Katarina

Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), d 7 sept 1450 i Sthlm o begr i Vadstena kloster 17 jan 51. Föräldrar: riksrådet o riddaren Karl Ormsson (Gumsehuvud; bd 17) o Märta Gregersdtr (Aspenäsätten). Krönt i Uppsala domkyrka till drottning av Sverige 2 juli 48, tituleras 17 mars 50 även drottning av Norge.

G 5 okt 38 på Sthlms slott m sedermera konung Karl Knutsson (Bonde; s 622), f omkr 1 okt 08 el 09, d 15 maj 70 på Sthlms slott, son till riddaren Knut Bonde o Margareta Karlsdtr (Sparre av Tofta) samt tidigare g m Birgitta Turesdtr (Bielke) o senare omg m Kristina Abrahamsdtr (? halvt djur).

Huvudkällan för vad man vet om K är den på Karl Knutssons uppdrag skrivna Karlskrönikan, som betygar, att hon var av god ätt. Där skildras i korthet Karls frieri hos hennes far o — mycket utförligt — deras ståtliga bröllop i okt 38, som skall ha varat i tolv dagar med vin, mjöd, dans o tornerspel. Att — som det står i krönikan — "alle de bäst i Sverige är, voro då mest alle där av biskopar, prelater, riddare o svenner", bestyrkes av det bevarade morgongåvobrevet. Bröllopet tycks ha kombinerats med ett rådsmöte, o senast 17 okt valdes Karl Knutsson till riksföreståndare. Krönikan nämner K även vid några tillfällen under de följande åren. Hon uppges sålunda ha deltagit i dansen i Karl Knutssons läger utanför det belägrade Stegeborg sommaren 39. Kort före familjens avfärd till Finland hösten 41, då Kristofer av Bayern blivit sv konung, skall K på Svartsjö ha fött en dotter, vid vars dop konungen stod fadder.

K kröntes enligt Karlskrönikan o flera annaler tre dagar efter maken av Jöns Bengtsson (Oxenstierna), som invigts till ärkebiskop först två dagar tidigare o alltså ej kunnat vara officiant vid kungakröningen. Om K:s verksamhet som drottning är föga känt. Vadstenadiariet bevarar minnet av ett besök, som hon gjorde i Vadstena kloster 15 jan 50. Efter Karls kröning till norsk konung i Trondheim hösten 49 kallas K även drottning av Norge.

Karlskrönikan talar i hänförda ordalag om K:s skönhet o goda egenskaper. Tydligen har hennes förhållande till maken varit gott. Att Karl hållit henne i största "kärlek och värdighet", vitsordas ett par månader efter hennes död i ett brev från priorn i Sthlms dominikankloster Alf Kruse till Erik av Pommern om Karl Knutssons planer på äktenskap med en pommersk hertigdotter (Carlsson) .

Under sitt knappt tolvåriga äktenskap födde K enligt Karlskrönikan nio barn, fyra söner o fem döttrar, av vilka fyra döttrar levde vid hennes död. Av dessa överlevde endast en sin far, nämligen Ivar Axelssons (Tott) gemål Magdalena, död barnlös 95.