Eric Klint, af

1 af Klint, Eric (före adl Klint), f 25 (dp 29) sept 1732 på Kölby i Ljungby, Kalm, d 10 nov 1812 på Visborgs kungsladugård, Visby. Föräldrar: häradshövd Esaias K o Brita Maria Bubb. Anställd på köpmansskepp på Östersjön o Nordsjön 49—50, kofferdibåtsman vid amiralitetet 28 nov 50, extra lärstyrman 9 april 51, inskr vid LU 23 okt 51, lärstyrman 12 mars 52, e varvslöjtn i Karlskrona 27 sept 55, löjtn vid amiralitetet 4 okt 55, informationsoff vid amiralitetskadettkåren 21 jan 57, kaptenlöjtn vid amiralitetet 7 april 67, major 17 okt 76, överstelöjtnant 21 juli 88, lotsoff i s distr 24 maj 91, överste vid amiralitetet 25 febr 93—27 maj 96, lotsdir 2 febr 95—27 maj 96, tf landshövd på Gotland april—maj 98, juni— sept 00 o 8 dec 01—9 juni 08, adl 1 mars 05.

G 18 sept 68 i Karlskrona (Nauckhoff) m Catharina (i dpb Christina) Charlotta Gyllenstam, f 25 (dp 26) febr 49 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 30 mars 08 på Visborgs kungsladugård, Visby, dtr till översten Jonas Zacharias Åberg, adl G, o Catharina Elisabeth v Numers.

K blev 57 som ung löjtnant lärare i navigation o sjöevolutioner vid den nygrundade kadettskolan i Karlskrona. Som sådan fungerade han ända till 91 med undantag för åren 63—66, då han som tredje styrman deltog i en resa från Gbg till Kanton i Kina. På somrarna användes K allt oftare för kartarbeten. 61 triangulerade han delar av Blekinges kust. I amiralitetets berättelse till 65—66 års riksdag nämnes K med beröm bland fem personer, som medverkat vid sjökortsförbättring, o 67 blev han kaptenlöjtnant. 72 utförde han pejlingar mellan Vinga, Marstrand o Skagen. 73 företog K mätningar för att utröna Gotlands södra o Ölands norra uddars inbördes belägenhet, varefter han utförde triangelmätning vid den senare till triangelsvitens kombinerande. 75 utförde han åter en mätningsförrättning mellan Öland o Gotland, denna gång kombinerad med kustrekognosceringar i Finlands södra o Sveriges östra skärgårdar. Befordrad till major 76 fortsatte K 77 under exercisexpedition ritning av förtoningar o upprättande av kustbeskrivningar, varunder han åstadkom en karta över Matviks hamn i Hällaryd, Blek. 78 hade han uppdrag att söka bestämma Skagens läge. 79 tillhörde K provseglingskommissionen för det av F H af Chapman (bd 8) konstruerade skeppet Vasa. 82 ingick K i O H Nordenskjölds neutralitetseskader i Nordsjön. K M:t hade 81 samtyckt till ett förslag från amiralitetskollegiet, att han o lektorn vid kadettskolan J G Zegolström även i fortsättningen skulle få användas för kartarbeten under överinseende av direktören för sjökartearbetet, amiralitetsrådet J Nordenankar. Då Zegolström 83 på grund av sjuklighet måste upphöra med dessa arbeten, fick han överlämna alla handlingar rörande sjökortsförbättringen till K, som anses ha utfört en stor del av arbetet för de sjökort som på 80-talet utgavs o vanligen benämns efter Nordenankar. 84 gjorde K en observationsresa kring Östersjön, varunder han torde ha bestämt koordinaterna för Brüsterort i Ostpreussen o Rixhöft i Västpreussen samt författat en ännu bevarad karta över Sandhamn med skärgård. 85 ledde han en expedition för övning av styrmän o kadetter i Flintrännan i Öresund, o från s å härrör ett koncept av honom till en specialkarta över Kalmar sund. 86 företog K en expedition till Flintrännan o Kattegatt.

Under kriget 88—90 förde K befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord. Han deltog i sjöslagen vid Hogland s å, efter vilket han befordrades till överstelöjtnant, o Ölands södra udde 89 samt satt därefter i amiralitetsöverrätten över konteramiralen P Lilliehorn. I sjöstriden utanför Reval 90 blev K skadad i munnen. Hans goda omdöme anses ha spelat en viktig roll vid det s k Viborgska gatloppet s å. Efter fredsslutet var han bland dem som belönades med en s k guldvärja, o han o hans barn fick rätt att äga säteri, varav de dock ej var i tillfälle att göra bruk.

91 blev K lotsofficer, o i samband med en lotsvisitation på Gotland s å gjorde han ett besök på Gotska Sandön, varvid han undersökte grundet Kopparstenarna norr därom. Han blev 93 överste o 95 lotsdirektör o chef för lotsväsendet, varigenom han kom att omhänderha hela sjökortsamlingen. S å trycktes en av K upprättad karta över Paternosterskären i Bohuslän. 96 upprättade han en karta över hamnar vid Ölands södra fyrbåk.

Medan K ännu var i Finland 90, hade Karlskrona centrum härjats av en stor eldsvåda, genom vilken hans hus där förstördes med flertalet äldre mätningskartor. 94 hade han fått en ansökan beviljad om arrende av Visborgs kungsladugård på Gotland. 96 tog K vid knappt 64 års ålder avsked från lotsdirektörsbefattningen. Då avskedet beviljades, uttalade K M:t en förväntan, att han, i den mån hälsa o krafter det tilläte, skulle, i enlighet med vad han uttalat i sin avskedsansökan, fullborda "den sjömärkesbok till de betydligaste hamnar i Östersjön, Kattegatt o Finska viken", vars författande tidigare uppdragits honom. Denna synes dock ej ha kommit till stånd. Arrendet var avsett som en belöning för K:s insatser under kriget, men då kungsladugården befann sig i lägervall, kom det att bli både arbets- o kostnadskrävande.

K förordnades också flera gånger som landshövding på Gotland, bl a från slutet av 01, då ämbetets ordinarie innehavare, amiral S M von Rajalin, var generaladjutant för flottorna. I april 08 fick K uppleva, att ryska trupper under amiral Bodisco landsteg på Gotland. K måste låta dem besätta Visby, då det varken fanns gevär eller ammunition i tillräcklig mängd o ryssarna uppfattades som överlägsna även till antalet. Redan följande månad landsteg emellertid sv trupper under amiral R Cederström (bd 8), varpå ryssarna utan strid kapitulerade mot fritt avtåg.