Rutger Fredrik Hochschild

1 Hochschild, Rutger Fredrik, f 16 mars 1752 i Sthlm, Jak, d 11 okt 1806 där, ibid. Föräldrar: rådmannen Johan Henrik H o Fredrika Catharina Hanstén. Inskr vid UU 16 juni 59, e notarie i slottsrätten 1 mars 67, v notarie vid Sthlms rådhusrätt 2 mars 70, ord notarie där 2 okt 71, andre stadsnotarie dec 76, stadsnotarie 80, stadssekr 82, expeditionssekr:s n h o v 30 sept 90, sekr vid änkedrottn Sofia Magdalenas hovexp 11 maj 92.

G 30 nov 82 trol i Sthlm m Johanna Gustava Rehn, f 14 jan 53 i Sthlm, Jak, d 2 juni 95 där, ibid, dtr till hovintendenten Jean Eric R o Anna Christina Rungren.

H inträdde 1770 i Sthlms stads tjänst som v notarie vid rådhusrätten. Som son till en rådman i staden började han sin karriär under goda förutsättningar, och den torde gynnsamt ha påverkats av att han snart också blev notarie och protokollförare hos börs-, bro- och hamnbyggnadsdeputationen, vilken ombesörjde många av de omfattande offentliga byggnadsarbetena i huvudstaden. Härigenom kom han i kontakt bl a med överståthållaren Carl Sparre. Ännu inte trettio år gammal befordrades han till den viktiga och inbringande stadssekreterartjänsten, som han skötte med stort nit.

För eftervärlden är H känd framför allt som memoarförfattare. Som sådan intar han i viss mån en särställning. Den gustavianska tidens memoarlitteratur var i regel författad av adelsmän. H däremot representerar den borgerliga ämbetsmannaklassen, och hans nedteckningar speglar opinionen inom dessa kretsar. Redan tidigt började H föra dagbok, på vilken han byggde en samlad memoarframställning. Detta arbete måste han emellertid avbryta i okt 1786. Därefter utgörs framställningen av anteckningar i dagboksform.

Sammanlagt omfattar H:s memoarer och dagboksanteckningar tiden 1771—1801. Någon verklig källkritisk prövning har framställningen ej underkastats. H är dock knappast en så opartisk iakttagare som han själv vill göra gällande. Fadern var en av mössornas ledare i magistraten. Han representerade huvudstaden vid riksdagarna 1765—66 och 1771—72, och hans politiska uppfattning torde ha delats av H. Dennes kritiska hållning mot den gustavianska regimen framgår i varje fall tydligt av memoarerna, trots goda förbindelser med personer, som stod konungen nära, och de nådevedermälen, som till följd därav kom honom till del. H hade en vidsträckt bekantskapskrets, och han bygger sin framställning ej endast på egna iakttagelser utan också på meddelanden från personer i inflytelserik ställning, bl a Carl och Fredrik Sparre, den förres efterträdare som överståthållare H H v Essen, Elis Schröderheim och dennes svåger biskop Flodin.