna har verifikationer som rör inköp av föremål till samlingarna bevarats.
Serien i arkivkartong.
 
G 5BokslutFram till 1985/86 har årsboksluten diarieförts och återfinns i serie E1 och F1.
Serien innehåller samtliga listor som bevaras på papper i system S. Dessa listor togs ut vid budgetårets slut som en del av huvudboken och bildar myndighetens bokslut. Uppräkningen av listorna följer gallringsbeslutet 1985:91 eftersom exakta uppgifter om vilka listor som använts när, är omöjliga att erhålla.
Från och med 1986/87 ligger bokslutet i särskild serie. Här ligger också Riksrevisionsverkets godkännande av bokslutet. Från och med 1998 ingår Marinmuseum i bokslutet.
Serien i arkivkartong.
 
G 6Lönehandlingar 
G 6 ALönekort/lönelistorSerien i arkivkartong.
Korten ändrar karaktär 1973 och ser mer ut som matrikelkort.
Senare lönelistor är uttagna från datasystem, men innehåller uppgifter personvis.
Volym 11-17 förvaras i arkivlokal på Garnisonen.
 
G 6 BAMS-arbetareSerien i arkivkartonger.
Handlingarna rör framförallt löner.
 
G 6 CLöner övrigtSerien i arkivkartonger. 
G 7Övriga räkenskaperRäkenskapshandlingar som inte kunnat hänföras till övriga räkenskapsserier.
Volym 2-4 förvaras i arkivdepå på Garnisonen.
 
HSTATISTIK 
H 1BesöksstatistikSerien i arkivkartong. 
JRITNINGAR 
J 1Myndighetsgemensamma ritningarLigger i omslag som räknas som volym.
Placering 4b33
 
J 2Kartor och ritningar från marinarkeologiska och etnologiska undersökningar 
J 2 AKartor och sjökort över fyndplatserSerien innehåller kartor och sjökort som använts eller upprättats i samband med etnologiska eller marinarkeologiska dokumentationer.
Serien i omslag, placerade i ritningshyllorna, 2c9.
Äldre accessionsnummer inom parentes.
 
J 2 BRitningar från marinarkeologiska undersökningarSerien i omslag, placerade på hylla 4b32 om ej annat anges.
Mycket av det äldre materialet har varit inlagt i den allmänna arkivaccessionen, men har plockats ihop till en sammanhållen serie. Äldre accessionsnumren anges inom parentes.
Observera att en del mindre ritningar även kan finnas bland det ämnesordnade materialet, F4A3. Dessutom finns till en del undersökningar ritningar av stort format placerade i Garnisonen som ännu ej förtecknats.
Se även arkivbildningen Statens maritima museer 2002-2012 serie J 3 B där några ritningar utan årtal kan finnas som rör arkivbildningen Statens sjöhsitoriska museer 1964-2001.
 
J 3Ritningar över VasaskeppetUppmätningsritningar över skrov och över föremål upphittade på skeppet.
Flertalet ritningar förvaras till största delen på Vasamuseet.
 
J 4Kartor och ritningar över museibyggnader 
J 4 ARitningar över Sjöhistoriska museetSerien i omslag, varje omslag har räknats som en volym. 
J 4 BRitningar över WasavarvetSerien i omslag, Varje omslag har räknats som en volym.
Placering 4b33.
 
J 4 CRitningar över Vasamuseet 
J 4 C1Förslag till nytt VasamuseumSerien i omslag, varje omslag har räknats som en volym.
Placering 4b33.
 
J 4 C2Ritningar över VasamuseetSerien i omslag, varje omslag har räknats som en volym.
Placering 4b33.
 
J 4 DRitningar över magasin och övriga lokalerSerien i omslag.
Placering 4b33
Torsåker var huvudmagasin för Sjöhistoriskas föremål från 1960-talet till samlingarna 1999 flyttades till magasin i Rosersberg. Magasinet i Rosersberg flyttades 2011. I Skansenberget förvarades delar av Sjöhistoriskas föremålssamling tills det utrymdes under 2012.
Underofficersbostället kallades Gulla villan och låg bredvid Sjöhistoriska museet och innehöll kontorslokaler. Lokalerna avvecklades ? och istället hyrdes lokaler i "Spiltan", bredvid Historiska museet.
 
J 4 EKulturlandskapet vid Sjöhistoriska museet1999 gjorde Håkan Jonsson Landskapsarkitektkontor på uppdrag av Statens Fastighetsverk, en analys av kulturlandskapet runt Sjöhistoriska museet. syftet var att öka helthetssynen i det forsatta arbetet med utveckligen av museet.
Placering 4b33
 
J 5Kartor och ritningar över utställningarSe även utställningsdokumentation.
Ritningarna ligger i omslag i låda 4b34 och i 4b22.
 
J 6Ritningar över museifartygenRitningar över de båda museifartygen isbrytaren St Erik samt fyrskeppet Finngrundet.
Omslaget innehåller fyra ritningar gjorda 2001 över generalarrangemang samt de olika däcken på St Erik. Utförda av Baltic Marine Service AB. Samt över St Erik 1997 och år 2000 två andra slags ritningar i original samtt två färglagda kopior på desamma. Plus en mindre profilritning samt på övre däck över Finngrundet år 2000.
 
KFOTOGRAFIER 
K 1Fotografier rörande dokumentationer och undersökningarOnumrerade fotografier från och med 1992 återfinns i serie K3. 
K 1 ASjöhistoriska museets dokumentationer och undersökningar 
K 1 A1Sjöhistoriska museets dokumentationer och fältundersökningarI serien finns kontaktkartor samt kopior. Negativ- och diahänvisning till serie K4A. 
K 1 A2Sjöhistoriska museets marinarkeologiska undersökningarFoton från marinarkeologiska undersökningar och utgrävningar. För inmärkta föremål, se föremålsserien. 
K 1 A3RiksinventeringenRiksinventeringen påbörjades 1966 av Sjöhistoriska museets dokumentationsavdelning och syftet var att samla in uppgifter om föremål av sjöhistorisk art i svenska museer, hembygdsföreningar, privata samlingar etc. 
K 1 BVasamuseets och museifartygens dokumentationer 
K 1 B1Vasamuseets och museifartygens dokumentationer 
K 2Fotografier rörande utställningsdokumentationOnumrerade fotografier från och med 1992 återfinns i serie K3. 
K 2 AUtställningsdokumentation Sjöhistoriska museet 
K 2 BUtställningsdokumentation Vasamuseet 
K 3Fotografier i årsserieÄnnu onumrerade negativ och fotografier. 
K 3 ASjöhistoriska museets fotografier i årsserieOnumrerade negativ i volymerna 1-22. Att föra över till dokumentations- och utställningsserier allt eftersom.
Volymerna 22-27 innehåller kopior.
 
K 4Negativ och diapositiv i nummerserie 
K 4 ASjöhistoriska museets negativ och dia i nummerserieHäri negativ och diapositiv från utställningar, dokumentationer och evenemang.
Påsiktsbilder och kontaktkopior återfinns i K1- och K2-serien.
 
ÖÖVRIGT 
Ö 1Personaltidningen Ventilen 
Ö 2Pressklipp 
Ö 2 APressklipp,
Sjöhistoriska museet
Serien i arkivkartong. 
Ö 2 BPressklipp, VasamuseetSerien i arkivkartong.
En del tidiga år av utländska klipp ligger i Wasanämndens arkiv.
 
Ö 3Diverse externa handlingar om VasaskeppetUppsatser och småtryck rörande Vasa som gjorts av personer fristående från museet.
Serien i arkivkartong.
 

Nyheter

den 26 maj 2025
Nya arkiv öppnas för fler med hjälp av AI
Många har testat vår nya möjlighet att leta bland ...


den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


Tidigare nyheter