A Georg Göthe

Göthe, Anders Georg, f 5 okt 1846 i Sthlm (Maria), d 14 maj 1933 i Djursholm. Föräldrar: bankokommissarien Adrian G o Anna Sofia Wilhelmina Lundström. Inskr vid UU ht 65, FK där 30 maj 73, disp pro gradu där 17 mars 75, FD där 31 maj 75, eo amanuens vid Nat:mus 4 aug 73, 2:e amanuens där 1 febr 75, 1:e amanuens där 80, föreståndare för måleri- o skulptursaml 31 jan 81, intendent 1 jan 13—5 okt 16, föreläsare vid konsthögskolan dec 93, lärare där 1 juli 95—1 juli 19, lärare vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm 16—26. — HedLFrKA 08.

G 14 nov 88 i Hälsingborg m Ebba Fredrika Augusta v Geijer, f 21 april 59 i Riseberga (Krist), d 30 dec 96 i Danderyd, dtr till överstelöjtn Bror Bengt Gustaf v G o Hedvig Beata Ida Ebba Follin.

Som föreståndare för måleri- och skulptursamlingarna vid Nationalmuseum 1881—1916 genomgick Georg G med sträng vetenskaplig kritik museets målningsinventarier och redovisade sina resultat i mönstergilla kataloger över målningssamlingen (1887 och senare). Hans arbete gjorde Nationalmuseum till en även utomlands uppmärksammad konstvetenskaplig institution. Inom skulpturen kom J T Sergel att särskilt bli föremål för hans forskningar, publicerade i en rad arbeten, alltifrån en förteckning över Sergels porträttmedaljonger 1885 till hans stora arbete, Johan Tobias Sergels skulpturverk (1921). Utanför sin avdelnings direkta arbetsområde har G skrivit kataloger över tavelsamlingarna på Finspong (1894) och Vanas (1895), över konstakademins gipsavgjutningssamling (1904), den Rehbinderska porträttsamlingen i Djursholm (1913) och porträttsamlingen på Gripsholm (1925), den sistnämnda även med fylliga biografiska notiser. G var även medarbetare i Sthlms Dagblad från 1876 (förteckn på hans artiklar 1880—1915 i Nat:mus:s arkiv) samt i olika tidskrifter. Bland dessa kan nämnas Nordisk tidskrift, utgiven av Letterstedtska föreningen. G, som 1875 disputerat på avhandlingen Historisk öfversikt af de vittra samfunden i Sverige före Svenska Akademiens stiftelse, behandlade i sina artiklar både konsthistoriska och litterära ämnen.

Det har från olika håll omvittnats, att G hade höga ideal och i sina minnesord i Konstakademin 1933 talade Erik Lindberg om hans önskan att vara vapendragare »för en hälsofull, i sin individualitet ädelt mänsklig konst». Han kom härvid vid flera tillfällen i polemik med O Levertin. När denne i en recension av G:s med Lammska priset belönade arbete om J T Sergel (1898) kritiserade G för hans obenägenhet att behandla de sensuella drag, som utmärkte Sergels tid, svarade denne (SvD 5 juni 1899), att det var bättre med en objektiv redogörelse för förhållandena »än att ingå i en utförlig, färgstark redogörelse, som onödigtvis sårar, låt oss säga, anständighetskänslan».

Även i sina inlägg i den litterära debatten utgick G från sin idealistiska uppfattning, såsom i en artikel i Nordisk tidskrift 1907, där han under titeln En erotisk dekadansdikt behandlade Hj Söderbergs Gertrud. Själv har G sammanfört några artiklar från 1899—1909 i ett häfte med titeln Konst och sedlighet. Några ord i en aktuell fråga (1909). G:s musikaliska intresse låg bakom ett kapitel om Troili som musiker (i H Kjellins biogr 1917). I konsthögskolans lärarråd verkade han för avskaffandet av den gammalakademiska prisämnesinstitutionen, som han fann skadlig och hämmande för unga konstnärer.

G var en personligen blygsam man. Inom musiklivet i Djursholm intog han en ledande plats.