Arkiv

Huvudarkivet

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tfFYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

73,4 Hyllmeter (-)

Datering

1771	–	2000		(Tidsomfång)
1807	–	1979		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Judiska församlingen i Stockholm (1776)

Alternativa namn: Mosaiska församlingen i Stockholm (1838 – 1980)

Kategori: Förening. Religiösa föreningar

Innehåll

Arkivhistorik	Judiska församlingens arkiv deponerades hos Riksarkivet i mitten av 1980-talet, med flera tilläggsleveranser senare.
Allmän anmärkning	Församlingens protokoll med bilagor t.o.m. 1840 samt mohelböckerna i digital form är tillgängliga utan tillstånd. En oförtecknad efterleverans om 0,4 hyllmeter med Judiska bibliotekets handlingar inkom 23 september 2008.
Inledning (äldre form)	Judiska församlingens tidiga verksamhet reglerades av 1782 års judereglemente, som blev gällande till 1838 när reglementet upphävdes genom en kunglig förordning. Samma år utfärdade Kommerskollegium ett cirkulär till bl.a. överståthållarämbetet i Stockholm med detaljerade föreskrifter för de mosaiska församlingarnas organisation, gudstjänst och undervisningsverksamhet. År 1882 fick församlingen sin första av Kungl. Maj:t fastställda församlingsordning, vilken ersatte cirkuläret från 1838 men dock bibehöll stora delar av detta. Judiska församlingen styrdes ända sedan grundandet av församlingens äldste, även kallade föreståndarna, med en ordförande i spetsen. Föreståndarna hade till en början vidsträckt myndighet som församlingens styresmän. Bland föreståndarna skulle finnas bl.a. kassaföreståndare och synagogföreståndare. Deras antal ökade efterhand från fem personer enligt 1882 års församlingsordning till nio personer på 1970-talet. Föreståndarna valdes för en period av fyra år. Vid föreståndarkollegiets sida stod församlingsstämman, som innehade den beslutande makten. Församlingsstämman bestod till en början av alla myndiga män med bosättningsrätt. Senare omfattade församlingsstämman alla röstberättigade församlingsmedlemmar. Medlem i Stockholms mosaiska församling kunde de mosaiska trosbekännare bli, vilka var svenska undersåtar och mantalsskrivna i Stockholm eller övriga orter med Stockholms-församlingen som närmaste mosaiska församling. Församlingsstämman skulle sammankallas minst två gånger per år. Genom en ny församlingsordning 1933 överfördes beslutanderätten inom församlingen från församlingsstämman till fullmäktige. Församlingsfullmäktige valdes för en period av fyra år av och bland församlingens röstberättigade medlemmar. Vid sidan av föreståndarna innehade församlingens nämnder och styrelser den verkställande makten. De viktigaste församlingsorganen under 1800-talet och början av 1900-talet var Israelitiska Sjukhjälps- och begravningssällskapet som ombesörjde begravning av församlingsmedlemmarna och idkade sjukhjälp, gravplatsnämnden som förvaltade församlingens gravplatser, fattigvårdsnämnden som sörjde för församlingens fattiga, skolstyrelsen som ledde religionsskolans verksamhet och kommittén för Glämsta-kolonin som skötte skollovskolonin. Flyktingmottagningen fr.o.m.1930-talet gav upphov till många nya nämnder och sektioner. År 1972 genomfördes en stor omorganisering inom församlingen där verksamheten fördelades på följande rotlar: roteln för sociala ärenden, religiösa ärenden, utbildnings- och kulturärenden, ungdoms- och fritidsärenden, informations- och kontaktärenden, ekonomiärenden samt administration (kansli och personalärenden). Rotlarna leddes av en rotelnämnd, som i sin tur leddes av en av föreståndarna. Vid sidan av rotelnämnderna fortsatte många av de gamla nämnderna sin verksamhet, samtidigt som det tillkom nya nämnder. Sin första rabbin fick församlingen 1780 genom Levin Hirsch Levi. Rabbinen var vid sidan av föreståndarna den viktigaste församlingsfunktionären. Till en början hölls gudstjänsterna i hemmen, men 1787 fick församlingen sin första synagoga i en fastighet vid nuvarande Köpmanbrinken i Gamla stan. År 1795 hyrde församlingen en hel fastighet vid Tyska Brunn i Gamla stan, där både synagoga, religionsskola och tjänstemannabostäder inrymdes. Här verkade Mosaiska församlingen fram till 1870, då Stora synagogan på Wahrendorffsgatan invigdes. Ungefär samtidigt grundades även den första ortodoxa synagogan, Adat Jisrael på S:t Paulsgatan på Södermalm. År 1940 grundades ytterligare en ortodox synagoga, Adat Jeschurun, belägen på Riddargatan på Östermalm. Huvudarkivet innehåller föreståndarnas, församlingsstämmans och fullmäktiges handlingar, kansliets handlingar rörande ekonomi, församlingsavgifter, församlingsmedlemmar, personal och fastigheter m.m. Handlingar rörande taxeringsnämnden, prövningsnämnden och valnämnden samt spridda handlingar rörande biblioteksnämnden och jämkningsnämnden ingår i huvudarkivet, medan övriga nämnders och sektioners handlingar har bildat egna delarkiv. Kommittéer av mera tillfällig natur har förtecknats under huvudarkivet. Ibland har det varit svårt att avgöra om det är frågan om församlingens/kansliets eller församlingsorganets handlingar, eftersom samma person ofta kunde vara verksam både på kansliet och som styrelsemedlem i något församlingsorgan. Efter omorganiseringen inom församlingen 1972 har handlingar rörande rotlarnas verksamheter förtecknats under huvudarkivet, medan de flesta församlingsorganens handlingar fortfarande finns under respektive församlingsorgan. Bland arkivhandlingarna i huvudarkivet kan nämnas föreståndarnas, församlingsstämmans/ fullmäktiges protokoll, församlingsregister över församlingens medlemmar samt register över 1945 års räddade och senare invandrade, korrespondens, räkenskapshandlingar och pressklipp, vilka utgör större sammanhängande serier. Protokollen är fram till 1839 skrivna med hebreisk kurrentskrift på tysk-hebreiskt blandspråk, därefter är de skrivna på svenska. I övrigt är de flesta handlingar skrivna på svenska. När det gäller församlingens allmänna korrespondens, så är denna dåligt bevarad. Under långa perioder har man inte haft något enhetligt diarieförings- och arkiveringssystem på församlingen. En del av församlingens korrespondens är bevarad för 1930- till 1970-talen (se serierna B 1, E 1 och E 2). För övrigt finns ämnesordnad korrespondens (se serierna E 3-E 6). När det gäller ämnesordnade handlingar har församlingen haft olika dossiersystem, inom vilka ärenden dossierlagts (se serierna F 1 a-c). Handlingarna har lagts som avslutade ärenden på det år när ärendet var helt avslutat. I övrigt har församlingens handlingar rörande olika frågor och ärenden förtecknats under F-serien, vilken är relativt omfattande. Handlingar rörande församlingens verksamhet finns även i rabbinernas arkiv, framför allt i arkiven tillhörande Marcus Ehrenpreis, Emil Kronheim och Morton H. Narrowe. Övriga rabbiners arkiv innehåller inga eller endast en mindre del handlingar rörande församlingens verksamhet. Många rabbiners arkiv saknas även helt, speciellt de ortodoxa rabbinernas arkiv. Överhuvudtaget finns nästan inga handlingar rörande de ortodoxa synagogornas verksamhet i arkivet. Se mera om dessa nedan. Föreståndarnas och församlingsstämmans/fullmäktiges protokoll med bilagor för åren 1782-1840 samt mohelböcker finns även i digital form och är tillgängliga som digitala bilder på webbplatsen sok.riksarkivet.se efter tecknande av abonnemang. Mikaela Nybohm Det finns endast ett fåtal handlingar om de ortodoxa synagogornas verksamhet i Judiska församlingens arkiv. Uppgifter om synagogföreningarna Adat Jisroel och Adat Jeshurun finns i Huvudarkivet, serie A1a-A1b Föreståndarnas, församlingsstämmans samt fullmäktiges protokoll med bilagor. Spridda handlingar om Adat Jisroel och Adat Jeschurun finns i Huvudarkivet, volymerna F18a:9,13 och F1c:7,11,12. Två av rabbinerna som verkade vid de ortodoxa synagogorna, Arye Linker samt Aron Katz har även egna små arkiv. I Jacob Ettlingers arkiv på Riksarkivet i Marieberg, i serie 5 "Jacobs judiska uppdrag. Handlingar. 1895-1951" finns handlingar rörande synagogföreningen Adat Jisroel/Adas Jisrael. Handlingar rörande Mosaiska församlingens arkiv ingår även Hollanderbolagens arkiv (SE/RA/740105) i serie Ö2dd. Hollanderbolagens VD Fritz Hollander var ordförande i Mosaiska församlingen fr.o.m. 1961. Hollanderbolagens arkiv innehåller även handlingar rörande internationella och svenska judiska och sionistiska organisationer, se serie Ö2. Mikaela Nybohm

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms kommun

Tillgänglighet

Fysiska och tekniska villkor
Deposition	Ja

Kontroll

Källa	Annan källa
Om postens upprättande
Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-01-18 11:29:32

Judiska församlingens tidiga verksamhet reglerades av 1782 års judereglemente, som blev gällande till 1838 när reglementet upphävdes genom en kunglig förordning. Samma år utfärdade Kommerskollegium ett cirkulär till bl.a. överståthållarämbetet i Stockholm med detaljerade föreskrifter för de mosaiska församlingarnas organisation, gudstjänst och undervisningsverksamhet. År 1882 fick församlingen sin första av Kungl. Maj:t fastställda församlingsordning, vilken ersatte cirkuläret från 1838 men dock bibehöll stora delar av detta.

Judiska församlingen styrdes ända sedan grundandet av församlingens äldste, även kallade föreståndarna, med en ordförande i spetsen. Föreståndarna hade till en början vidsträckt myndighet som församlingens styresmän. Bland föreståndarna skulle finnas bl.a. kassaföreståndare och synagogföreståndare. Deras antal ökade efterhand från fem personer enligt 1882 års församlingsordning till nio personer på 1970-talet. Föreståndarna valdes för en period av fyra år. Vid föreståndarkollegiets sida stod församlingsstämman, som innehade den beslutande makten. Församlingsstämman bestod till en början av alla myndiga män med bosättningsrätt. Senare omfattade församlingsstämman alla röstberättigade församlingsmedlemmar. Medlem i Stockholms mosaiska församling kunde de mosaiska trosbekännare bli, vilka var svenska undersåtar och mantalsskrivna i Stockholm eller övriga orter med Stockholms-församlingen som närmaste mosaiska församling. Församlingsstämman skulle sammankallas minst två gånger per år. Genom en ny församlingsordning 1933 överfördes beslutanderätten inom församlingen från församlingsstämman till fullmäktige. Församlingsfullmäktige valdes för en period av fyra år av och bland församlingens röstberättigade medlemmar.

Vid sidan av föreståndarna innehade församlingens nämnder och styrelser den verkställande makten. De viktigaste församlingsorganen under 1800-talet och början av 1900-talet var Israelitiska Sjukhjälps- och begravningssällskapet som ombesörjde begravning av församlingsmedlemmarna och idkade sjukhjälp, gravplatsnämnden som förvaltade församlingens gravplatser, fattigvårdsnämnden som sörjde för församlingens fattiga, skolstyrelsen som ledde religionsskolans verksamhet och kommittén för Glämsta-kolonin som skötte skollovskolonin. Flyktingmottagningen fr.o.m.1930-talet gav upphov till många nya nämnder och sektioner.

År 1972 genomfördes en stor omorganisering inom församlingen där verksamheten fördelades på följande rotlar: roteln för sociala ärenden, religiösa ärenden, utbildnings- och kulturärenden, ungdoms- och fritidsärenden, informations- och kontaktärenden, ekonomiärenden samt administration (kansli och personalärenden). Rotlarna leddes av en rotelnämnd, som i sin tur leddes av en av föreståndarna. Vid sidan av rotelnämnderna fortsatte många av de gamla nämnderna sin verksamhet, samtidigt som det tillkom nya nämnder.

Sin första rabbin fick församlingen 1780 genom Levin Hirsch Levi. Rabbinen var vid sidan av föreståndarna den viktigaste församlingsfunktionären. Till en början hölls gudstjänsterna i hemmen, men 1787 fick församlingen sin första synagoga i en fastighet vid nuvarande Köpmanbrinken i Gamla stan. År 1795 hyrde församlingen en hel fastighet vid Tyska Brunn i Gamla stan, där både synagoga, religionsskola och tjänstemannabostäder inrymdes. Här verkade Mosaiska församlingen fram till 1870, då Stora synagogan på Wahrendorffsgatan invigdes. Ungefär samtidigt grundades även den första ortodoxa synagogan, Adat Jisrael på S:t Paulsgatan på Södermalm. År 1940 grundades ytterligare en ortodox synagoga, Adat Jeschurun, belägen på Riddargatan på Östermalm.

Huvudarkivet innehåller föreståndarnas, församlingsstämmans och fullmäktiges handlingar, kansliets handlingar rörande ekonomi, församlingsavgifter, församlingsmedlemmar, personal och fastigheter m.m. Handlingar rörande taxeringsnämnden, prövningsnämnden och valnämnden samt spridda handlingar rörande biblioteksnämnden och jämkningsnämnden ingår i huvudarkivet, medan övriga nämnders och sektioners handlingar har bildat egna delarkiv. Kommittéer av mera tillfällig natur har förtecknats under huvudarkivet. Ibland har det varit svårt att avgöra om det är frågan om församlingens/kansliets eller församlingsorganets handlingar, eftersom samma person ofta kunde vara verksam både på kansliet och som styrelsemedlem i något församlingsorgan. Efter omorganiseringen inom församlingen 1972 har handlingar rörande rotlarnas verksamheter förtecknats under huvudarkivet, medan de flesta församlingsorganens handlingar fortfarande finns under respektive församlingsorgan.

Bland arkivhandlingarna i huvudarkivet kan nämnas föreståndarnas, församlingsstämmans/ fullmäktiges protokoll, församlingsregister över församlingens medlemmar samt register över 1945 års räddade och senare invandrade, korrespondens, räkenskapshandlingar och pressklipp, vilka utgör större sammanhängande serier. Protokollen är fram till 1839 skrivna med hebreisk kurrentskrift på tysk-hebreiskt blandspråk, därefter är de skrivna på svenska. I övrigt är de flesta handlingar skrivna på svenska.

När det gäller församlingens allmänna korrespondens, så är denna dåligt bevarad. Under långa perioder har man inte haft något enhetligt diarieförings- och arkiveringssystem på församlingen. En del av församlingens korrespondens är bevarad för 1930- till 1970-talen (se serierna B 1, E 1 och E 2). För övrigt finns ämnesordnad korrespondens (se serierna E 3-E 6). När det gäller ämnesordnade handlingar har församlingen haft olika dossiersystem, inom vilka ärenden dossierlagts (se serierna F 1 a-c). Handlingarna har lagts som avslutade ärenden på det år när ärendet var helt avslutat. I övrigt har församlingens handlingar rörande olika frågor och ärenden förtecknats under F-serien, vilken är relativt omfattande.

Handlingar rörande församlingens verksamhet finns även i rabbinernas arkiv, framför allt i arkiven tillhörande Marcus Ehrenpreis, Emil Kronheim och Morton H. Narrowe. Övriga rabbiners arkiv innehåller inga eller endast en mindre del handlingar rörande församlingens verksamhet. Många rabbiners arkiv saknas även helt, speciellt de ortodoxa rabbinernas arkiv. Överhuvudtaget finns nästan inga handlingar rörande de ortodoxa synagogornas verksamhet i arkivet. Se mera om dessa nedan.

Föreståndarnas och församlingsstämmans/fullmäktiges protokoll med bilagor för åren 1782-1840 samt mohelböcker finns även i digital form och är tillgängliga som digitala bilder på webbplatsen sok.riksarkivet.se efter tecknande av abonnemang.

Mikaela Nybohm

Det finns endast ett fåtal handlingar om de ortodoxa synagogornas verksamhet i Judiska församlingens arkiv. Uppgifter om synagogföreningarna Adat Jisroel och Adat Jeshurun finns i Huvudarkivet, serie A1a-A1b Föreståndarnas, församlingsstämmans samt fullmäktiges protokoll med bilagor. Spridda handlingar om Adat Jisroel och Adat Jeschurun finns i Huvudarkivet, volymerna F18a:9,13 och F1c:7,11,12. Två av rabbinerna som verkade vid de ortodoxa synagogorna, Arye Linker samt Aron Katz har även egna små arkiv. I Jacob Ettlingers arkiv på Riksarkivet i Marieberg, i serie 5 "Jacobs judiska uppdrag. Handlingar. 1895-1951" finns handlingar rörande synagogföreningen Adat Jisroel/Adas Jisrael.

Handlingar rörande Mosaiska församlingens arkiv ingår även Hollanderbolagens arkiv (SE/RA/740105) i serie Ö2dd. Hollanderbolagens VD Fritz Hollander var ordförande i Mosaiska församlingen fr.o.m. 1961. Hollanderbolagens arkiv innehåller även handlingar rörande internationella och svenska judiska och sionistiska organisationer, se serie Ö2.

Mikaela Nybohm

Serier (11 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
C	DIARIER
D	REGISTER OCH LIGGARE
E	INKOMNA HANDLINGAR
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR
G	RÄKENSKAPER
J	RITNINGAR
K	LJUDBAND
L	TRYCK
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR

Sökhjälp: arkiv

Nyheter