Med anledning av coronapandemin har Riksarkivets läsesalar för närvarande begränsat öppethållande. Kontrollera alltid på webbplatsen innan du planerar ditt besök.

bild
Arkiv

Helsingborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10092
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/fcB2t4p2d4Q9X09aDKF6S1
Omfång
557 Hyllmeter 
Datering
16211970(Tidsomfång)
1647 (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Upprättad och kompletterad av arkivhandläggare Mats Johansson.
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 31/1974, Upprättad 1965 av fil.lic. Anna Christina Meurling. Kompletterad 1973-1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren.
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1661-1850
ArkivinstitutionLandsarkivet i Lund (depå: Magasin A (LLA))
Arkivbildare/upphov
Rådhusrätten och magistraten i Helsingborg (– 1970)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10092

Förteckning 31/1974









Förteckning

över

Helsingborgs stadsarkiv: Rådhusrätten och magistratens arkiv





































Förteckningen upprättad i december 1965
av Fil. lic. Anna Christina Meurling
och kompletterad och delvis omarbetad
1973-1974 av amanuens Anna-Brita Lövgren.
Allmän anmärkningNy leverans i september 1998 av arkivmaterial t. o. m. 1970. Ny hyllmeteruppgift ej redovisad.

Serien C VI e är enligt förteckningen överförd till Länsstyrelsen i Malmöhus län (serie D 14 AAAI). Denna m fl serier måste ses över. Annika Tergius maj 2011.

Ny leverans av 13 volymer 1885-1932, serie A II bb, kom 2012-09-17 från Malmö stadsarkiv.
Inledning (äldre form)Helsingborgs rådhusrätt, historik





HISTORIK

Förteckningen över Helsingborgs stadsarkiv innehåller förteckningar över rådhusrätten och magistraten, kämnärsrätten, accisrätten, hall- och manufakturrätten, post- och rådstugurätten, sjö- och rådhusrätten, sjörätten, sjötullrätten, borgerskapets äldste, fattigdirektionens, ekonomidirektionens, överförmyndarens och notarii publici arkiv.

Rådhusrättens och magistratens arkiv företer stora luckor på 1600-talet. Domboksserien börjar inte förrän 1682. Hela arkivet är delvis svårt fuktskadat, framför allt gäller detta handlingar från mitten av 1700-talet. I bouppteckningsserien har samtliga svårt fuktskadade handlingar konserverats. Magistratens protokoll ingår för det mesta i domboken för samma år. Anteckningar om förekomst av avskrifter av medeltida privilegiebrev har gjorts i landsarkivets regestkartotek. De räkenskapsserier som finns bevarade före 1800 har stora luckor och är ofullständiga. Någon bunden serie kronoräkenskaper finns inte. Dessa ingår till en del i H I (räkenskaper, allmän serie) som bakugnspenningar, konstributioner, mantalspenningar, auktionsräkenskaper, m.m.

Huvuddelen av kämnärsrättens arkiv består av domböcker och inneliggande handlingar. Den förstnämnda serien börjar 1663 och är välbevarad, men bitvis fuktskadad.

Accisrättens protokoll finns från 1672. Några protokoll och handlingar efter 1801 finns inte bevarade. Protokollen är delvis mycket fuktskadade.

Hall- och manufakturrättens arkiv är bäst bevarat från 1800-talet. Fabriksrelationer finns blott från ett fåtal år från 1700-talet.

Post- och rådhusrättens protokoll ingår dels som en egen serie i post- och rådhusrättens arkiv, dels ingår protokoll från 1800-talet i domboksserien i rådhusrättens och magistratens arkiv.

Från sjö- och rådhusrätten finns blott några protokoll och utslag från 1800-talets början.

Sjörättens arkiv består av några konceptprotokoll från 1760-talet samt en enstaka handling från 1800-talet.

Sjötullrättens arkiv finns bevarat.

Genom en omorganisation 1898 kom rådhusrättens arbete att bedrivas i två avdelningar, som handlade olika slags mål. En ny omorganisation genomfördes 1912 i syfte att effektivisera arbetet. Första avdelningen kom efter denna omorganisation att handlägga civilmål, ansökningsärenden samt grövre brottmål medan andra avdelningen handlade mål angående överträdelser av olika ordningsföreskrifter samt smärre brottmål.

Rättens arbete omorganiserades återigen 1920 då den andra avdelningen, där polismästaren suttit ordförande, omvandlades till en enmans polisdomstol. Den första avdelningen delades på två underavdelningar med olika kompetens och delvis olika sammansättning.

Magistraten upphörde att vara polismyndighet 1938.

1948 tillkom ytterligare tre avdelningar och rätten bestod då av sammanlagt fem avdelningar.

Avdelning I höll rättegångar på onsdagar och torsdagar och handlade brottmål som utgjorde s.k. nämndmål (brottmnål där nämnd skulle delta vid huvudförhandlingen) samt tryckfrihetsmål.

Avdelning II höll rättegångar på måndagar och handlade brottmål där rätten vid huvudförhandling var domför med tre lagfarna ledamöter, s.k. tremansbrottmål, samt kriminella tremansärenden.

Avdelning III höll rättegångar på tisdagar och handlade jorddelningsmål och mål, ärenden om äktenskaps ingående och upplösning, andra mål om makars rättsförhållanden, barn i äktenskap och omyndigförklaringar. I dessa mål drogs lott med avdelning IV om vilken avdelning som skulle handlägga de olika ärendena. Avdelning II handlade dessutom alla civila ärenden (tvistemål) där rätten var domför med tre lagfarna ledamöter, sjöförklaringar och sjöförhör, ärenden angående förmynderskap och godmanskap, bouptpeckningar och arvsskatt, kvarlåtenhetsskatt och testamentsbevakningar, äktenskapsförord, lösöreköp och kallelse å okända borgenärer,

Avdelning IV höll rättegångar på fredagar och handlade mål om äktenskaplig börd och om barn utom äktenskap, växelmål, hyres- och avflyttningsmål, konkurs-och boskillnadsmål, mål om återvinning i konkurs, mål om lagsökning och betalningsföreläggande, samt de övriga tvistemål som tilldelas avdelningen efter lottdragning med avdelning III. Ordföranden i avdelning IV är dessutom konkursdomare och överexekutor.


Avdelning V handlade brottmål i vilka rätten vid huvudförhandling var domför med en lagfaren ledamot (enmansbrottmål), vilket innebar att det skulle gälla brott där inga andra påföljder än böter kunde komma ifråga, vidare handlade man ärenden som gällde bevisupptagning åt annan domstol eller myndighet samt s.k. bevisupptagning till framtida säkerhet. Man handlade dessutom civila ärenden där rätten var domför med en lagfaren ledamot (civila enmansärenden) i den mån dessa ej ankom på annan avdelning.


Dessa fem avdelningar verkade fram till och med 1964, då uppdelningen i avdelningar avskaffades och ersattes av en uppdelning i åtta rotlar.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Malmöhus län

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2021-02-22 11:16:51

Nyheter

den 1 februari 2021
AI och medborgarforskning öppnar upp arkiven
Är du nyfiken på Göteborgs dolda historia under s...


den 13 januari 2021
Volymer med slutår 1950 har publicerats
Vid årsskiftet släpptes ca 1280 digitaliserade vo...


Tidigare nyheter