Hjalmar O Lindgren

Lindgren, Hjalmar Ossian, f 17 maj 1837 i Växjö, d 25 maj 1919 i Lund. Föräldrar: kh prof Nils L o Hedvig Tugendreich Richter. Elev vid h elementarlärov i Växjö 46—55, studentex vid LU 17 sept 55, med filos kand 30jan 58, amanuens vid anatom instit 15 dec 60-1 juli 63 o 4 jan 69-1 april 76, MK 15 dec 62, ML 3 okt 66, disp 5 okt 67, docent i anatomi 13 nov 67, MD 29 maj 68, prosektor i anatomi 30 jan 69-22 febr 78, allt vid LU, bitr stadsläk i Lund 5 mars 69— 1 sept, 73, led av sundhetsnämnden där 69—74, av hälsovårdsnämnden 76 (ordf 79—90), eo prof i anatomi o histologi samt prosektor i anatomi vid LU 22 febr 78, led av stadsfullm i Lund 80-08, prof i anatomi vid LU 1 juli 82-31 jan 03, led av styr for Skånska cementab 83 — 86 o 92-19 (ordf 06-19), för Skånes ensk bank från 93 (Skandinaviska kreditab från 10), led av Malmöhus läns landsting 94—09, av FK 97-11 (tillf utsk 97 o 03, bankoutsk 04-07, särsk utsk nr 2 08). - LFS 71.

G 23 juni 1869 i Lund m Christina Beata Otilda Borg, f 21 juli 1848 där, d 11 april 1911 där, dtr till fabriksidkare Carl Otto B o Mathilda Emilia Hahn.

Av Hjalmar L:s efterlämnade brev är ett stort antal skrivna under studieåren. Han hade många vänner. Gästfritt tog han emot studenter från Norge o Danmark o var "skandinav". I de många breven till föräldrarna kan man följa hans ambitiösa studier. Fadern var en känd småländsk kyrkoherde, som varit lektor i historia o fatt professors namn. L levde under goda förhållanden, bodde tidvis hos sin lärare i anatomi, C F Naumann, o umgicks i en stor släkt- o vänkrets. Med nöje deltog han i studenternas uppvaktningar, fester o sexor. Han framstår som en prydlig, harmonisk o förnumstig ung man. Naumann uppmuntrade o stödde L för att fa honom till sin efterträdare. I A Keys (bd 21) laboratorium vid Kl samlades de unga begåvningarna vid mikroskopen. Här gjorde L sitt doktorsarbete om livmoderns finare byggnad hos människan med nya rön om uterus' nerver o ganglier. Efter disputation vid LU vistades han i Göttingen hos anatomen J Henle o skrev ett arbete om fågelnjuren. 1873 reste han till Leipzig o embryologen W His. Där trivdes han i den aktiva forskarmiljön o beklagade att vetenskaplig stiltje rådde i Lund. Hos His utarbetade han en uppsats om däggdjursägget, belönad av VA med Flormanska priset. Sedan upphörde L:s vetenskapliga produktion, men han stödde sina unga adepter, bl a I Broman (bd 6), C M Fürst (bd 16) o E Müller, med uppmuntran o hård men konstruktiv kritik.

Det ålåg läraren" i anatomi att undervisa även i fysiologi. Detta stora fack måste få en egen företrädare, o L önskade slippa undervisa i ämnet. Efter många turer kunde han 1885 hälsa M Blix (bd 4) välkommen som fysiolog i Lund. Man skiljer på makroskopisk o mikroskopisk anatomi (histologi). Den histologiska tekniken utvecklades o blev allt mer speciell. Några ville därför göra histologin självständig gentemot den grövre anatomin, men L vidhöll att anatomin skulle vara ett ämne. Först efter hans avgång skildes i Lund histologin från anatomin. L:s korrespondens med sina medlärare i Sthlm, Uppsala o Khvn handlar om undervisningens praktiska ordnande o om befordringsbekymren. Under många år tragglade han om sina gamla föreläsningar, o han ansågs vara en tråkig lärare.

L hade en utpräglat praktisk läggning o han uppslukades av arbetet inom fakultet, stadsfullmäktige, landsting o riksdag. Han drev på hälsovårdsarbetet i Lund. Barnkliniken i Lund tillkom på enskilt initiativ med L som en av de pådrivande. I riksdagen tillvaratog han universitetets o Skånes intressen. L samlade en ansenlig förmögenhet. Han var en skarpsinnig logiker o polemiker o kunde leverera dräpande kritik. På grund av hans "livliga temperament" ansågs det lugnare att ha honom inom en styrelse än utom o allra lugnast om han var ordförande.