Ivar R A Hæggström

2 Hæggström, Ivar Reinhold Abraham, son till H 1, f 1 april 1838 i Sthlm (Maria), d 25 dec 1918 i Uppsala. Inskr vid UU 29 maj 56, deläg i faderns bokförlag 1 nov 62, återupprättade det av fadern 58 nedlagda tryckeriet under namn av H:ska boktryckeriet 63, drev egen förlagsverksamhet 68 (från 74 benämnd Z H:s förlagsexp)—25 juni 92, ledde faderns förlag 69—84, ordf i Boktryckerisocieteten 79—99, i Allm sv boktryckarefören 94—95, verkst dir i I H:s boktryckeri & bokförlags ab 11 nov 99—06.

G 15 sept 76 i Vänersborg m Hulda Gabriella Söderberg, f 25 aug 50 där, d 18 juni 44 i Överselö (Söd), dtr till färgaren Carl Gustaf S o Johanna Petronella Christina Baumbach.

Efter några år i Uppsala, som inte ledde till någon examen men väl till många musikaliska och andra kamratliga kontakter, inträdde Ivar H 1862 i faderns förlag. Följande år återupptog han dennes 1858 nedlagda tryckerirörelse, som han under namn av Hæggströmska boktryckeriet utvecklade till ett av de främsta företagen inom branschen. 1873 flyttade han tryckeriet till rymligare och tidsenligare lokaler i Repslagaregatan 24, huset bredvid faderns. Om företagets kvalitet och resurser vittnar det stilprov om 340 blad, som utgavs 1883. Förutom sina egna förlagsartiklar tryckte H i ökad utsträckning statstryck, affärstryck från stora företag i Sthlm, akademiskt tryck och förlagstryck från andra förlag. 1899 ombildade H sitt tryckeriföretag till aktiebolag.

Som förläggare var H livligt verksam. Sin fars gamla förlag, som trots sitt formella omfång inte längre representerade något gångbart värde av betydenhet, sålde han och de övriga arvingarna 1884 till bokförläggaren Hjalmar Kinberg. Som den till en början märkligaste produkten från hans nya officin framstod Ny illustrerad tidning, som trots mera populära konkurrenter, framför allt Gernandts Sv familjjournalen, intog en förstarangsplats i den sv tidskriftsvärlden under 1800-talets senare del. Sin egen förlagsverksamhet började H 1868 och var under en kort tid 1874 i kompanjonskap med C J Fahlcrantz. Under namnet Z Hæggströms förlagsexpedition bedrev sedan H sitt förlag till 1892, då större delen såldes till F & G Beijer för 80 000 kr. I samband härmed invecklades H 1894 i en litterär rättegång med Axel Lundegård. Förlaget hade i motsats till faderns sin tyngdpunkt på det skönlitterära området. Som förläggare för »unga Sverige» blev H på 80-talet enligt K O Bonnier den bonnierska firmans mest fruktade medtävlare. Hos honom kom sålunda Ola Hansson med Dikter 1884 och Notturno 1885 samt Ernst Ahlgren med Fru Marianne och Folklif och småberättelser 1887, Berättelser och utkast 1888 och andra upplagan av Pengar 1889. Framför allt blev han Anne Charlotte Lefflers och Sonja Kovalevskys förläggare.

I Sv bokförläggareföreningen, sin faders skapelse, var H föga aktiv. Han deltog dock som medlem i en stadgekommitté 1881 och i den kommitté som föreningen tillsatte för utredning av frågan om Sveriges anslutning till Bernkonventionen 1886. Här hörde han till den positiva majoriteten mot de mäktiga och till slut segrande reservanterna G B A Holm och Alb Bonnier. Vid schismen 1887 följde han Holm och blev alltså medlem i Nya bokförläggareföreningen.

H:s temperament var rörligare och impulsivare än faderns. Som förlagsman torde han ha varit mindre uthållig och försiktigt beräknande än denne, och förlagsrörelsen blev knappast någon ekonomisk framgång. Sålunda var det endast med stora personliga uppoffringar han kunde förlägga Tidning för idrott 1881—97, den första i sitt slag, med V G Balck som utgivare. Ny illustrerad tidning betecknar han som en dålig affär i brev till G Nordensvan 1883. Den litterära kalendern Nornan, som han övertog 1886, var knappast heller något lukrativt företag. Den ekonomiska tyngdpunkten var och förblev tryckeriet. Sina kulturella och musikaliska intressen odlade H bl a i sällskapet Idun och i Harmoniska sällskapet. När han 1906 drog sig tillbaka till privatlivet, flyttade han till sin egendom Landforsen i Västmanland. De sista åren var han bosatt i Uppsala.