Jonas Gren

Gren, Jonas, f 13 jan 1715 på Stjärnsunds bruk, Husby (Kopp), d 25 mars 1765 i Sthlm (Kungsh). Föräldrar: plåtsmeden Jonas Jonsson G o Kerstin Jonsdtr. I lära hos orgelbyggaren Daniel Stråhle (f 46) 30, erhöll k priv att utöva orgelbyggaryrket 26 juli 48, ingick bolag med dennes brorson Petter Stråhle 48, direktörs n h o v 19 dec 59.

G 22 febr 45 i Torshälla m Catharina Margareta Branting, f trol 27 där, d 72 år gammal 13 jan 99 i Torshälla, trol dtr till rådmannen där Johan B o Catharina Norstedt.

Genom att deras läromästare Daniel Stråhle utbildats hos J N Cahman ingår G och hans kompanjon Petter Stråhle som en viktig länk i den klassiska sv orgelbyggartraditionen, som de själva förde vidare genom egna lärjungar såsom Carl Wahlström, Matthias Swahlberg och framförallt Olof Schwan. De uppnådde snabbt ställningen som landets ledande inom sitt fack med verkstad i Sthlm, först på Södermalm (Katarina) och från 1760 på en ur transportsynpunkt lämplig sjötomt vid nuvarande Norr Mälarstrand. De båda mästarna synes på ett lyckligt sätt ha kompletterat varandra — G uppges ha varit teoretiker och Stråhle praktiker — och deras arbeten utmärktes av gedigenhet i hantverket och artistisk finess i fråga om disposition och yttre uppbyggnad. Deras större verk omfattade som regel omkring 30 stämmor och var genomgående disponerade med manual, öververk och pedal. Dit hörde orglarna i Karlstads domkyrka 1753, Sala stadskyrka 1758 och i Sthlm: Katarina 1751, Ulrika Eleonora 1753, Klara 1761 (40 stämmor) och Hedvig Eleonora 1762. Dessa huvudarbeten är sedan länge borta, och av deras samlade produktion på ett 30-tal verk, varav några i Finland och Estland, återstår endast följande mindre orglar: Bunge (Gotl), byggd för Franska reformerta kyrkan i Sthlm 1750, Järlåsa (Upps), ursprungligen för Västerlövsta (Vm) 1754, och Överselö (Söd) 1754. Kvarstående fasader finns bl a i Sala stadskyrka samt Hedvig Eleonora, Katarina och Slottskyrkan i Sthlm.

Trots stor produktivitet och påtaglig uppskattning blev det ekonomiska utbytet ej tillfredsställande. Särskilt tycks det med lån finansierade förvärvet av den nya verkstadsfastigheten ha utgjort en svår belastning. Vid de båda kompanjonernas hastiga frånfälle 1765 måste därför G:s änka begära sterbhuset i konkurs. Även Stråhles till henne testamenterade del i bolaget måste tas i anspråk. Rörelsen fortsattes av gesällen Carl Wahlström, som löste in verkstaden och fastigheten.