Måndag den 24 januari kl. 16.30–22.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Statens biografbyrås arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420285
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4q6NeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
173 Hyllmeter  (-, Pappershandlingar)
Datering
19112010(Tidsomfång)
VillkorsanmVol. B2:3, sekretess enl. OSL 21:1 (del av film)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
Övriga hänvisningar
Webbsida, Filmregistret (serie D10) som öppen data, dvs information som är tillgänglig för vidareutnyttjande.
Historik/biografi (pdf), Den svenska filmcensurens historia
(pdf), Serier D 2 A, D 2 B, D 2 C
(pdf), Serie F 2
(pdf), Serie Ö 2A
ArkivinstitutionRiksarkivet (depå: IT_MARIEBERG, Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Statens biografbyrå (1911 – 2010)
Alternativa namn: Statens Biografbyrå  (1998 – )
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning

över

Statens Biografbyrå
Inledning (äldre form)Arkivhistorik samt Arkivbeskrivning

2011-10-28

Statens biografbyrås arkiv levererades till Riksarkivet i oktober 2011.


Statens biografbyrå arkiv

Organisation och arbetsuppgift

Historik

En sammanfattning över viktiga hållpunkter, utredningar och lagstiftningar m.m. finns i publikationen ” Statens biografbyrå 1911-2000” skriven av dir. Gunnel Arrbäck. Sammanfattningen bif. I korthet nämns här bakgrunden till Biografbyråns tillkomst.

Statens biografbyrå inrättades 1911 och kan betraktas som världens första centrala statliga institution för filmcensur. Myndigheten hade som sin främsta uppgift att granska och godkänna filmer som visas vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning, vid en s.k. offentlig visning. Bakgrunden var följande. De första biografföreställningarna i Sverige gavs i samband med Malmöutställningen 1896 och omkring 1905 började biograferna förekomma mer allmänt i hela landet. Tillståndsbevisen för biografföreställningar utfärdades av de lokala polismyndigheterna som redan tidigare införde särskilda bestämmelser om filmernas karaktär. Bestämmelserna visade sig vara ineffektiva och ledde till sådana förhållanden som att en film fick visas i ett polisdistrikt men förbjöds i ett annat. En stark opinion började kräva bättre kontroll av biografprogrammen och Kungl. Majt. Tillkallade 1909 tre sakkunniga för att utreda frågan om enhetlig filmcensur. Utredningen ledde till en proposition som antogs av riksdagen den 22 juni 1991 och trädde i kraft den 1 november 1911.

1991

Organisation

Biografbyrån får ytterligare arbetsuppgifter som delvis påverkar organisationen. Förutom granskningsverksamheten så tillkommer tillsynsverksamhet och yttranden i åtalsärenden. För tillsynsverksamheten finns ett antal kontrollörer förordnade mot arvode. Dessa vinns spridda över landet och har utsetts av Biografbyråns på förslag från länsstyrelserna. Biografbyråns styrelse tillkommer.

Uppgifter

I förordningen SFS 1990:994 med instruktion för Staten biografbyrå står det i 1§ att ” Statens biografbyrå prövar enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i en film eller ett videogram skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Biografbyrån skall också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10b och 10c §§ Brottsbalken, när det gäller rörliga bilder i filmer och videogram. Byrån skall föra register över videogramdistributörer enligt 15§ lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram.

Byrån skall också pröva frågor om medgivande till åtal och avge yttranden enligt 16 kap. 19§ Brottsbalken. Förordning (1991:1739).



Samband mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktiga handlingar och ärendeslag

Handlingar från granskningsverksamheten utgör det omfångsrikaste materialet i Biografbyråns arkiv. Förutom filmdiariet med tillhörande handlingar som bl.a. innehåller filmcensorernas granskningsbesked finns dessutom registerkortserier ( filmgranskningskort baserat på filmcensorernas granskningsbesked och sökregister till dessa) samt ett databaserat register över besluten. När det gäller själva filmklippen ( censurklippen) pågår, enligt en överenskommelse med Riksarkivet och Statens Ljud och Bildarkiv för att bevara och slutgiltigt förvara filmklippen. Andra handlingar av vikt är protokoll i fem serier bl.a styrelseprotokoll och protokoll över ekonomi och personaladministrativa beslut, diarier med tillhörande handlingar, ett databaserat register över videogramdistributörer, ekonomi. Och redovisningshandlingar, personalhandlingar, statistik för åren 1911-1995 över granskade filmer som förts dels kronologiskt dels och som årsvis sammanställning.

Vilka arkiv som myndigheten förvarar

Biografbyrån förvarar sitt eget arkiv samt handlingar efterlämnande av Marie Louise Gagner filmcensor 1911-1933.
Marie Louise Gagner var även sekreterare i Pedagogiska sällskapets biografkommitté 1908-1911 och handlingarna är från den tiden och består av programblad/stolpaffischer med marginalanteckningar av kontrollanter om filmens kvalitet samt antal besökare, barn och vuxna, från tiden 1908-1911, protokoll listor med förslag till sympatiuttalanden för motioner väckta i Riksdagen 1909 av herrarna Clason och Hellgren ” i fråga om kontroll öfver programmen för biografföreställningar”. Handlingarna finns under serie Ö2 i Biografbyråns arkivförteckning.

Sökingångar i arkivet

Arkivförteckningen upprättades 1983 av Isolde Bothén, Riksarkivet och har efter det uppdaterats vid flera tillfällen, senast 2006 efter inspektion av Riksarkivet.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

I enlighet med OSL 30 kap 19§ tillämpas sekretess i ärenden om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretess upphör att gälla när beslut i saken vunnit laga kraft. I ärenden om medgivande till åtal tillämpas sekretess i enlighet med OSL 18 kap 1-4§§..

Gallringsregler

Biografbyrån har dokumenterat tillämpningen av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten. Handlingar från ekonomi och personaladministration gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut.

Stockholm 23 februari 2006

Ina Sahlbrand och Gunnel Arrbäck Statens biografbyrå

Tillägg till arkivbeskrivning för Statens biografbyrå

Ändringar och kompletteringar till arkivbeskrivningen 2006

Regeringen beslöt den 22 maj 2008 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av filmgranskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. I maj 2009 överlämnades betänkandet ” Avskaffande av filmcensuren för vuxna - men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan”, SOU 2009:51.
I betänkandet föreslogs också avskaffandet av den särskilda tillsynsorganisationen och av videogramdistributörsregistret.

Vuxencensuren avskaffades enligt Riksdagens beslut i början av december 2010. Myndigheten Statens Biografbyrå avvecklades vid årsskiftet 2010/2011 och ersattes av den nya myndigheten Statens medieråd.

Organisation

Biografbyråns styrelse avskaffades vid årsskiftet 2007/2008. Förordning(2007:1182) med instruktion för Statens biografbyrå: 2§ Myndigheten leds av myndighetschef.

Tillsynsorganisationens kontrollörer fick inte sina förordnande förlängda vid 2009 års utgång.

Sökingångar i arkivet

1. Diarier

Filmdiariet, serie C 2, har under hela verksamhetsperioden förts manuellt. Fr.o.m 15/3 1990 fördes det parallellt med ADB.
Chefsdiariet, serie C 1, täcker perioden 1911 - 30/6 1981.
Allmänna diariet, serie C 3, ersatte Chefsdiariet fr.o.m. 1/7 1981. Under perioden 1994-2004 fördes det både manuellt och med ADB, därefter enbart med ADB.

2. Filmgranskningskorten med register, serie D 1 och D 2. Observera att uppgifterna på filmgranskningskorten finns införda i databasen Filmregistret på Statens medieråds hemsida. I filmregistret finns uppgifter om 49 000 granskade kort- och långfilmer, fullständig från 1956 och framåt. Uppgifter om censur-/granskningsnummer finns också i Svensk Filmdatabas, som är Svenska Filminstitutets filmdatabas. Databasen omfattar nära 84000 filmer, bland annat samtliga svenska långfilmer som har haft biopremiär sedan den första svenska filmen kom 1897. Här finns också information om utländska långfilmer som har visats på svenska biografer samt många svenska kort-, dokumentär- och tv-filmer.
3. Myndighetens arkivförteckning. Den kompletterades 2012/2011 i samband med Biografbyråns nedläggning.
4. Publikationen Långfilm i Sverige del 1 - 8 av Bertil Wredlund och Rolf Lindfors utgiven av Proprius 1991. Finns tillgänglig på Riksarkivets bibliotek.

Ansvarig för arkivet Anki Dahlin, dir.

Övrig information

Förteckning över arkivklipp finns i serie D 6 volym 2.

År 1981 antogs lagen mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag, " videovåldslagen" .F r o m 1 jan. 1986 infördes en del ändringar i lagen, med innebörden att offentligt visade videogram måste förhandsgranskas och ett åtal enligt videovåldslagen fick väckas endast efter medgivande av biografbyrån. Byrån granskade filmerna och gjorde åtalsmedgivande. Dessa diariefördes och återfinns i den allmänna korrespondensen serie E 3, de granskningsbesked som besluten grundades sig på återfinns i serie F 4.

Fr.o.m 1 jan. 1992 infördes en ny ordning: biografbyrån skulle inte längre lämna medgivande till åtal utan istället avge ett yttrande till JK , som fortsättningsvis skulle handlägga sådana ärenden. Granskningsbeskeden/protokollen återfinns därefter bland de diarieförda handlingarna se serierna E 1, E 2 , E 3.

1 jan. 1991 trädde lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram i kraft ( 1990:886). Med stöd av lagen inrättades en tillsynsorganisation under biografbyrån, för att kontrollera efterlevande av denna lag och av paragraferna 10b och 10c, Brottsbalkens 16 kapitel. Ursprungligen tillsattes en kontrollör för varje län. Kontrollören , som ofta var handläggare på länsstyrelsen, hade uppdraget vid sidan av sitt ordinarie arbete. Senare modifierades organisationen - man hade inte längre en kontrollör i varje län, däremot två i Stockholm resp. Göteborg och en del av kontrollörerna blev experter på särskilda områden. Kontrollörernas förordnanden förlängdes inte, när de gick ut 2009. Med 2010 års utgång avslutades tillsynsverksamheten. Handlingar rörande tillsynverksamheten se serie F 5.

Statens biografbyrås arkiv sista leverans togs emot, kontrollerades och registrerades av Terese Lundin Riksarkivet våren 2012.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-10-06 13:04:23

Nyheter

den 21 december 2021
1930 års folkräkning uppdaterad
Riksarkivets databas över 1930 års folkräkning ha...


den 8 november 2021
Fira Arkivens dag med Riksarkivet den 13 november!
Välkommen att fira Arkivens dag med oss! Arkivens...


Tidigare nyheter