Robert E Kristensson

Kristensson, Robert Emanuel, f 25 maj 1896 i Osby, Krist, d 14 febr 1975 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: köpmannen Adolf K o Emilia Elisabeth Eliasson. Studentex som privatist i Lund 24 aug 15, elev vid KTH ht 15, avgångsex från dess fackavd för maskinbyggn:konst o mek teknologi 31 maj 19, utex från Sthlms handelshögsk 14 jan 19, ekonomichef vid Norsk kulelager A/S Oslo, 1 juli 20—1 febr 21, offertingenjör vid Sv kullagerfabriken 15 aug 21—1 mars 22, e lektor vid Tekn gymn, Örebro, 22—24, speciallär i bokföring vid KTH 1 jan 24—30 juni 31, ekon studier vid StH ht 24—vt 26, speciallär i fabriksorganisation vid Sthlms handelshögsk 24—25, tekn chef i ab Engströms rullkort 1 okt 25—1 nov 26, VD för ab Fribergs högvacuumpump, Sthlm, 1 aug 27—15 juni 30, lär i industriell ekonomi o organisation vid art- o ing:högsk 29, dir:ass o expert i industriell ekonomi vid ab Swedish Invention Corporation 31—33, dir i Sv patentab 33—35, doc i bedriftsökonomi vid Norges handelshögsk, Bergen, 1 okt 35—37, prof där 1 dec 37—13 dec 40, sekr i Sveriges mekaniska verkstäders förtr.s komm för enhetliga redovisnmetoder 41—43, ledare för Sv lantarbetsgivarefören:s arbetsstudier aug 42—45, prof i industriell ekonomi o organisation vid KTH 31 juli 45—66 (pension 62), ordf i Skoindustrins forskdnst 47—57, led av styr för Inter-University Contact i Delft 51—61. — LLA 45, LIVA 50.

G 29 jan 21 i Fors (nu Eskilstuna Fors), Söd, m Olga Margareta Johansson, d 13 maj 97 där, dtr till köpmannen Carl Wilhelm J o Mathilda Amalia Berg.

Robert K växte upp i det lilla samhället Osby i norra Skåne, där fadern var en välbärgad köpman. Efter civilingenjörs- och civilekonomexamen 1919 kom han att göra sin huvudsakliga insats inom undervisning o forskning i de närliggande ämnena företagsekonomi o industriell ekonomi o organisation. Sin lärarbana påbörjade han redan under studietiden vid StH, bl a som speciallärare i bokföring vid KTH 24—31. Under denna tid bedrev K även ett vetenskapligt o populärt författarskap i företagsekonomi, vilket sedermera skulle meritera honom till en professur. Samtidigt med sin tjänst som speciallärare var K bl a VD i ab Fribergs högvacuumpump. Bolaget exploaterade uppfinningar av vacuumpumpar o torkanläggningar i samarbete med ab Sv maskinverken. På inbjudan av handelsdepartementet i USA byggde o provade K två anläggningar där, varvid han efter förhandlingar med patentverket i Washington även fick patent på en torkningsmetod, som han själv uppfunnit.

K utnämndes 35 till docent i bedriftsökonomi vid Norges handelshögskola i Bergen o till prof där i samma ämne 37. Under sin norgetid anlitades han för ett stort antal uppdrag o utredningsarbeten inom sv näringsliv. Efter ockupationen av Norge 40 lämnade K sin professur o var därefter verksam i sv näringsliv 40—45. Under denna tid var han bl a sekreterare vid Sveriges mekaniska verkstäders förbund för utveckling av den nya kontoplan som senare blivit vägledande för verkstadsindustrin i Sverige. Han blev även ledare för Sv lantarbetsgivareföreningens arbetsstudier 42—45, varvid han utvecklade arbetsbesparande metoder för folkhushållningen under kriget o lade grunden för omfattande ackordsstudier o uppgörelser för lantbruket. Arbetet ledde bl a till att han kallades till ledamot i LA 45 o blev ledare för dess ekonomiska forskning 48. Ett uppdrag för Sv lantarbetsgivareföreningen att studera arbetsförhållandena vid större egendomar kunde K själv praktiskt utföra som ägare av Husby gård på Munsö i Mälaren. — Bland de många uppdrag K påtog sig inom industri o kommunala förvaltningar rörande organisation, arbetsstudier, arbetsvärdering m m kan nämnas uppdraget för Kumla stad att utarbeta en ny organisationsplan för administrationen. Dess huvudprinciper har sedan kommit till användning i andra städer. — På senare år engagerade sig K i debatten om Ivar Kreuger.

Under sin tid som prof i industriell ekonomi o organisation vid KTH gjorde K åtskilliga studie- o forskningsresor till USA o till de flesta av Europas länder. I USA var han bl a gästprof vid Purdue University o Massachusetts Institute of Technology. Vid två tillfällen var han utbytesprof vid New York University, dels 48 mot prof David Porter, dels 50 mot dr J Juran. Han var en ofta anlitad föreläsare vid univ o tekniska o ekonomiska föreningar i Sverige, Norge o Danmark.