Arkiv

Lantmäteristyrelsen, Renovationsarkivet / Kartsamlingen

Lantmäteristyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420571/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/GwhR1kZrb4Uqrkij8FRLQ3

ExtraID

Villkor

Villkorsanm

Geometriska jordeböcker innehållande kartor, serie F1a, lämnas inte ut i original om inte särskilda skäl föreligger. Kartorna är tillgängliga digitalt via Riksarkivets digitala forskarsal, Nationella arkivdatabasen (de yngre geometriska jordeböckerna) samt Lantmäteriets historiska kartdatabas.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Lantmäteristyrelsen (1827)

Alternativa namn: Kungl. Generallantmäterikontoret (1827 – 1863)

Alternativa namn: Kungl. Lantmäteristyrelsen (1864 – 1974)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)

Arkivbeskrivning för Lantmäteristyrelsens (LMS) renovationsarkivet 1628 - ca 1920 (Övriga serier se administrativa arkivet)

Myndighetens organisation och arbetsuppgifter Lantmäteristyrelsens arkivbildning från 1628 - ca 1920 redovisas i två olika arkivförteckningar, renovationsarkivet och administrativa arkivet. Renovationsarkivet har avsatts till följd av att de regionala lantmäterimyndigheterna skickat in renritningar av förrättningsakterna till lantmäteristyrelsen. 1603 fick generalmatematikern Anders Bure i uppdrag av Karl IX att upprätta en generalkarta över hela riket och denna färdigställdes 1626. Två är senare fick Bure i uppdrag av Gustav II Adolf att inrätta Lantmäteriet. Verksamheten startade med sex lantmätare utbildade i bl. a matematik och astronomi. En geometrisk kartläggning i större skalor av byar, hemman och städer påbörjades och resultatet av detta arbete är samlat i geometriska jordeböcker (eller skattläggningskartor) och kan sägas motsvara fastighetskartan idag. Under 1640-talet kom en mer systematisk geografisk kartläggning av riket igång. Det var bl. a häradskartor i skala 1:50 000 och "Generallandkort" i mindre skala över hela landskap eller delar av dessa. Från mitten av 1600-talet och in på 1700 talet mättes landsvägarna upp och kartlades och skälet till detta var att åstadkomma en bättre transportplanering - både civilt och militärt. Uppmätningen av städerna började under 1600 talet med syfte att både kartera befintliga städer och att ta fram underlag för planering av nya och omreglering av gamla städer. I början av 1700-talet gavs en ny generalkarta samt flera landskapskartor ut. Lantmäteriet fick privilegium att ge ut geografiska kartor och med hjälp av koppargravyr kunde större upplagor produceras. År 1757 kom förordning om storskifte och arbetet med att storskifta Sverige tog mycket resurser vilket innebar att den geografiska kartutgivningen fick stryka på foten. I början av 1800 talet kom enskiftet och två decennier senare laga-skiftet som var kraftfullare än storskiftesreformen. Laga skifte upphörde som skiftesinstitut först 1972. Renovationsplikten minskade successivt genom århundradena och kom att helt upphöra under 1900-talet vilket innebär att arkivet är avslutat. Den geografiska kartutgivningen fick en nystart när Samuel Gustaf Hermelin år 1796 fick tillstånd att ge ut kartor. Farten drevs upp ytterligare när det år 1805 inrättades en militär fätmätningskår för topografisk kartläggning. Lantmäteriets överlämnade sedan ansvaret för topografisk kartläggning till fältmätningskåren. Arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Lantmäteristyrelsen insåg tidigt nyttan med att samla in renovationer av de förrättningskartor som förvarades i länslantmäterikontorens arkiv. Dels kunde man granska det arbete som utfördes och dels kunde man med kartorna som underlag bidra till uppbyggnad av infrastrukturen Arkivet innehåller till övervägande delen akter som redovisar de stora skiftesreformernas genomförande (storskifte, enskifte och laga skifte) och till en mindre del geografiska kartor (socken-, stads-, läns- och härads-, väg-, landskaps- och rikskartor). Vilka arkiv som myndigheten i övrigt förvarar framgår av arkivförteckningen.

Sökingångar i arkivet/arkiven Sökingång till arkivet är handskrivna register såväl äldre som nyare samt digitalt via Lantmäteriets webbplats historiska kartor eller kart/sök. De enskilda volymerna redovisas även i arkivförteckningen men den effektivaste sökvägen till en enskild akt går via de olika registren.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Inga inskränkningar på grund av sekretess tillämpas.

Gallringsregler Inga gallringsbeslut tillämpas. Vem som är ansvarig för arkivverksamheten Chefen för kommunikationsenheten är arkivinformationsägare.

Kontroll

Skapad	2008-12-22 14:20:41
Senast ändrad	2023-07-25 15:00:40

Serier (4 st)

Referenskod	Titel
D	Register och liggare
E	Inkomna tryckta kartor och atlaser
F	Handlingar ordnade efter ämne
Ö	Övriga samlingar