Arkiv

Biblioteksnämnden

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0068

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/5bVuR3EoEKA9W1l0y4UCX1

Omfång

125,05 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & struktur

Arkivnr: SSA/14060

Förteckning 68b

Förteckning
över

Biblioteknämndens arkivförteckning

Inledning (äldre form)

Arkivförteckning för
Biblioteksnämnden

1909 väcktes en motion i stadsfullmäktige om inrättande av ett stadsbibliotek i Stockholm. En kommitté tillsattes för att utreda frågan och 1912 lade kommittén fram ett förslag till upprättande av ett kommunalt centralbibliotek med filialer. 1918 erbjöd sig Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att bidra med 1 miljon kronor till uppförandet av biblioteket under förutsättning att kommunen tillsköt pengar från Forsgrenska fonden samt upplät en lämplig tomt. Samma år gav stadsfullmäktige i uppdrag åt en kommitté att upprätta ett förslag till en byggnad för ett stadsbibliotek. 1922 avgav stadsbiblioteks kommittén sitt betänkande som bl.a. innebar att biblioteket skulle uppföras i hörnet av Sveavägen och Odengatan. Enligt stadsbiblioteks kommittén förslag skulle stadsbiblioteket i princip överta all folkbiblioteksverksamhet i staden vilket medförde att ett stort antal bibliotek som varit understödda av staden införlivades i stadsbibliotekets verksamhet.
1923 tillsattes Stockholms stads biblioteksstyrelse som fick i uppdrag att uppföra en huvudbyggnad för biblioteket. Huvudbiblioteket öppnades för allmänheten 2 april 1928 och den första filialen, på Södermalm, öppnades den 17 oktober 1927.
Enligt den fastställda instruktionen skulle biblioteksstyrelsen handha förvaltningen av stadsbiblioteket. 1940 ändrades styrelsens namn till Stockholms stads biblioteksnämnd. Det första sjukhusbiblioteket, S:t Eriks sjukhus, tillkom 1937. 1954 beslöt stadsfullmäktige uppdra åt biblioteksnämnden att sköta biblioteksverksamheten vid stadens samtliga sjukhus och socialvårdsinstutitoner. Sedan 1968 fungerar stadsbiblioteket också som lånecentral för mellersta Sverige. 1982 övertog Stockholms stadsbibliotek ansvaret för länsbiblioteksfunktionen i Stockholms län från Lidingö stadsbibliotek.
1984 genomfördes en omfattande omorganisation av stadsbiblioteket som bl.a. medförde en regionalisering av filialsystemet.
Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 1991 att slå samman kulturnämnden och biblioteksnämnden till en ny nämnd med benämningen kulturnämnden. Den nya nämnden började sin verksamhet den 1 januari 1992. Kommunfullmäktige beslutade också att de underlydande förvaltningarna, kulturförvaltningen och biblioteksförvaltningen, successivt skulle slås samman med början 1992. Under 1993 genomgick stadsbiblioteket en större omorganisation. Filialernas indelning i regioner från 1984 ersattes då av en enhet för huvudbiblioteket och nio basområden med eget resultatansvar.
I och med införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms fr.o.m. 1 januari 1997 kommer kulturnämnden att genomgå en ny omorganisation som innebär en sammanslagning med fritidsnämnden. Den nya nämndens namn blir kultur-och idrottsnämnden. För stadsbibliotekets del innebär omorganisationen i korthet att stadsbibliotekets övergripande funktioner liksom huvudbiblioteket överförs till kultur-och idrottsnämnden medan biblioteksfilialerna och biblioteken i servicehus och kommunala sjukhem övergår till stadsdelnämnderna.
Stadsbibliotekets fasta organisation omfattar huvudbiblioteket, 35 filialbibliotek och talboksbiblioteket. Verksamhetsmässigt tillhör även Kulturhuset läsesalong stadsbiblioteket, men administrativt tillhör den Kulturhusets organisation. Stadsbiblioteket bedriver också verksamhet vid stadens servicehus, hotellhem, flyktingförläggningar samt vid vissa arbetsplatser. Stadsbiblioteket svarar också för driften av biblioteken vid sjukhus och sjukhem i Stockholm.
Stadsbiblioteket bedriver även programverksamhet, utställningar etc. Utöver bokutlåningen förekommer dessutom musikutlåning, databassökningar, särskild service åt invandrare, stöd åt vuxenutbildning etc.

Sambandet mellan verksamhet och dokumentflöde

Huvudbibliotekets administrativa avdelning har ansvaret för förvaltningens övergripande funktioner, dvs. nämndhantering, budget, bugdetuppföljning, redovisning och kontroll samt löne-och övrig personaladministration.
Stadsbiblioteket var organiserat i en publik och stödjande verksamhet.

Datainspektionens tillstånd
Datainspektionen har beviljat tillstånd för stadsbibliotekets låntagarregister licensnummer 2120000142-8.

Gallringsregler

Följande generella gallringsbeslut gällde för biblioteksförvaltningen
1979-01-26 Gallringar av handlingar i datoranknutna redovisningar
1984-11-08 Handlingar i KPAI
1988-11-15 Handlingar EDIT/EMIL

Följande gallringsbrev har upprätts för biblioteksnämnden

1935-10-03 Riksarkivet
1939-01-09 Riksarkivet
1957-02-21 Riksarkivet
1957-05-25
1967-12-07

Sekretessregler
Sekretess prövning sker vid begäran om utlämnade av allmänna handlingar. Normalt gäller följande regler för stadsbiblioteket:
Stadsbibliotekets uppgifter i låntagarregister är sekretessbelagda enligt sekretess lagen 9:22 : Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgift rör eller någon honom närstående lider skada eller men.

Stadsbibliotektes filialer- historik

Abrahamsberg- i Abrahamsberg folkskola öppnades 31 mars 1947 en avdelning för barn och ungdom i förening med skolbibliotek med filialbeteckning B5. Bibliotek et stängdes i augusti 1972 då barn- och ungdomsavdelningen överflyttades till biblioteket vid Brommaplan.

Agnegatan- se Kungsholmen

Akalla- biblioteket i Akalla centrum öppnades för allmänheten den 31 maj 1976.

Alvik- årsskiftet 1927/28 övertog stadsbiblioteket Bromma folkbiblioteket i Alviks folkskola. Filialen fick beteckningen B1. Under 1940 flyttades filialen från Alviks folkskola till lokaler i det nya kommunalhuset i Alvik.

Aspudden- i Aspudden öppnades hösten 1927 filial A1. Efter flytten den 20 december 1948 samordnades barn- och ungdomsavdelningen i Aspudden med skolbiblioteket i den nyuppförda folkskolan. (”Filialen i Aspudden har fått sina lokaler i huset Erik Segersällvägen 1 väsentligt utökade. De nya lokalerna som togos i bruk den 22 november 1935). I Aspudden öppnades det nya biblioteket den 13 september 1975.
”Biblioteksverksamheten i stadsdelen bedrevs tidigare i separata bibliotek för vuxna respektive barn. Vuxenavdelningen var belägen i fastigheten Erik Segersälls väg 1 medan barnavdelningen var samordnad med skolbiblioteket i Aspuddens skola. Den nya lokalen är mycket centralt belägen i fastigheten Hägerstensvägen 133”. Fd. Sthlm A. Bibl.

Bagarmossen- den 6 maj 1955 öppnade en filial för barn och ungdom i Bagarmossens folkskola med beteckningen E6. Den 14 december samma år öppnades även en filial i Bagarmossen för vuxna låntagare.

Banergatan (Östermalm)- årsskiftet 1928/29 övertog Stockholms stad Östermalms församlingsbibliotek med beteckningen F4. Vintern 1945/46 flyttade filialen in i den nya Gärdesskolan, Banergatan 58-60, där den öppnades den 14 januari 1946. Tidigare hade det endast funnits en vuxenavdelning men i samband med flytten tillkom även en avdelning för barn och ungdom.

Barnhusgatan-filialen på Barnhusgatan 18 öppnades (hösten 1927 eller våren) med beteckningen F3. Stadsbiblioteket övertog filialen från Stockholms arbetarebibliotek. Den 28 september 1929 flyttades filialen till Bryggargatan 12 B där den åter öppnades den 9 oktober samma år. Filial 3 lades ner vid årsskiftet 1933/34. (I slutet av 1960-taket användes beteckningen F3 för filialen vid Stockholmsterassen, Sergels torg.)

Björkhagen- I Björkhagens folkskola öppnades den 10 oktober 1949 en ny filial för barn och ungdom med beteckning E4. Biblioteket stängde 1 december 1968.

Bredäng- Filial A10 i Bredäng öppnades en ny filial för vuxna låntagare den 7 januari 1965. En ny barn- och ungdomsavdelning belägen Ålgryteskolan öppnades den 1 november samma år. Den 15 december 1969 ersattes dock verksamheten i Ålgryteskolan av den nyöppnade barn- och ungdomsavdelningen i Bredängs bibliotek.

Bromma- Vid årsskiftet 1927/28 övertog stadsbiblioteket Bromma folkbibliotek i Bromma kyrkskola. Filialen fick beteckningen B3. I samband med att filialen i Ängby startade sin verksamhet den 2 september 1935 lades verksamheten i Bromma kyrkskola ned.

Brommaplan- Är detta lika med Riksby bibliotek? I 1967 års verksamhetsberättelse är antalet utlånade band för Riksby samma för Brommaplan 1968. 1968 står det dessutom: Barn-och ungdomsavdelningen i Riksby skola stängd fr.o.m. 1 december 1968, biblioteket vid Brommaplan fungerar därefter provisoriskt som familjebibliotek. Verksamheten vid den separata barn-och ungdomsavdelningen i Abrahamsberg överflyttades i augusti 1972 till biblioteket vid Brommaplan.

Bromsten-Bromsten öppnades den 1 januari 1949 och tilldelades filialbectekningen H2. Avdelningen för barn och ungdom vid filialen i Bromsten överflyttades samtidigt med motsvarade avdelningen för vuxna till nya lokaler i Sundby folkskola. Vuxenavdelningen i Sundby upphörde fr.o.m. den 1 juli 1969.

Bryggaregatan- Se Barnhusgatan

Bäckahagen- I Bäckahagens folkskola öppnades en ny filial för barn och ungdom den 4 april 1955 med beteckningen C2. (T.o.m. 1936 användes beteckningen C2 för biblioteksfilialen i Örby.) Den 10 december öppnades en filial för vuxna låntagare i Högdalen.

Bällstalund- vid årsskiftet 1927/28 övertog staden biblioteket i Bällsta församlingshus som då tillhörde Bromma folkbibliotek, och det inordnades som en filial under stadsbiblioteket med beteckningen B2. (Bällstalund fr.o.m. 1932 års verksamhetsberättelse). Filialen i Bällstalund lades ned 1 juli 1955.

Enskede- Vid årsskiftet 1927/28 övertog stadsbiblioteket en boksamling som upprättas av den privata sammanslutningen, Enskede biblioteksförening. Den förutvarande bibliotekslokalen på Handelsvägen 26 behölls och filialen tilldelades beteckningen E1. Under 1934 flyttades biblioteket till Enskede östra folkskola.

Essingen- Filial B6 på Lilla Essingen öppnades i maj 1929. Den 2 september 1932 öppnades de nya lokalerna för Essingefilialen, som förflyttats från Lilla Essingen till den nyuppförda folkskolebyggnaden på Stora Essingen.

Farsta- I Farsta öppnades den 3 juli 1961 en filial för vuxna låntagare med beteckningen E7.

Forsgrenska Medborgarhuset- Se Medborgarplatsen (Medborgarhuset)

Fredhäll- I Fredhäll folkskola på Viktor Rydbergsgatan 1 öppnades den 7 februari 1949 en filial för barn och ungdom med beteckningen F9. (I verksamhetsberättelsen 1958 anges adressen vara Rålambsvägen 28.) Biblioteket stängdes den 4 december 1972 på grund av att biblioteksskolan inte längre kunde disponeras av kommunen.

Fruängen- I Fruängen öppnades den 10 oktober 1960 en avdelning för barn och ungdom med beteckningen A9. Den 19 februari 1962 öppnades även en avdelning för vuxna låntagare.

Fältöversten- I Fältöversten öppnades ett kvartersbibliotek den 27 oktober 1973.

Gamla Stan- Med utgången av maj 1937 lades Storkyrkoförsamlingens bibliotek på Skomakargatan 30 ned. Verksamheten inrymdes i en ny lokal i folkskolebyggnaden vid Tyska Stallplan 2 som i stadsbibliotekets regi öppnades för allmänheten den 1 november 1937. Filialen fick beteckningen F7.

Gröndal- Den 9 oktober 1944 öppnades filial A4 i Gröndal. Avdelningen för vuxna var belägen på Gröndalsvägen 16 och avdelningen för barn och ungdom var inrymd på Lövholmsvägen 85. Filialerna för vuxna låntagare och för barn och ungdom fick nya lokaler som öppnades den 29 maj 1963.

Gubbängen- I Gubbängens folkskola öppnades den 2 september 1948 en filial för vuxna låntagare samt en avdelning för barn och ungdom i förening med skolbibliotek. Filialen fick beteckningen E5.

Hagsätra- I Hagsätra öppnades en filial för vuxna låntagare den 31 augusti 1960 med beteckningen C4. En ny filial för barn och ungdom startade sin verksamhet den 4 februari 1963.

Hammarbyhöjden- Filial E2, Hammarbyhöjden, öppnades 6 februari 1945 i Hammarby folkskola med avdelning för barn och ungdom. Den 1 september 1950 öppnades en vuxenavdelning i Kärrtorp som också fick beteckningen E2. 1963 fick filailen nya lokaler i Hammarbyhöjden som öppnades för allmänheten den 2 januari samma år.

Hantverkargatan- Se Kungsholmen

Hjorthagen- Filialen Värtan (Dianavägen 7) utgjorde ett församlingsbibliotek t.o.m. årsskiftet 1928/29 det övertogs av Stockholms stad och inordnades som filial under stadsbiblioteket. Från början hade filialen beteckningen F5 men 1939 ändrades beteckningen till V1. Filialen för vuxna låntagare i Värtabn inflyttade den 21 oktober 1957 i nya lokaler belägna på Artemisgatan 30 A i Hjorthagen. Under 1969 inrättades en barnhörna på biblioteket i Hjorthagen som ersättning för barn- och ungdomsavdelningen i Hjorthagens skola som upphörde vid vårterminens slut.

Hornsgatan (Hornstull)- Filial F2 på Hornsgatan 110-112 öppnades den 1 februari 1928. I filialen upprättades även en särskild barn- och ungdomsavdelning. På grund av utrymmesskäl flyttades filialen till Hornsgatan 78 i början av 1932 där den öppnades för allmänheten den 18 januari. Den 17 augusti 1961 flyttades filialen än en gång, den här gången till Hornsgatan 130.

Husby- Biblioteket i Husby centrum öppnades frö allmänheten den 24 maj 1975.

Hägersten- Filial A5 öppnades 4 maj 1945 i Hägerstensåsens folkskola. Den separata barn- och ungdomsavdelningen stängdes den 15 juni 1970.

Hässelby- I Hässelby öppnades den 1 januari 1951 en filial för vuxna låntagare då stadsbiblioteket övertog ABF:s bibliotek. Filialen tilldelades beteckningen H3.
Biblioteket i Hässelby Villastad överflyttades till den nya lokalen i Hässelbystrand 1964 och öppnades för allmänheten den 7 januari samma år. 1976 flyttade både vuxenavdelningen från Aprikosgatan 58 och barn-och ungdomsavdelningen från Maltesholmsskola och sammanfördes i lokaler på Persikogatan 58. Biblioteket öppnades för allmänheten den 1 mars. Den 2 maj 1962 av för barn- och ungdom i Hässelbystrand.

Hässelby Gård- I Hässelby öppnades en filial med avdelning för barn och ungdom den 26 september 1960 med beteckningen H5.

Hässelby Villastad- I Hässelby Villastad öppnades ett nytt stadsbibliotek den 19 maj 1978, beläget i ett affärscentrum i kvarter Åkermyntan.

Högdalen- Den 10 december 1959 öppnades 1959 öppnades en filial för vuxna låntagare i Högdalen. Under 1978 flyttades vuxen- och barnavdelningarna till nya, gemensamma lokaler på adress Högdalsplan 8.

Kista- Den 9 maj 1977 öppnades stadsdelsbiblioteket i Kista.

Kungsholmen- Den 1 januari 1930 övertog stadsbiblioteket Kungsholmens församlingsbibliotek på Agnegatan 16 som fick beteckningen F6. Under 1934 flyttades Kungsholmsfilialen till nya lokaler på Hantverkargatan 73. Den nya filialen öppnades för allmänheten den 20 augusti samma år. I december 1976 flyttade biblioteket till S:t Eriksgatan 33.

Kärrtorp- Se Hammarbyhöjden

Liljeholmen- Filial A2 i Liljeholmen öppnade i folkskolans lokaler den 18 februari 1929. I samband med att Aspuddens filial utvidgades under 1935 lades utlåningsstationen i Liljeholmen ned.

Lilla Essingen- Se Essingen

Långbrodal- I Långbrodal folkskola togs ungdoms- barn och skolbilioteket i bruk den 1 november 1948- Filialen fick beteckningen A8. Verksamhet i Lång Brodals bibliotek upphörde den 1 december 1968.
Medborgarplatsen (Medborgarhuset)- I oktober 1927 öppnade filialen stadsbibliotekets första filial, F1. Den 4 december 1939 öppnade filialen sina nya lokaler i den västra flygeln av Forsgrenska medborgarhuset.

Midsommarkransen- I Midsommarkransen öppnades den 26 augusti 1946 en filial för vuxna låntagare. Filialen tilldelades beteckningen A2. Under 1968 flyttade biblioteket från Midsommargården till nya lokaler vid Telefonplan och i samband med detta överfördes barn- och ungdomsavdelningen i Västbergaskolan till den nya biblioteket som öppnades för allmänheten i juli samma år.

Mälarhöjden- Mälarhöjden bibliotek drevs av Mälarhöjdens biblioteksförening t.o.m. årsskiftet 1930/31 då dess verksamhet övertogs av stadsbibliotek. Filialen fick beteckningen A3.

Norra Ängby- B8.

Riksby- En avdelning för barn- och ungdomar öppnades den 15 mars 1945 med beteckningen B3. Den 5 november 1962 öppnades också en filial för vuxna låntagare.

Rinkeby- Den 21 mars 1977 öppnade biblioteket Rinkeby.

Sandvik- I Sandvik öppnades den 26 februari 1930 en mindre filial i en villa tillhörig Bromma ungdomsråd. Filialen hade beteckningen B5 och dess bokstånd utgjordes enbart av vandringsbibliotek. Utlåningsstationen drogs in den 1 augusti 1934.

Sergels Torg- På Malmskillnadsgatan 17 vid Sergels torg öppnades en ny filial, med beteckningen F3, för vuxna låntagareden 28 oktober 1966. Filialen ingick som en del av ”Stockholmsterassen” som också omfattande utställningslokaler, cafeteria och hörsal. Biblioteket stängdes fr.o.m. den 7 november 1970 men redan följande år ersattes filialen av Läsesalongen i Kukturhuset som öppnades för allmänheten den 8 januari 1971.

Skanskvarn- I Skanskvarn folkskola öppnades den 7 januari 1946 en avdelning för barn och ungdom i förening med skolbiblioteket som fick beteckningen E3. Filialen upphörde vid årsskiftet 1968/69..

Skarpnäck

Skärholmen- Den 16 juni 1969 öppnades ett familjebibliotek i Skärholmen med filialbeteckningen A11.

Sköndal- Biblioteket i Sköndals centrum öppnades för allmänheten den 19 april 1975.

Solhem- Filialen i Solhem öppnade den 1 januari 1949 med beteckningen H1. Den 1 december 1949 flyttade avdelningen för barn- och ungdom till folkskolan i Solhem.
Filialen överflyttades den 19 september 1955 till nya lokaler vid Spånga station.
Spånga- ”Den 1 januari 1949 övertogs vid inkorporeringen av Spånga biblioteken i Bromsten och Solhem.”

Stockholmsterassen- Se Sergels torg

Stora Essingen- Se Essingen

Sturegatan- Se Banergatan (eller Östermalm?)

Sundby- Se Bromsten

Sätra- I Sätra öppnades en ny barn och ungdomsavdelning den 5 december 1966 med filialbeteckningen A12.

Södra Ängby

Telefonplan

Tensta- Stadsdelsbiblioteket i Tensta öppnades den 2 april 1971.

Tyska Stallplan- Se Gamla Stan

Ulvsunda- I Ulvsunda folkskola öppnades den 1 oktober 1951 en filial för barn-och ungdom i förening med skolbibliotek. Filialbeteckning B9. Biblioteket i Ulvsunda stängdes den 10 juni 1967.

Vårberg- En ny barn-och ungdomsavdelning, kombinerad med skolbibliotek, öppnades i Vårberg den 25 mars 1968.

Vällingby- I Vällingby folkskola öppnades en ny filial den 9 december 1955 för barn och ungdom med beteckningen H4. En ny filial för vuxna låntagare öppnades den 9 januari 1956.

Värtan- Se Hjorthagen

Västberga- I Västberga folkskola öppnades den 11 mars 1947 en avdelning för barn och ungdom i förening med skolbibliotek. Filialen fick beteckningen A7. I samband med att biblioteket i Midsommarkransen flyttade till nya lokaler vid Telefonplan 1968 överfördes barn- och ungdomsavdelningen i Västbergaskolan till detta bibliotek.

Ålsten- Filial B4 i Ålsten öppnades den 17 mars 1930 och var belägen i den nyuppförda skolbyggnaden.

Årsta- I Årsta folkskola öppnades den 26 februari 1947 en avdelning för barn och ungdom i förening med skolbibliotek. Filialen fick beteckningen A6. Den 2 november 1953 öppnades i Årsta centrum en filial för vuxna låntagare. Under 1972 utvidgades bibliotekslokalerna i Årsta centrum varvi barnverksamheten överfördes dit från Årstaskolan.

Älvsjö- Vid årsskiftet 1927/28 övertog staden det bibliotek som 1925 upprättades av arbetarnas bildningsförbund Älvsjösektionen och som var uppställt i Klings affärshus invid Älvsjö järnvägsstation där det också kvarstannade som filial till stadsbiblioteket med C1. Den 1 oktober 1930 flyttade filialen till större lokaler på Johan Skyttes väg 211. En ny biblioteksfilial öppnades den 1 april 1936 i en nyuppförd byggnad nära Älvsjöstation.

Ängby. I Ängby folkskola öppnades den 2 september 1935 en avdelning för vuxna låntagare och en för barn och ungdom under beteckningen B7. (Södra Ängby för barn-och ungdom med vuxenavd kvar i Norra Ängby.)

Örby- Örby studieförenings bibliotek av Stockholms stad vid årsskiftet 1928/29 och inordnades som filial under stadsbiblioteket med beteckningen C2. Den 1 april 1930 flyttades filialen från det gamla huset Örby 76 till Huddingevägen 24 av utrymmesskäl. I samband med att filialen i Örby in på försök den 24 mars, men redan den 6 december 1937 öppnades filialen på nytt i en lokal i folkskolebyggnaden, då med beteckningen C3.

Östermalm.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: PERSONALHANDLINGAR (SE/SSA/2474/0.2)

Kontroll

Senast ändrad

2017-11-09 15:41:13

Sökhjälp: arkiv

Nyheter