bild
Arkiv

AB Librarias arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSK_254-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KDuYpDhrb4Al6zvLLJieC7
ExtraIDENSK_254-1
Omfång
0 Hyllmeter 
204 Volymer 
Datering
1923 – 2005  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
AB Libraria, 1917 – 2005 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Libraria Konsthantverk AB
Kategori: Företag. Ospecificerad

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
AB Libraria
Libraria Konsthantverk var en atelje i Stockholm för kyrkliga textilier och kyrkokonst. AB Libraria bildades officiellt 1917 av Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag (SKDB), men ursprunget för Librarias verksamhet var den permanenta utställningen för kyrklig konst som grundats av Auga Sven-Nilsson 1912. Libraria var ett dotterbolag till SKDB som under 1960- talet bytte namn till AB Verbum - Kyrkliga Centralförlaget. År 2005 lades Librarias verksamhet ner.
Libraria har under större delen av 1900-talet haft en stor betydelse för utformning och utveckling av den textila utsmyckningen och liturgiska kläder i Svenska kyrkan. Föreståndare och konstnärliga ledare har varit Agda Österberg 1924-33, Märtha Gahn 1935-54, Anna-Lisa Odelqvist-Kruse 1954-85 och Sylva Klarén 1987-2005.
Librarias textila verksamhet omfattade nyproduktion av kyrkliga textilier som på kundens beställning tillverkades av textilhantverkarna efter konstnärens skiss. Vaije konstnärlig ledare har under sin tid satt sin tydliga prägel på Librarias stil. Förutom nyproduktion utförde Libraria renoveringar av äldre textilier och det fanns ett samarbete med Riksantikvarieämbetet. Libraria bistod också församlingar med råd om skötsel av kyrkotextilier. Libraria fann att de i praktiken även kom att fungera som en utbildningsinstitution för konstnärligt textilhantverk. Vid sidan om de kyrkliga textilierna tillverkade och renoverade Libraria militära och civila fanor. Under Anna-Lisa Odelqvist-Kruses tid började Libraria för första gången att tillverka profana textila utsmyclmingar. Libraria hade också samarbeten med formgivare av kyrksilver och kyrklig utrustning.
Källor
"SKDB-Verbum-SKEAB. Ett och annat om kyrklig förlagshistoria och-problematik. 1910-1975", kompendier (A. Texter och B. Dokument), samanställda av Bo Runmark.
Librarias egna broschyrer (finns i serie LI i arkivet):
• Libraria Konsthantverk AB. En kort översikt över verksamheten under åren 1954-1976, (1977).
• Libraria - kyrklig konst. Tradition - nyskapande, (1951).
• Nutida kyrklig textil. Libraria Konsthantverk, (1984).
Diverse handlingar rörande Librarias verksamhet (se F3:1).
Nationalencyklopedin (artikel om Libraria).
Framtagen av Rebecka Skoog, 2018-08-24
Alternativ historik framtagen av Arne Baumann 1992:
Historik - utdrag ur källmaterial.
Libraria - en livskraftig 75-åring
I och med Diakonistyrelsens förlags tillkomst 1910 aktualiserades frågan om en öppen bokhandel. För denna litteraturs försäljning, bildades 1917 AB Libraria (inom parentes pluralformen för latinets Librarium - den låda där en bokrulle förvarades). 1912 hade även "Utställningen för kyrklig konst" upprättats på hovpredikanten Sven Nilsson initiativ och 1916 ingick den i Diakonistyrelsens förlag och därvid skapades den institution i kyrkans kulturliv vi i dag tänker på som Libraria. Verksamheten hade som mål att bryta med det senare 1800-talets slentrian och livlöshet samt att förnya - på traditionens och hantverksgedigenhetens grund - en målsättning som fortfarande är Librarias ledstjärna.
Under 1920-talet förenades för en kort tid Libraria och Licium under Agnes Branting men det blev bara en parentes - motsättningar och brytningar mellan starka personligheter och temperament har ofta kastat sin skugga över seklets textilhistoria. Det var en motig tid under 20- och 30-talet men med Agda Österberg som konstnärlig ledare fick Libraria en egen stil i klassicerande anda. Mässhakar, stolor, altarbrun m m framställdes som präglas av stränga, klara linjer och rena färger, ofta med ornamentala bildframställningar i schattersöm på guldbotten. Efter Agda Österberg kom Märta Gahn. Samtidigt hade Richard Runmark tillträtt som VD och tack vare hans klokhet och energi, konjunktureras förbättring samt det starkt framväxande paramentikintresset genomkämpade man den långa krisen och lönsamheten förbättrades.
Märta Gahns konstnärliga stil betydde en frigörelse från det tidigare formspråket till förmån för större frihet från medeltida förbilder till finare konstnärlighet. Mjuka, sirliga blomstermotiv växlar med inslag av romansk och bysantisk stil. Librarias historia är dess kvinnor, men ett manligt namn lyser dock - Bror Geijer Göthe - en textilkonstnär som medarbetade i Libraria med arbeten som personlig figurframställning där antingen naturalistiskt hållna gestalter utgör det centrala motivet eller rent dekor ativ formgivning framhåller skrudens struktur och egenart.
Från 1954 när Märta Gahn gått i pension kom Anna Lisa Odelqvist-Kruse. Hon var en frisk nyskapare hos Libraria. De figurativa mönstren ersättes nu nästan helt av abstrakta kompositioner med helt betagande linjer och färger. Nya tekniker och en slösande skaparförmåga har avsatt sig i en mycket stor mängd verk under hennes mer än 30-åriga gärning krönt av den stora utställningen "Nutida kyrklig textil" 1984 på Historiska museet och besökt av 70 000 kyrkligt intresserade från hela Sverige! När Anna Lisa gick i pension utsågs Sylva Klaren som trots sina få år på företaget redan skapat sig en respekterad konstnärlig position - ett stipendium ur Märta Gahns fond samt uppdraget att tillverka den stora altarprydnaden i svenska Viktoriaförsamlingen i Berlin.
Grunden för Librarias goda renommé är också dess skickliga brodöser. Lång praktik, skickligt handlag samt frihet att tillsammans med konstnärliga ledare tolka arbetsskissen har skapat många lysande textila konstverk.
Renovering av kyrkliga textilier
De kyrkliga förnyelsesträvandena medförde också att intresset för restaurering av gamla kyrkor blev stort. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har Libraria anförtrotts uppdrag att renovera kyrkliga textilier; otaliga är de röda 1700-tals mässhakar eller altarbrun som skickligt och varligt återställts efter att ha legat eller hängt undanstruckna i något skåp och kan nu vid tillfälle exponeras i sin forna prakt.
Libraria 1992
Liksom alla andra textilateljeer - kvarvarande - har Libraria haft att brottas med ekonomiska svårigheter. Man har från skilda håll haft synpunkter på verksamheten ur strikt ekonomisk synvinkel och Libraria har i görligaste mån kämpat för att klara av svårigheterna. Allt har satts under lupp och nagelfarits men ingen har ifrågasatt den höga kvalitet och konstnärlighet som namnet Libraria står för. Tack vare en skicklig företagsledning i Verbum, Lars-G. Ståhl och Olof Ignerus samt en engagerad dagligledare i Lena Landberg, ett oreserverat stöd ute i kyrkliga kretsar i hela Sverige samt ett målmedvetet Libraria i tiden så är situationen i dag ljusare än på länge och det gläder vi oss alla åt.
Stockholm 1992-03-18
Arne Baumann
ArkivhistorikHandlingarna i arkivet speglar inte fullständigt Librarias verksamhet. En stor del av de äldre handlingarna saknas, men det finns luckor även i det senare materialet. Styrelseprotokoll saknas för åren 1917-1922, samt för tiden efter 1946. För åren 1968-1973 finns ett antal kopior på styrelseprotokoll. Efterforskningar har gjorts men resterande styrelseprotokoll har inte kunnat lokaliseras. Räkenskapshandlingar saknas till största delen. Det finns ett stort antal skisser från Sylva Klaréns tid, nästan samtliga signerade av henne. Från Anna-Lisa Odelqvist-Kruses tid finns också många skisser, dock är endast ett fåtal signerade A.LOK (Odelqvist-Kruse). Flertalet av hennes skisser torde återfinnas i hennes personarkiv. Bortsett från en protokollsbok med styrelseprotokoll (1923-1946), kortregistret med textilprover, lagerkort, en del av skisserna till kyrksilver, beställningskort och några äldre kataloger, saknas i stort sett handlingar från Agda Österbergs och Märta Gahns tid. Omkring 1970 överläts delar av Librarias arkiv från Gahns tid till Nordiska museet. Det innehåller vid sidan om skisser och tygprover även andra handlingar från Librarias verksamhet.
Skisser till kyrkotextilier och kyrksilver är en relativt stor mängd av arkivets handlingar. En annan betydande del utgörs av beställningar och korrespondens rörande beställningar. Dessa ingår i serien F2, "Handlingar rörande beställningar". Samtidigt kan majoriteten av arkivets handlingar och serier lmytas till beställningar. Beställningsliggarna (D1), kortregistret med textilprover (D2), skisserna (Fla-Flc), textilproverna (i F3), beställningskorten (G2) har alla spelat sin roll i denna process. Inom serierna har den ursprungliga ordningen i stor utsträckning bevarats. Detta innebär t ex att olika typer av handlingar ibland ligger tillsammans. Ett beställningsärende i F2 kan exempelvis ibland innehålla konespondens i en eller flera riktningar tillsammans med skiss, textilprov och fotografi. Arkivet innehåller en hel del fotografier, främst från senare år. Librarias arkiv överläts till Svenska kyrkan av Berling Media AB 2007. Det ordnades och förtecknades 2018.
Angränsande arkiv:
Märtha Gahns arkiv, 1910-1974, Nordiska museet.
Märta Gahns samling, ATA/Riksantikvarieämbetet.
Anna-Lisa Odelqvist-Kruses samling, 1952-1997, ATA/Riksantikvarieämbetet.
Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag AB/AB Verbum - Kyrkliga Centralförlaget, 1911-1975 (endast protokoll), Svenska kyrkans arkiv i Uppsala.
/Uppsala 2018-08-24
Rebecka Skoog
Svenska kyrkans arkiv i Uppsala
Införlivat i ATA/Riksantikvarieämbetets samlingar juni 2020.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:11
Senast ändrad2024-01-03 10:40:59

Nyheter

den 16 december 2024
137 106 nya namn i Folkräkning 1930
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har i dagarna u...


den 9 oktober 2024
Uppdatering av folkräkningsdatabasen
Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1930 har upp...


Tidigare nyheter