Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Gemensamma handlingar


 Serier (63 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A 1Akademiens protokoll och föredragningslistor 
A 1 AAkademiens protokoll, huvudserienSerien är bunden. 
A 1 BFöredragningslistor till Vitterhetsakademiens protokoll 
A 1 CProtokoll i konceptFör originalprotokoll se serie A I a.
Anette Brännkärr, maj 1998.		 
A 2Förvaltningsutskottets protokoll och föredragningslistor 
A 2 AFörvaltningsutskottets protokollÄven protokoll över förvaltning av statsmedel.
Serien är bunden.
Alfabetiskt sakregister i slutet av varje band.		 
A 2 BFörvaltningsutskottets föredragningslistor 
B 1KonceptSerien är bunden.
De äldsta banden har betecknats "K.W.H.A. Akademiens Concepter".		 
B 2Kopieböcker 
C 1DiarierSerien bunden.
Diarier fr.o.m. 1 okt. 1923, se ämbetsarkivet 3, gemensamma handlingar, serie C I.		 
C 2Diarier (expedieringslistor) 
DLiggare och registerSe Ämbetsarkiv 2 - Arkivet och biblioteket respektive Statens historiska museum och Kungl. myntkabinettet. 
E 1Kungliga brevSerien är bunden. 
E 2Ingivna tävlingsskrifterEnligt 1786 års statuter för Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien skulle akademien årligen utlysa fyra tävlingsämnen, ett i:
- historia;
- antikviteterna (dvs. forntida historia och kultur);
- inskriptioner eller deviser (inskrifts- och sinnebildskonsten);
- vältalighet (avhandling på franska, latin eller grekiska, på vers eller prosa, i något vältalighets, filosofiskt eller poetiskt ämne).
Vältalighetstävlingen upphörde redan 1825, de tre andra 1890 med Kungl. Maj:ts förnyade stadgar för akademien. (För närmare uppgifter ang. prisämnen m.m., se Bachman, Studier i KVHAA:s hist., s. 43 ff., 127 ff.; Schück, KVHAA:s hist. VI-VIII.)
Tävlingsskrifterna skulle enligt statuterna vara anonyma. Namnsedlarna bröts, om skrifterna ansågs värda pris. Senare har – enligt riksantikvariens beslut – samtliga namnsedlar brutits.
Serien består av ingivna tävlingsskrifter, som kvarblivit i arkivet, i förekommande fall med brutna namnsedlar. Författarens namn har satts inom parentes, när det är känt. För yttranden, korrespondens m.m. rör. tävlingsskrifterna, se serie F V. Akademiens bedömning, se protokollen, serie A I.
H = historia.
A = antikviteterna.
I = inskrifts- och sinnebildskonsten.
V = vältalighet eller främmande språk.
S.Ö. 1987.		 
E 3Antikvarisk-topografiska beskrivningarSerien innehåller beskrivningar över kyrkor, fornlämningar m.m., ibland även folkminnesuppteckningar o. dyl., vilka gjorts på Vitterhetsakademiens och riksantikvariens uppdrag under 1800-talet, särskilt efter 1842, då ett anslag för resestipendiater tillkom. Huvudändamålet var att inventera kulturlämningarna, så som de definierades i 1828 och 1867 års fornminnesförordningar, men redogörelser för arkeologiska undersökningar kan även påträffas. Beskrivningarna är oftast uppställda efter landskap, härad och socken eller stad. Vissa partier har excerperats för serie F I; hänvisningar till beskrivningarna finns vanligen inlagda där.
Likartade handlingar kan påträffas i serie F I samt i vissa enskilda arkiv, t.ex. N.I. Löfgrens och C.G. Brunius samlingar (jfr ATA:s topografiska register). Efter flera av de i förteckningen nämnda personerna finns även privata arkiv eller samlingar i ATA. I vissa fall synes avbildningar, som hört till berättelserna, ha överförts till ATA:s handteckningssamling. Korrespondens rörande inventeringarna även i serie E VII (”brevserie 1”). Jfr även serie E IV och E V.
Volym 11-16 är utbrutna ur serien och utgör volym 11-16 i P.A. Säves enskilda arkiv (placering 103:T:2).
Flera av beskrivningarna är helt eller delvis tryckta, t.ex. i Vitterhetsakademiens eller fornminnesföreningars publikationer.
December 1993.		 
E 4Antikvitetsintendenternas ämbetsberättelser1814 uppdrog K. M:t åt prof. N.H. Sjöborg (1767-1838) uppsikten över ”antikviteterna” i riket på två års tid. 1815 förlängdes det personliga uppdraget på obestämd tid. En instruktion utfärdades 20 april 1814 (kungl. brev, E I:1; tr. av Schück, KVHAA:s hist. VII, s. 359 ff.). Enligt den skulle Sjöborg årligen till Vitterhetsakademien redovisa sina ämbetsgöromål m.m. De ingivna berättelserna återställdes dock av KVHAA för att användas för Sjöborgs arbete ”Samlingar för Nordens fornelskare”. 1833 återlämnade Sjöborg dem delvis till riksantikvarie Liljegren, sedan han ingivit en reseberättelse för 1832 (jfr prot. 1833 p. 164, A I:9). – Se även serie F VI, vol. 1.
1861-1870 utgick på extra stat medel för en antikvitetsintendent, som skulle inspektera och förteckna fornlämningarna i riket (akademiens instruktion tr. i Antiqvarisk tidskr. för Sverige I, 1864, s. 52 ff.). Intendenten skulle årligen till KVHAA ingiva bl.a. en berättelse, vilken tillställdes K. M:t och efter granskning återlämnades till akademien. – Antikvitetsintendenter var 1861-64 lektor P.A. Säve och 1865-70 frih. N.G. Djurklou.
Delar av serien mikrofilmade.		 
E 5Övriga antikvariska undersökningar och redogörelser 
E 5 ADiverse antikvariska undersökningar och redogörelserSerien skapades i februari 2008 för att inhysa de till ämbetsarkiv 2 hörande volymerna innehållande reseberättelser, brev, avskrifter, genealogica och diverse samlingar.
2008-02-20
Alexandra Franzén		 
E 5 BArkeologiska undersökningar och inventeringarSerien ej förtecknad. Reserverat signum. 
E 5 CKyrkorSerien ej förtecknad. Reserverat signum. 
E 6Insända etnologiska och språkliga uppteckningarSedan ett anslag för antikvariska resor och annan fornvårdsverksamhet uppförts på Vitterhetsakademiens stat fr.o.m. 1842, utarbetade riksantikvarien B. E. Hildebrand ett program för de stipendiater, som skulle arvoderas från detta anslag. Stipendiaterna skulle främst ägna sig åt uppteckningar av språket, av folksägner och folkvisor samt av seder och bruk, lekar och nöjen (prot. 28 febr. 1843). Även om huvudinriktningen av de antikvariska resorna snart kom att vändas mot kyrkobyggnader och fasta fornlämningar, kvarstod intresset för språkliga och etnologiska uppteckningar under lång tid, och åtskilliga sådana insändes till akademien. De här förtecknade handlingarna rör uteslutande sådana ämnen, men även i serierna E III, E IV och F I kan liknande uppgifter återfinnas.
Vid ordningsarbetena har vissa större bestånd uteslutits. De kommer att redovisas som enskilda arkiv. För ytterligare uppteckningar, se bland andra Dybecks, Ekdahls, Götiska förbundets, Liljegrens, Rääfs, Segerstedts och Wiedes arkiv i ATA. För tidningsurklipp se E VI:6-7.
Handlingarna ordnade efter landskap och ev. upptecknare. I serien förekommer även handlingar efter 1923.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. maj 1999.		 
E 7Brevserien 1Brevserien 1 har förmodligen upplagts på 1880-talet. Till denna serie, småningom kallad brevserien, fördes en del sådan korrespondens och andra handlingar rörande främst enskilda personer, vilken inte ansågs kunna placeras på annat håll, men någon konsekvens kan inte iakttagas; sådana skrivelser har även påträffats i andra kapslar. I serien tycks man också ha lagt antikvariska rapporter, som inte ansågs behövliga för de 1880 påbörjade antikvarisk-topografiska dossiererna (ämbetsarkivet, F I), t.ex. på grund av att de delvis eller helt tryckts. För handlingar efter 1923 se även Brevserien 2, Äa 3, E II.
På 1910-talet synes en ny brevserie ha upplagts, brevserien 2 (se ämbetsarkivet 3, E II), där skrivelser från både enskilda och myndigheter arkivlades, ej heller här med någon större konsekvens. Man tycks då ha övergått till att enbart lägga mer omfattande handlingar i brevserien 1, t.ex. privata papper som förvärvats av verket.
Sedan 1970-talet har handlingar av enskild proveniens utbrutits och tillförts enskilda arkiv. Vid ordningsarbetet 1998 har återstående enskilda arkiv eller arkivfragment (Boije, Dahlbäck, Ekman, Hedell, Hilfeling, Kjellmark, Salvén, Sohlman, Söderberg, Upmark) omordnats, i flera fall sammanförts med tillhörande handlingar på annan plats och nyförtecknats som privatarkiv. Vidare har inkomna skrivelser m.m. rörande topografiska objekt överförts till ämbetsarkivets serie F I. Handlingar före 1923 i brevserien 2 har samtidigt tillagts brevserien 1, liksom vissa andra brev från enskilda som påträffats i andra kapslar (anteckningar på breven).
Slutligen har två pappband (vol. E VII:1) från riksantikvarien J.G. Liljegrens tid och en kapsel lösa ”Bref till KVHAA:s sekreterare m.fl. från inländska ledamöter m.fl. 1786-1826” inordnats i brevserien 1.
Handlingarna är ordnade alfabetiskt efter brevskrivare, myndighet, institution eller person som föranlett skrivelsen. Vissa handlingar är sorterade efter ämne. Serien innehåller bl.a. inkomna skrivelser rörande akademiärenden, rörande ej inlösta fynd och rörande antikvariska inventeringar. Det här bilagda brevskrivarregistret följer den ursprungliga ordningen i de båda brevserierna; det syftar ibland inte på brevskrivaren utan handlingar om honom. Skrivelser från myndigheter och organisationer kan vara upptagna under personnamn. Både diarieförda och icke diarieförda skrivelser förekommer. Se även brevserien 2 (ämbetsarkivet 3, gemensamma handlingar, E II).
Anette Brännkärr, juni 1998. S.Ö. rev. aug. 1998.
Register över brevskrivare finns att ta del av hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet.		 
E 8Handlingar rörande utredning angående ödekyrkor och ruinerUtredningen av RAÄ, i samarbete med Byggnadsstyrelsen, angående i landet förekommande ödekyrkor och ruiner samt rörande deras tillstånd och vård. 
E 9Korrespondens med fornminnesföreningar och museer samt med utlandetKorrespondensen med svenska fornminnesföreningar och museer överfördes 1977-1978 från serie F I, där den var topografiskt placerad under rubriken ”Minnesvård” till ämbetsarkivet 3, serie F IX. Under 1998 har de äldre handlingarna omordnats och förtecknats under ämbetsarkivet 2. Korrespondensen med utländska museer, institutioner och privatpersoner var tidigare placerad i dossierer, kallade ”Utlandet”, och överfördes under 1980-talet till ämbetsarkivet 3, serie F XII. Sedan början av 1990-talet har handlingarna före 1923 avskilts och nu överförts till ämbetsarkivet 2.
Serien innehåller bl.a. årsberättelser, depositionshandlingar och föremålsförteckningar från fornminnesföreningar och museer. Volymerna 6-7 innehåller dessutom annan korrespondens med institutioner och personer utanför Sverige. Under vissa museer finns föremålsuppgifter, som sammanställts av riksantikvarie O. Montelius och som på 1920-talet tillförts dossiererna från hans arkiv. Efter 1923 se ämbetsarkivet 3, serie F IX a-b och F XII.
Likartade handlingar kan återfinnas bland gemensamma handlingar, serierna E VII, F I (topografiska dossierer), och under Statens historiska museum och Kungl. Myntkabinettet, serierna D IX c och E I.
Anette Brännkärr, juni 1998. S.Ö. rev. juni 1999.		 
E 10Inkomna skrivelser från myndigheter m.fl.Alfabetisk ordning efter myndighet, I serien finns även inkomna ansökningar om anslag rörande tryckning av publikationer, resor m.m.
För liknande handlingar efter 1923 se Äa 3, serie E II.
Anette Brännkärr, maj 1998.		 
E 11Inkomna uppgifter om allmogens märkesdagar i almanackanMed anledning av en föreslagen reform av almanackans namn fick Vitterhetsakademien genom kungl. brev 28 febr. 1832 i uppgift att från landsorterna inhämta underrättelser om de namn, vid vilka allmogen fäste särskild uppmärksamhet. Akademien begärde med skrivelse 17 april 1832 in sådana underrättelser från konsistorierna. De inkomna svaren innehåller i många fall intressanta etnologiska uppgifter. (Se närmare H. Schück, KVHAA:s historia VIII, s. 325 ff.).
Till denna serie har även förts vissa arbetshandlingar av riksantikvarien J.G. Liljegren (vol. 2, delvis). Liljegren utnyttjade även sitt arbete med kalenderförslaget i diplomatarieverket; jfr vol. F XIII c:1.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. maj 1999.		 
E 12Inkomna inventarieförteckningar från KammarkollegietHandlingarna, som består av inventarieförteckningar över rikets regalier, - förvarade i räntekammaren eller skattkammaren torde ha överlämnats eller lånats till Vitterhetsakademien 1828 i samband med att en samling pretiosa – som förvarats bland regalierna – överlämnades till akademien (kungl. brev 19 nov. 1828). Inventarierna t.o.m. 1750 är underskrivna av inventeringsmännen.
Samlingen har SHM:s inventarienummer 518 (jfr Äa 2, SHM o. KMK, D I b:2). – Vid ett tidigare tillfälle hade föremål ur regalierna tillförts Antikvitetsarkivet (SHM); jfr vol. 1 och ämbetsarkivet 1.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. maj 1999.		 
F 1Antikvarisk-topografiska dossiererSerien är gemensam med Ämbetsarkivet 3 och 4.
Serien ej avslutad.
Serien lades upp 1880 men innefattar även äldre handlingar. Dossiererna är ordnade efter landskap och stad eller socken enligt ATA:s tryckta förteckning över städer och socknar. Serien förvaras i onumrerade lådor i C-magasinet.
Tillsammans med denna serie förvaras i särskilda mappar kulturhistoriska byråns dossierer över kyrkobyggnader. Byrån tillhörde 1918-1967 Byggnadsstyrelsen och 1967-1975 Riksantikvarieämbetet.
I princip skall handlingar, som avser flera städer/socknar, återfinnas i dossiererna för landskapet. Inom varje stad eller socken skall handlingarna vara lagda under fastighet (kvarter, gård eller annat namn), i vissa fall stadsdel. Sådana handlingar, som innehåller uppgifter om flera fastigheter, återfinnes under staden eller socknen utan specifikation först i varje dossier.
Dossiererna innehåller diarieförda ärenden, icke diarieförda skrivelser, anteckningar, excerpter m.m. rörande kulturminnesvård, såsom begreppet tolkats i de författningar som gällt och gäller för Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt dess föregångare. Utöver sådana handlingar innehåller serien tiden 1786 – omkr. 1920 förslag till inskrifter på offentliga byggnader m.m. (jfr kungl. brevet 20 mars 1786 för akademien).
Fr.o.m. 1920-talet innehåller serien även kopior av utgående skrivelser. För tiden dessförinnan, se ämbetsarkivet 2, serie B I. Jämför även Vitterhetsakademiens och förvaltningsutskottets protokoll (ämb.ark. 2: A I, A II).
Remissakter, t.ex. från Kungl. Maj:t angående förändring av kyrkor före 1922, återställdes oftast. Sådana handlingar saknas alltså. Riksantikvariens och akademiens ställningstaganden framgår av protokoll och koncept.
Rapporter från arkeologiska undersökningar, som givit fynd, och andra skrivelser rörande föremål, som övertagits av Statens historiska museum, återfinns för tiden 1803-1932 vanligen i SHM:s bilagor till inventariet och åtkomsthandlingar (ämb.ark. 2 och 3: SHM, D I b, D I c), om de ej finnes i denna serie. Även efter 1932 kan arkeologiska undersökningsrapporter m.m. finnas bland åtkomsthandlingarna.
Till handlingarna hörande ritningar och handteckningar i större format och fotografier förvaras i ritningssamlingen (ämbetsarkivet: J) och fotografisamlingen (ämbetsarkivet: K 1, K 2).
Juli 1994.
Topografiskt relaterade ärenden från Statens historiska museer överlämnas till ATA omedelbart efter avslutandet och insorteras i de Antikvarisk-topografiska dossiererna, i enlighet med Riksarkivets beslut RA-MS 1997:77.
I serien ingår även ett antal volymer som på grund av deras format förvaras stående på hylla. Volymerna är förtecknade i detalj under (Ämbetsarkivet 2) F I.
Alexandra Franzén
2008-02-27		 
F 2Handlingar rörande Lovisa Ulrikas vitterhetsakademiProtokoll 1773-1782 i serie A I a.
Inkommande brev (även yttranden över tävlingsskrifter) från kammarrådet Anders af Botin 1779-81, kanslirådet Johan Elers 1777-81, skalden och kanslirådet Gustaf Gyllenborg 1778, riksrådet A.J. von Höpken 1781, professorn och kanslirådet Sven (Lager)Bring 1758, presidenten A.G. Leijonhufvud 177, justitiekanslern J.V. Lilliestråle 1777-81, hovmarskalken Christopher Manderström 1777-81, professorn Daniel Melanderhielm 1781, hovmarskalken Sten Piper 1782 samt rikshistoriografen och riksheraldikern Anders Schönberg 1778, se volymen ”Bref från inländske ledamöter 1777-1832” (serie E VII vol. 1).
S.Ö. 1984, rev. aug. 1997, maj 1999.		 
F 3Handlingar rörande akademiens ledamöterI serien ingår förslag till val av ledamöter samt vallistor (vol. 1), inträdestal samt sekreterarnas svar (vol. 2), biografier över ledamöter (vol. 3).
Tal och preses’ svar kan även återfinnas i protokollen (serie A I a). För brev rörande otryckta tal av ledamöter samt påminnelser härom, se serie F VIII. Handlingar rörande ledamöter efter 1923 förvaras hos Vitterhetsakademien.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. maj 1999.		 
F 4Handlingar rörande akademiens organisation, personal och lokalerSerien har sammanförts från olika kapslar i ATA:s s.k. aktarkiv eller från administrativa avdelningens arkivrum, det s.k. gröna valvet (överförda till ATA i slutet av 1970-talet). Kapslarna har endast varit registrerade i ATA:s gamla handskriftskatalog. De äldre kapslarnas benämning anges i förekommande fall med petit stil. – Många av handlingarna har karaktär av arbetspapper eller utkast. Inlagor till akademien kan i slutligt skick finnas bilagda protokollen (serie A I a), medan expedierade skrivelser skall återfinnas bland koncepten (serie B I).
För handlingar rörande organisation, personal och lokaler efter 1923 se äa 3, serierna E XIII, F II a, F IV, F XI och F XIII, och Vitterhetsakademiens arkiv, Villagatan 3. För kongresshandlingar se serie F XV.
Anette Brännkärr, maj 1998 S.Ö. rev. aug. 1998.		 
F 5Handlingar rörande Vitterhetsakademiens tävlingarSerien sammanförd 1993 huvudsakligen från den äldre kapseln ”Yttranden av KVHAA:s ledamöter angående tävlingsskrifter 1795-1828” och bandet ”K. Academiens prisämnen 1778-1830”.
Ingivna tävlingsskrifter, se serie E II.
S.Ö. juli 1996, Anette Brännkärr tillägg juni 1998.		 
F 6Handlingar rörande samlingarna, utställningarSe även E X:1 för skrivelser rörande samlingarna samt F IV:2.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. sept. 1998, maj 1999.		 
F 7Handlingar rörande prövning av sökande till Kungl. Maj:ts kansli och Konungens generalstabEnligt kungl. brev 17.2 1801 (jfr 10 § kansliordningen samma dag) skulle Vitterhetsakademien examinera sökande till kansliet och därtill hörande verk. Prövningen omfattade bl.a. skrivövningar i latinska och franska språken. Skyldigheten synes ha upphört med indragningen av Kanslersgillet 1809. När Kanslistyrelsen slopades 1834 och kanslipresidentbefattningen upphörde, återfick akademien examinationsuppgiften (kungl. brev 30.11 1833), vilken slutgiltigt upphörde, när kansliexamen reformerades genom en kungl. kungörelse 12.5 1865.
Enligt kungl. brev 17.10 1838 skulle aspiranter till generalstaben undergå examen i franska språket genom Vitterhetsakademiens försorg. Denna examination upphörde vid generalstabens reorganisation 1871.		 
F 8Handlingar rörande publikationerFör publikationshandlingar efter 1923 se ämbetsarkivet 3, serie F VII, samt arkivet hos Vitterhetsakademien.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. juni 1999.		 
F 9Handlingar rörande inskriftsförslag, offentliga monumentEnligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 20 mars 1786 angående vad härefter i anseende till inskriptioner och överskrifter å monumenter och minnesmärken kommer att i akt tagas skulle akademien pröva och godkänna inskriftsförslag för bl.a. allmänna och enskilda byggnader, stoder, gravvårdar etc.
Handlingarna överförda från ”Inskrifter 1786-1909”. De förslag som rör identifierbara byggnader m.m. har tidigare successivt omplacerats till serie F I under resp. objekt.
Inskriftsförslag förvaras även hos Vitterhetsakademien.
Anette Brännkärr, maj 1998.		 
F 10Handlingar rörande medaljerEnligt Kungl. Maj:ts kungörelse 20 mars 1786 angående vad härefter i anseende till inskriptioner och överskrifter å monumenter och minnesmärken kommer att i akt tagas skulle akademien pröva och godkänna inskriftsförslag för bl.a. skådepenningar (medaljer) och jettonger.
Handlingarna är ordnade alfabetiskt resp. kronologiskt. Observera att årtalen anger handlingarnas datering, ej åren på medaljerna. I serien förekommer även handlingar efter 1923.
Handlingarna är placerade på KMK. För fotografier av medaljerna se ämbetsarkivet 3, Kungl. Myntkabinettet, K III. Yngre medaljförslag återfinns hos Vitterhetsakademien.
Register finns hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet.
Anette Brännkärr, maj 1998, rev. S.Ö. jan. 1999.		 
F 11Handlingar rörande planschverket över Gustaf III:s medaljerArbetet med ett planschverk över Gustaf III:s medaljhistoria gjordes på uppdrag av Gustaf III. Verket publicerades först 1858.
Serien i arkivkartonger.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. maj 1999.		 
F 12Handlingar rörande Historiska nämndenEnligt 1890 års stadgar för Vitterhetsakademien (SFS 1890:57, s. 1) skulle akademien årligen inom sig utse en historisk och en antikvarisk nämnd (§ 17) för att behandla vetenskapliga frågor och andra ärenden. Historiska nämnden synes emellertid ha existerat före 1891, då stadgarna trädde i kraft.
För ytterligare anslagsärenden, se serie E X. Handlingar efter 1925 förvaras hos Vitterhetsakademien.
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. mars 1999.		 
F 13Handlingar rörande Svenskt diplomatariumSedan länge fanns det projekt till att utge de svenska medeltidsbreven. Under 1780-talet kom planerna ganska långt men fullföljdes icke. På 1820-talet planerade och påbörjade riksantikvarien J.G. Liljegren med stöd av fornforskaren Alexander Seton utgivningen av Svenskt diplomatarium (Diplomatarium Suecanum). Från 1827 fanns en särskild redaktionskommitté, där bl.a. presidenten G.W. af Tibell ingick. 1837 övertogs utgivningen och förlagsrätten av riksantikvarien B.E. Hildebrand. Från 1841 utgick särskilda bidrag från det s.k. lärdaverksanslaget på riksstaten. Företaget var inte direkt knutet till Vitterhetsakademien men stod denna nära. Det överfördes 1871 till Riksarkivet.
Övriga handlingar rörande diplomatarieverket har deponerats i Riksarkivet (se särskilt akademiens prot. 1918 § 240).
Anette Brännkärr, maj 1998. S.Ö. rev. juni 1999.		 
F 14SigillteckningarSerien i arkivkartonger.
Anette Brännkärr, maj 1998.		 
F 15Övriga ämnesordnade handlingarI serien har handlingar som inte tillhör några andra serier placerats. För handlingar rörande kongresser efter 1923 se Äa 3, serie F XI, samt arkivet hos Vitterhetsakademien.
Anette Brännkärr, maj 1998.
Volym 3 och 4 lades till efter inventeringen i november 2007.
Alexandra Franzén		 
F 16Vitterhetskademiens handskriftssamlingNär Gustaf III 1786 omdanade drottning Lovisa Ulrikas vitterhetsakademi till Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, fick den nya akademien övertaga förvaltningen av Antikvitetsarkivets tämligen obetydliga samlingar, som med tiden skulle utvecklas till Statens historiska museum.
Tidigare hade Antikvitetsarkivet inrymt mycket viktiga bestånd av – främst medeltida – handskrifter och brev, vilka hade tillkommit genom medveten och aktiv insamling. De hade dock fördelats mellan Kungl. Biblioteket och Riksarkivet 1780. Endast en mindre rest återstod, när Vitterhetsakademien övertog styrelsen för Antikvitetsarkivet.
Akademien försökte redan från början återuppliva traditionerna från Antikvitetsarkivet, däribland handskriftssamlandet. Vid en inventering 1794 räknade arkivet 119 nummer, och även om delar bestod av akademiens och Antikvitetsarkivets egna ämbetsarkiv, upptar katalogen ett icke obetydligt antal manuskript, de flesta skänkta av personer utanför akademien. Den katalog över akademiens manuskript som sedermera överbibliotekarien G. E. Klemming upprättade omkring 1850 visar, att beståndet ökat tämligen kraftigt, trots att Klemming endast redovisade handlingar av främmande proveniens och även uteslutit sådana handlingar som begärts in till akademien, t.ex. tävlingsskrifter.
Till Vitterhetsakademiens handskriftssamling kom med tiden att räknas i princip alla bundna manuskript i arkivet, även om de tillkommit som en följd av akademiens eller riksantikvariens tjänsteuppgifter eller ingick i privata arkiv som förvärvats av akademien. Det var bl.a. en följd av en föråldrad arkivredovisning: arkiven hade inte hållits samman och de flesta handskrifter redovisades för sig, ungefär som boktitlarna i ett bibliotek. Det gick därför inte att med hjälp av förteckningar och register i Antikvarisk-topografiska arkivet förstå sammanhanget mellan handlingar, som tillkommit i samma syfte (t.ex. de planmässiga antikvariska reseberättelserna från mitten av 1800-talet) eller överblicka en arkivbildares verksamhet, såsom den avspeglade sig i arkivhandlingarna.
Vid de ordningsarbeten som pågått sedan slutet av 1970-talet har stora mängder handlingar systematiserats i serier i ämbetsarkivets olika avdelningar eller i andra arkiv. Det betyder, att många av de manuskript, som tidigare ansetts ingå i Vitterhetsakademiens handskriftssamling, nu är inordnade i de arkivbestånd till vilka de hör.
Akademiens samlarverksamhet, särskilt under 1800-talet, har emellertid avsatt en mängd manuskript av olika proveniens, som inte tillhör något av de arkiv som förvarats i ATA. Det rör sig med andra ord om solitära handskrifter eller manuskript. Det har ansetts befogat att sammanföra dem i en särskild förteckning.
Å andra sidan kvarligger fortfarande olika arkivfragment såsom små brevsamlingar, autografer, avskrifter etc. bland akademiens äldre handlingar i ATA. I vissa fall kan de tillhöra arkiv efter enskilda personer representerade i ATA. Många av dem är dock ett resultat av samlarverksamheten, men de har inte ansetts tillhöra handskriftssamlingen. Det är möjligt att nya genomgångar av ATA:s äldre handlingar kan tillföra samlingen ytterligare handskrifter.
Till Vitterhetsakademiens handskriftssamling har nu förts avslutade tryckta eller otryckta manuskript , d.v.s. dagböcker, föreläsningsanteckningar, avskrifter, uppsatser, avhandlingar, aktsamlingar o.dyl., som har fått en mer eller mindre slutlig form. Samlingen får anses tillhöra akademien, men några enstaka handskrifter som förvärvats efter 1975, när akademiens huvudmannaskap för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum upphörde definitivt, har av rent praktiska skäl införts i förteckningen.
Det fåtal medeltida handlingar som finns kvar hos Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer och som alla är redovisade i arkivet, har däremot icke tillförts samlingen. De planeras bli förtecknade som en särskild medeltidssamling. Ej heller har de handskrifter, som med säkerhet tillhört Antikvitetskollegiet eller Antikvitetsarkivet, medtagits i förteckningen; de har i stället inordnats i en särskild serie i det gamla antikvitetsverkets ämbetsarkiv.
I förteckningen har angivits accessionsår för handlingarna, när det kunnat beläggas. I allmänhet finns förvärvsuppgifter i akademiens protokoll, åtminstone fram till början av 1900-talet. I arkivets och bibliotekets handlingar finns det dessutom förvärvshandlingar och inventeringslistor, som underlättar efterforskningar. Till dessa och till protokollen hänvisas för närmare uppgifter om förvärvsomständigheterna och proveniensen. Det bör dock sägas, att det i många fall tycks saknas uppgifter om hur och från vem akademien erhållit handskrifterna. Man kan misstänka, att handlingarna förvärvats formlöst, t.ex. på bokauktionskammaren i Stockholm, eller att de kvarstannat i akademiens lokaler efter någon tjänsteman. – Det bör också påpekas, att det kan finnas fullständigare uppgifter om de enskilda handskrifterna i ATA:s äldre kortkatalog över arkivet, den s.k. handskriftskatalogen.
Även tidigare placeringar har redovisats, när handskriften inte redovisats under sitt huvudord i den äldre arkivkatalogen. På några ställen anges de ”sköldebrandska lådan”, vilket innebär att handlingarna varit placerade i ett antikt skåp, åtminstone sedan 1938 uppställt i arkivariens tjänsterum, Storgatan 41, Stockholm.
Handskriftssamlingen har sammanförts och förtecknats våren 1998 av arkivarie Anette Brännkärr. Förteckningen har sedan kompletterats och reviderats av undertecknad.
Stockholm i juni 1999
Stefan Östergren		 
G 1Huvudböcker 
G 1 AHuvudböcker, revideradeSerien innehöll tidigare förteckningar över föremålssamlingarnas tillväxt. Dessa bildar nu en egen serie (Ämbetsarkivet 2, SHM serie D I ac).
Åren 1793-1879 häri även verifikationer.
Åren 1842-1923 häri även huvudböcker och verifikationer för fondmedel (verifikationer – 1879).
Verifikationer för fondmedel saknas 1880-1882.		 
G 1 BHuvudböcker, konceptÅren 1859-1899 häri även bibliotekets verifikationer.
Åren 1883-1923 häri även verifikationer för fondmedel. Serien benämnes "Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Räkenskaper".		 
G 2Inkomst- och utgiftsböcker 
G 2 AInkomst- och utgiftsböcker, huvudserie 
G 2 BInkomst- och utgiftsböcker i koncept 
G 3Verifikationer, statsmedelVerifikationer 1793-1879 se serie G I a.
Verifikationer för fondmedel 1842-1879 se serie G I a.
1883-1923 se serie G I b.
Bibliotekets verifikationer 1859-1899 se serie G I b.		 
G 4AvlöningslistorSerien benämnes "Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens aflöningsräkning". 
G 5Diverse räkenskaperS.Ö. juli 1994, rev. juli 1996, juli 1997, juni 1999. 
G 6Räkenskaper för Visby ruinkassa1536 donerades kyrkoruinerna i Visby med tillhöriga ägor till Visby hospital. Genom kungl. brev 2 nov. 1836 ställdes tomthyresmedlen till hospitalsdirektionens disposition för att användas till underhåll av kyrkoruinerna och en särskild ruinkassa bildades. Med kungl. brev 27 febr. 1863 bestämdes, att även ringmuren skulle underhållas av ruinkassan, samtidigt som vården av ruinerna skulle tillhöra hospitalsdirektionen under Vitterhetsakademiens överinseende. Ruinkassan skildes helt från hospitalsfonden och redovisades fr.o.m. 1863 till akademien. K. M:t och Visby stad gjorde 1874 vissa byten mellan hospitalstomter och stadsjordar. 1876 indrogs huvuddelen av hospitalens tillgångar, bl.a. tomtören och hyresintäkter, till statsverket. Genom K. M:ts beslut 9 jan. 1880 överlämnades ruinkassan till akademiens förvaltning, och med kungl. brev 28 maj s.å. ställdes ruinerna under akademiens vård. Fr.o.m. 1881 utgick ett särskilt reservationsanslag på riksstaten som ersättning för ruinkassans inkomster.
Juli 1994.		 
J 1Kart- och ritningssamlingenSamlingen är gemensam för ämbetsarkivets huvudavdelningar 2-4.
Kart- och ritningssamlingen består av planer och kartor över fasta fornlämningar samt ritningar över kyrkobyggnader och andra byggnader med vilken riksantikvarien haft befattning. Den har byggts upp sedan början av 1800-talet och innehåller även material som samlats från olika håll, t.ex. som gåvor eller köp.
Samlingen tillföres fortfarande kartor och ritningar.
De äldre kartorna och ritningarna är topografiskt ordnade efter kategori (fasta fornlämningar, kyrkobyggnader o.s.v.).
Mellan 1978 och 2005 mikrofilmades och dataregistrerades den äldre samlingen jämte accessioner successivt, varefter kartorna och ritningarna arkivlades efter nypåsatta ritningsnummer. Sedan 2006 sker dataregistrering i Ritningsregistret, medan mikrofilmningen har upphört.
Sökning av kartor och ritningar sker i Ritningsregistret (ingår numera i Kulturmiljösök) och i de kortregister som finns i anslutning till ATA:s forskarexpedition.
Stefan Gottfridsson, maj 2007.		 
K 1FotografisamlingenI fotografisamlingen ingår även bilder som ej tillhör ämbetsarkivet. 
K 1 ABilder av fasta fornlämningarSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier fr.o.m. 1860-talet t.o.m. 1975. Antalet bilder uppskattas approximativt till 115.000. De är monterade på planscher i stort format (C.a 2,5 x folio) och ordnade efter landskap och stad eller socken. I förekommande fall finns diarienummer, för hänvisning till skrivna handlingar, och negativnummer antecknade.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). I början av 1920-talet synes bilderna av fasta fornlämningar ha omordnats, varvid fotografierna torde ha monterats på nuvarande planscher. För vissa landskap finns fortfarande ritningar samt andra bilder inlagda, men de överföres successivt till ritningssamlingen och handteckningssamlingen.
S.Ö. nov 1996.		 
K 1 BBilder av runstenar och bildstenarSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier och även andra avbildningar fr.o.m. 1860-talet t.o.m. 1975. Antalet bilder uppgår approximativt till c:a 13.000. De förvaras i kapslar och är monterade på planscher i stort format (c:a 2,5 x folio) och ordnade efter landskap och stad eller socken. Runstensnummer enligt verket Sveriges runinskrifter finns ofta noterat (landskapsbokstav samt löpnummer). I förekommande fall finns diarienummer, för hänvisning till skrivna handlingar, negativnummer och musealt inventarienummer antecknade.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). I början av 1920-talet synes bilderna av run- och bildstenar ha omordnats, varvid fotografierna torde ha monterats på nuvarande planscher.
Se serien i Ämbetsarkiv 3 för en fullständig redovisning av de förtecknade volymerna (https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WDmDoLshd4caCfLohABc90).
Serien är digitaliserad och finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets e-arkiv.
S.Ö. juni 1999.		 
K 1 CFotografier av kyrkor och kyrkliga föremålSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier och även andra avbildningar fr.o.m. 1860-talet t.o.m. 1975. Antalet fotografier uppskattas approximativt till 140.000. Bilderna förvaras i kapslar och är monterade på planscher i stort format (c:a 2,5 x folio) och ordnade efter landskap och stad eller socken samt kyrka. I förekommande fall finns diarienummer, för hänvisning till skrivna handlingar, negativnummer och musealt inventarienummer antecknade. Inom varje kyrka är bilderna indelade i numrerade motivgrupper:
1. Exteriörer;
2. Interiörer;
3. Målningar;
4. Dopkärl;
5. Altarskåp;
6a. Gudstjänstutensilier;
6b. Belysningsföremål;
7. Textilier;
8. Sakramentskåp m.m.;
9. Gravutrustning;
10. Klockor;
11. Diverse;
12. Bokkonst.
Fotografens namn, år för exponeringen och ev. samling el. dyl., i vilken bilden ingått, finns ibland angivna.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). 1915-1924 omordnades de kyrkliga bilderna och monterades på nuvarande planscher.
Åren 1996-1998 registrerades omkring halva antalet fotografier i denna serie i en databas. Omkring 80% av de registrerade bilderna utvaldes för digitalisering. För beskrivning av systemet hänvisas till promemoriorna ATA nr 6 och 9/1999.
S.Ö. juni 1999.		 
K 1 DBilder av profana byggnaderSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier av icke kyrkliga byggnader samt även från arkeologiska undersökningar i städer. Fotografierna omfattar tiden fr.o.m. 1860-talet t.o.m. 1975. Antalet uppskattas approximativt till 42.000 bilder, vilka förvaras i kapslar och är monterade på planscher i stort format (c:a 2,5 x folio) och ordnade efter landskap och stad eller socken samt fastighet eller byggnad. I förekommande fall finns diarienummer, för hänvisning till skrivna handlingar, och negativnummer antecknade. Fotografens namn, år för exponeringen och ev. samling e. dyl., i vilken bilden ingått, finns ibland angivna.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). Under 1920-talet omordandes bilderna och monterades på nuvarande planscher.
S.Ö. juni 1999.		 
K 1 EBilder av arkeologiska föremålSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier och teckningar av arkeologiska museiföremål. Antalet bilder uppskattas approximativt till 58.000. De är monterade på planscher i stort format (c:a 2,5 x folio) och ordnade efter arkeologisk period (stenålder, bronsålder, järnålder). Därunder sorteras bilderna efter landskap och Statens historiska museums inventarienummer eller ”främmande samling” (museum el. dyl.). I förekommande fall finns negativnummer antecknat. Fotografens eller konstnärens namn och årtal för framställningen finns oftast angivna.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). Denna serie torde dock ha tillkommit senare och snarare utgjort ett komplement till SHM:s inventarier. I början av 1920-talet synes bilderna ha omordnats, varvid fotografierna torde ha monterats på nuvarande planscher. Föremålsteckningarna är avsedda att överföras successivt till handteckningssamlingen.
S.Ö. juni 1999.		 
K 1 FBilder av föremål från nyare tidSerien är gemensam för ämbetsarkivet 2 och 3 och innehåller fotografier av museiföremål från medeltid och nyare tid. Antalet bilder uppskattas approximativt till 26.000. De är monterade på planscher i stort format (c:a 2,5 x folio) och ordnade efter föremålstyp samt ibland efter Statens historiska museums inventarienummer eller ”främmande samling” (museum e. dyl.). I förekommande fall finns negativnummer antecknat. Fotografens namn och årtal för exponeringen finns oftast angivna.
Under 1880-talet upplades ”antikvarisk-topografiska arkivets planschafdelning”, innehållande avbildningar (”mestadels fotografier”) till texthandlingarna i de topografiska dossiererna (serie F I). Denna serie torde dock ha tillkommit senare. I början av 1920-talet synes bilderna ha omordnats, varvid fotografierna torde ha monterats på nuvarande planscher.
S.Ö. november 1996.		 
K 2Fotografiska kopior 1976-Se ämbetsarkivet 4. 
K 3Negativsamlingen 

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter