Tillbaka

Lefebure, släkt

Start

Lefebure, släkt

Lefebure (Le Febure), släkt, härstammande från André Le Febure (d 1682), som skall ha flytt från Saumur i västra Frankrike på grund av religionsförföljelse. I Tyska församlingens i Sthlm notiser om hans fyra äldsta barns dop 1655–61 uppges han vara Magnus Gabriel De la Gardies hovskräddare. Hans son grosshandlaren Henrik L (1663–1714) i Sthlm var i äktenskap med en syster till grosshandlaren Jean Bedoire d y (bd 3) far till brukspatronen Jean Henri L (se nedan). Enligt en sköldebrevsavskrift i RHA skall denne ha blivit adlad 5 april 1762, men konceptet till sköldebrevet (Adelsbrev, vol 27, RA) är daterat 23 jan 1770, alltså efter hans död. Detta bär en överstruken påteckning om konfirmation 1773 o anges på baksidan vara utfärdat av Gustav III, ej av den formelle utfärdaren, den redan 1771 avlidne Adolf Fredrik. Först 14 dec 1773 betalades introduktionsavgiften enligt riddarhusdirektionens protokoll 17 dec 1773.

Den förste adelsmannen i släkten L var sålunda Jean Henri L:s son Jean L (1736–1805), som 1758–63 gjort en resa till en mängd europeiska länder med B Ferrner (bd 15) som informator, varvid 375 italienska musikhandskrifter förvärvades (nu i UUB). Han ärvde efter fadern flera hus i Sthlm, Gimo bruk i Skäfthammar, Upps, säteriet Mörby i Esterna (nu Fasterna), Sth, Norrköpings mässingsbruk, Västanfors bruk i Vm samt Robertsfors bruk i Bygdeå, Vb. L, som 1780 fick bergsråds titel, sålde Västan-fors 1768, Norrköpings mässingsbruk 1777 o det s k Schönfeltska palatset vid Stora Nygatan i Sthlm 1778. 1772 köpte han emellertid säteriet Rånäs i Fasta (nu Fasterna), Sth, där han 1774 grundade ett järnbruk, o han ägde en tid även fem åttondelar av Bofors bruk i Karlskoga. Genom sitt äktenskap med en dtr till presidenten i bergskollegium J G Lillienberg kom L efter dennes död 1798 i besittning av det av denne grundade fideikommisset Liljenäs i Torskinge, Jönk, varför han 1803 fick k tillstånd att i enlighet med fideikommissbrevet kalla sig L Lillienberg. Gimo, Rånäs o Mörby ärvdes av hans yngre dotter o hennes barn o styvbarn av släkten Reuterskiöld, medan Liljenäs kom att tillfalla den äldre dotterns ättlingar, länge av släkten von Heijne (bd 18, s 545).

 


Svenskt biografiskt lexikon