Johan Fredrik Hallardt

Hallardt, Johan Fredrik, f trol 1726 i Sthlm, d 5 juli 1794 där (Ridd; begr i Maria). Föräldrar: vinskänken Johan H o Mariana Sandbeck. Var postkontrollör i Stralsund 65, postinspektör i Wismar från 70-talets början, kallades kammarråd på senare år, musikskriftställare. — LMA 76.

G m Christina Elisabeth Bergman, f 11 april 26 i Kalmar, d 13 febr 87 i Wismar, dtr till handlanden Nils B o Elisabeth Robertsonia.

Johan H växte upp i Sthlm och fick sin musikaliska utbildning av kapellmästare P Brant. Han blev en skicklig amatörviolinist och deltog aktivt i musikutövningarna hos aristokratin i Sthlm vid mitten av 1700-ta-let. Bl a har han spelat hos A J v Höpken, vilket framgår av ett av hans manuskript. I Wismar, dit H flyttade som postmästare, deltog han i stadens musiksällskap. Troligen var han en av de ledande krafterna i detta att döma av den stora mängden noter för såväl instrument som vokal musik, som fanns bland hans kvarlåtenskap.

H var ständigt sysselsatt med musiklexikografiskt arbete. Ur den vid denna tid rikliga musiklitteraturen, ur böcker och tidningar samlade han ett stort material till belysning av samtidens musik främst i Europa. Han började sin författarverksamhet 1772 eller 1773 och har sannolikt fått inspirationen härtill vid studiet av Burneys Tagebuch einer musikalischen Reise. Hans bild av det samtida musiklivet är mycket personlig och präglad av reflexioner som amatörmusiker. Av intresse är de artiklar om sv musiker och musikaliska förhållanden under den gustavianska tiden, som finns i Musikens beskaffenhet i åtskilliga länder och städer. I övrigt uppehåller han sig annars med förkärlek vid musikförhållandena ute i Europa. Med åren blev han mer litterärt och musikaliskt bevandrad. Sedan han utarbetat ett verk var han i flera år sysselsatt med kompletteringar. I det innehållsrikaste av H:s arbeten, Biografiskt musiklexikon, finns på många ställen tomma sidor, vilka var avsedda för senare tillägg. Efter 1787 tycks H:s produktionsförmåga ha upphört. Inte heller i hans bibliotek finns nyförvärv efter denna tid. H:s författarskap resulterade i åtta handskrifter av lexikalisk karaktär, samtliga otryckta, av vilka de främsta är Musicalisk dictionnaire (3 bd) och ovannämnda Biografiskt musiklexikon (4 bd). Han var jämte A Hülphers frihetstidens och den gustavianska epokens mest produktiva författare på musikhistoriskt område.