Carl J Kock

1 Kock, Carl Jöran, f 30 mars 1808 i Simrishamn, d 26 febr 1894 i Malmö, Caroli. Föräldrar: handl Johan Henric K o Ingri Brita Lundberg. Drev affärsrörelse i Trelleborg, burskap som handelsman i Malmö 19 sept 29, handelsrörelse där, led av stadens äldste 34—50, drev tills med N Åberg en fabrik för tillverkn av såpa, tvål o ljus 42—sept 59, förman i handelssocieteten nov 42—44, deltog i riksdagarna 44—48, 53—54, 59—60 o var led av AK 67 (bevilln:utsk 44—45, förstärkta bankoutsk 44—48, statsutsk 47—48, bankoutsk 53—54, 59—60, v ordf där 67), disponent för Manufakturab i Malmö april 55—1 juni 58, ordf i hamndir där 57—67 o i stadsfullm 30 dec 62—27 dec 72, initiativtagare till Malmö ensk bank hösten 64.

G 27 nov 29 i Simrishamn m Christina Carolina Areschoug, f 7 jan 08 där, d 11 mars 38 i Malmö, Caroli, dtr till handl Johan Arnt A o Dorothea Catrina Owenius.

Sedan Carl K 1829 flyttat från Trelleborg till Malmö, inriktade han sig på grosshandel framför allt med spannmål o minutförsäljning från egen salubod. I sin ännu bevarade gård vid Östergatan i Malmö o i sin filial i Trelleborg köpte han direkt av producenterna spannmål o brännvin mot betalning företrädesvis i varor från de egna bodarna. Spannmålen såldes genom ett nät av väl etablerade förbindelser, särskilt i Sthlm, Gävle o Gbg samt i Blekinge, där familjen hade en filial vid lastageplatsen Järnavik. Transporterna skedde delvis med egna fartyg. Viss export förekom även bl a till Norge. Returlastema utgjordes av bräder, järn, tjära, pottaska m m. K förstod att med skicklighet o försiktighet begagna sig av de skiftande konjunkturerna på den givande men osäkra spannmålsmarknaden o lade därigenom grunden till sin växande förmögenhet. Tillsammans med sin svåger Nils Åberg drev K 42—59 med god vinst en tvål- o såpfabrik jämte ljusstöperi.

En ledande roll spelade K vid tillkomsten av Manufakturab i Malmö. Företaget var ett bomullsspinneri, som började sin verksamhet 55. K blev bolagets förste disponent, från vilken befattning han avgick 58, då driften under ett års tid lades ned på grund av den ekonomiska krisen. "Att uppehålla en rörelse genom ett dyrt växelrytteri ligger rakt emot både mina vanor och min smak", förklarade han. Dock behöll han sin stora aktiepost o uppehöll kontakten med bolaget som styrelsemedlem o ordf på bolagsstämmor under 30 års tid. 59 sålde K sin del i tvål- o såpfabriken till svågern o kompanjonen Åberg, o verksamheten vid filialen i Trelleborg överfördes till brodern Engelbrekt. I fortsättningen ägnade han sig huvudsakligen åt att förvalta o genom utlåning mot inteckning föröka sin stora privatförmögenhet. 64 deltog han i grundandet av Malmö enskilda bank. Han var vid sin död Malmös rikaste man.

Som kommunalman gjorde K sin förnämsta insats som ordf i Malmö stadsfullmäktige, vars förhandlingar han ledde med stor skicklighet o vars arbetsformer han hjälpte till att utforma. K:s politiska utveckling kan sägas vara betecknande för 1800-talets medelklassliberaler. Som riksdagsman arbetade han energiskt men varken doktrinärt eller fanatiskt för det gammalliberala reformprogrammet. Den moderatliberala grupp, som kallats "de grå", hade i K en typisk representant. Han företrädde givetvis dessutom ofta sin hemstads o sin yrkesgrupps intressen. Under sina senare riksdagar kom han framför allt att intressera sig för bankfrågor.