Henning V M Krusenstierna, von

5 von Krusenstierna, Henning Vilhelm Mauritz, f 19 febr 1862 på Nedre Bräcke, Bäve, Göt (nu: Uddevalla), d 30 okt 1933 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: kaptenen Carl Sebastian v K o Selma Amanda Margareta Berggren. Elev vid sjökrigsskolan 30 sept 76, kadettkorpral 3 okt 81, sjöofficersex 1 okt 82, underlöjtn vid flottan 18 okt 82, deltog i fregatten Vanadis världsomsegling 83—85, utex från instruktörskursen vid GCI 15 april 87, löjtn 29 april 87, anställd i italienska örlogsflottan 90—91, tjänstg vid flottans stab 1 okt 91—30 sept 05, kapten 10 aug 92, lär i militär kustgeografi vid sjökrigshögsk 98—06, kommendörkapten av 2 gr 31 okt 03, militär expert vid Karlstadkonferensen sept 05, avd:chef vid flottans stab 1 okt 05—30 sept 06, led av värnpliktskommissionen jan 06—febr 07, chef för sjöförsvarets kommandoexp 1 okt 06—30 sept 09, kommendörkapten av 1 gr 22 jan 09, stabschef hos inspektören för flottans övn:ar till sjöss 1 okt 09, statsråd o chef för sjöförsvars-dep 10 juni 10—7 okt 11, kommendör vid flottan 1 april 12, sakk ang sjöförsvarets ordnande mars—maj 14, konteramiral i flottan o chef för marinstaben 27 juni 16—23 mars 27, led av komm för arméns o marinens flygväsen juni 17—nov 21, ordf i komm rör tjänsten vid flottans stationer maj 18—sept 19, konteramiral vid flottan 6 dec 18, v amiral 22 juni 23, sakk ang flottans ersättn:byggn juni 25—dec 26, avsked med utnämn till amiral i flottans reserv 1 april 27, led av eko-nomisakk dec 28—okt 30, av krigshovrätten 30—32, avgick ur reserven 19 febr 32. — LÖS 97 (HedLÖS 10), LKrVA 05 (styresman 27—29).— Ogift.

På sitt femtonde år började Henning v K sin utbildning vid sjökrigsskolan, där han blev kamrat o god vän med sedermera statsministern Arvid Lindman. Båda deltog i fregatten Vanadis jordenruntsegling 1883— 85, vilket ytterligare kom att stärka vänskapen mellan dem. K hade 90—91 anställning i den italienska marinen o tjänstgjorde bl a ombord på skolfartyget Venezia o pansarfartyget Italia. Efter hemkomsten placerades han vid flottans stab (marinstaben), vilken kommendering pågick oavbrutet till 06. Under denna tid var K dels placerad vid lotsstyrelsen för kustgeografiska studier, dels under tiden 04—05 som chef för marinstabens mobiliserings- o statistiska avdelning. Under marinstabstiden fick han även sjökommenderingar, bl a med kanonbåten Svensksund till Norra Ishavet 00, o på korvetten Freja till Västindien 02—03. Vid Karlstadkonferensen 05 tjänstgjorde han som militär expert. Han anlitades för ett stort antal specialuppdrag o utredningar bl a rörande taktik, reglementen o organisationen av det sv kustsignalväsendet. 98—06 var han även lärare vid sjökrigshögskolan. Därefter följde chefskapet för sjöförsvarets kommandoexpedition 06—09 o posten som sjöminister i Arvid Lindmans första ministär 10—11. K:s riksdagsinlägg som statsråd under F-båtsdebatten har karakteriserats som "lugnt, klart o redigt" (Hamilton). Då flottan 14 mobiliserades, blev K divisions- chef, o när dåv marinstabschefen vice amiralen Sidner avgick 16, förordnades han till dennes efterträdare, i vilken befattning han kvarstod till sin avgång ur aktiv tjänst 27.

Redan under förberedelsearbetena till 14 års försvarsordning var K den ledande kraften på det sjömilitära området o medverkade vid utformandet av propositionen. Som marinstabschef handlade han alla viktiga frågor om flottans verksamhet o sjöförsvarets ordnande under o efter kriget. Ett mycket betydelsefullt arbete utförde han vid beredandet av försvarsfrågorna i samband med genomförandet av 25 års försvarsordning. Vid årsskiftet 24—25 fick K på remiss från regeringen ärendet om ev anslutning från Sveriges sida till det s k Benesjprotokollet, som bl a innehöll förbud mot angreppskrig o bestämmelser om sanktioner m m. K ansåg, att Sveriges sjöstridskrafter var otillräckliga för att i en krigssituation kunna bispringa någon östersjöstat som blivit anfallen, i synnerhet som maritim hjälp från stater utanför Östersjön inte kunde påräknas. Frågan föll emellertid, sedan främst England vägrat underteckna protokollet. Efter sin avgång deltog K främst nyåret 31 i en tidningsdebatt i marinpolitiska frågor.

K ägde stor arbetsförmåga o var som yrkesman kunnig, skicklig o intresserad. Han älskade sin bohuslänska födelsebygd, o praktiskt taget hela sitt liv hälsade han en gång om året på sina släktingar o ungdomsvänner där. Under en 25-årsperiod var han också ordf i Bohusläns gille i Sthlm.