Måndag den 24 januari kl. 16.30–22.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Serie

Inkomna årsberättelser

Kommerskollegium

Inkomna årsberättelser i statistiskt syfte (primäruppgifter), sammandrag från Kommerskollegium:
Fabriks- och industri, handel och hantverk, utrikeshandel och sjöfart, handelsflottan och dess bemanning, hamn och kanaltrafik, städernas ekonomi, växelkurser och växelslut, vissa klasser bland städernas invånare.

 Serier (9 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
D aFabriks- och industriberättelserHallrätters- eller magistraters uppgifter för städernas fabriker. Länsstyrelsernas rapporter om tobaksplantager och tobaksindustri. Före 1765 finns en jämnlöpande och fullständigare serie berättelser, som insänts till Riksens ständers Manufakturkontor. Den fortsätter i de s.k. hallrättsberättelserna. I vissa serier även landsbygdens manufakturinrättningar och hemslöjd samt handlande och hantverkare i städerna.
 
D bBerättelser om handlande och hantverkareUppgifter om handlande och hantverkare i städer och landsbygd.
 
D cBerättelser om utrikeshandel och sjöfartSe även Kammarkontoret Ga/Räkenskaper för fiskerifonden och anslagen till sillexportpremier.

Primäruppgifter från rikets tullkammare, de s. k "persedelextrakten" - ordnade efter länder och med specifikationer om varornas kvantitet och värde.
Persedel-extrakt är utrikeshandels statistik - redovisning för olika (under viss tid, vanl. ett år, inköpta, förtullade o. d.) varuslag, vilken utgjorde ett sammandrag av andra (utförligare l. på avvikande sätt uppställda) räkenskaper. Sammandrag i Generalpersedelextraktkontoret.
Sammandrag från utrikeshandel och sjöfart, som skickats från Tullstyrelsen till Kommerskollegium, som underlag för statistik. Konceptsammandrag för handelsbalans. Särskilda berättelser om järnskeppning och vägning - redogörelser från tullkammare, järn- och metall vågar (fortsättning på rapporter som tidigare skickats till Bergskollegium).
Särskilda berättelser om utrikes sjöfart och utrikeshandel och olovligen infört gods (sammandrag från tullkammaruppgifter).
 
D dBerättelser om handelsflottan och dess bemanningUppgifter om fartyg, skeppare och sjöfolk, insända från magistrater och sjömanshus. Före 1821 endast stapelstäderna ( en stad som hade rätt att hålla varulager, en ”stapel”. Termen stapelstad infördes 1636 om den stad som hade rätt att idka handel med utlandet och som fick uppbära tolag.Senare innebar termen stapelstad att fartyg som kom från utlandet kunde inklarera och lossa sin last med tullpliktiga varor i staden. Förutsättningen för stapelrätten var att staden skulle tillhandahålla och bekosta de lokaler som tullförvaltningen behövde samt expeditionslokaler för sjömanshuset. Staden fick ersättning, den så kallade tolagsersättningen, från tulluppbörden).
Uppgifter om landsbygdens flotta. Fartygsmätning och skeppslistor (insänt från konsuler).
 
D eBerättelser om svenska och norska handelsflottornas utrikes användning1817 – 1891Konsulernas skeppslistor, serie D e, åren 1854 - 1890 finns på mikrofilm.

Uppgifter som är insända från konsuler. Om fartyg som har ankommit till eller avgått från utländska hamnar. Huvudsakligen använda för kollegiets sjöfartsstatistik. Vissa likartade uppgifter även bland konsulernas skrivelser, Huvudarkivet serie EVI (tidigare Eg), där alla skeppslistor före 1815 finns. Åren 1828-1857 finns två band per år - ett för norska fartyg och ett för svenska fartyg.
1880-1892 finns två band skeppslistor per år (Del I och II). Undantag för 1881.
1886-1890 är banden delade efter de främmande länderna.
1891 fortsätter serien i Statistiska avdelningen/HIm
 
D fBerättelser om hamn. och kanaltrafik mm.Sjöfart och uppbörd vid hamnar (insänt för statistik till Kommerskollegium från hamnförvaltningar). Kanaltrafik (uppgifter från kanaldirektionerna.) Fartygspassning (uppgifter från tullmyndigheter om förpassande, förpassningsfria fartyg och utfärdade folkpass). 
D gBerättelser om städernas tolagsersättning och finanserAvgivna av stadsmyndigheterna. Tillägg till tullavgifterna som tillföll stapelstaden själv och togs ut på utländska varor som fördes in till eller ut från staden. Tolag uppbars i stapelstäder under benämningen ordinarie tolag, stadstolag 1635–1680 och som ett antal olika tolag efter 1714. Införandet av tolag föreslogs först av drottning Kristinas förmyndarregering, eventuellt som kompensation för att borgerskapet då förlorade sin tullfrihet. Ursprungligen skulle tolag användas för magistratsavlöning och underhåll av offentliga byggnader. Stockholm fick tolag 1635 och följdes sedan av andra stapelstäder. Tolagen indrogs (förutom delvis för Stockholm) i reduktionen 1680. År 1715 fick alla stapelstäder rätt till tolag. Villkoret var att staden skulle bekosta och underhålla tullpackhus. Tolagsavgifterna uppbars av stadens egna betjänter. Taxorna för varornas tolagsvärde fastställdes 1823. Det fanns flera typer av tolag och de finska städerna hade olika rättigheter. Under 1800-talet uppbar de finska städerna: ordinarie tolag, ankringspenningar, barlastpenningar/ ballastpenningar, bolverkspenningar, brolastningspenningar, bropenningar, centonal, grundpenningar, hamnpenningar, handelsgenant, inkvarteringstolag, lastpenningar, muddringsavgift, mätarepenningar, packarepenningar, parmmätarepenningar, skeppsklarerareavgift, torgpenningar, vräkarepenningar och vågpenningar. 
D hBerättelser om växelkurser och växelslut 1780-1887Med "vexelslut" menas av växelmäklare förmedlad och bevittnad affär.
Uppgifter insända från börser och växelnoteringskontor, i regel per kvartal.

Växelmäklare sålde växlar. Växelbrev lovade innehavaren ett visst belopp vid uppvisande av växeln för en mäklare på annan ort. Växelkursen berodde på varornas skiftande värde.

Serien är ofullständig. Få handlingar mellan 1853-1887.
 
D iBerättelser om vissa klasser bland städernas invånareStatistik över burskapsägande borgare (uppgifter från stadsmyndigheter) och förteckningar över judar (från städer där de hade rätt att uppehålla sig). 

Nyheter

den 21 januari 2022
Bouppteckningar – nytt ämne i Digitala forskarsalen
Digitala forskarsalen har uppdaterats med ett nyt...


den 21 december 2021
1930 års folkräkning uppdaterad
Riksarkivets databas över 1930 års folkräkning ha...


Tidigare nyheter