Holst, släkter.
1 Förvaltaren Hans Holdt (d 1582) i staden Wels i Österrike var enligt intyg av 20 april 1603 (perg:brev, RA) far till Andreas Holdt (f 1566, d trol 1603). Denne reste till Sthlm under falskt namn o uppgav sig vara friherre (Schück; Palme) samt lyckades 1602 bli gift med en dtr till riksrådet Moritz Grip (bd 17). Efter att med hustrun ha flytt till Khvn undan sina fordringsägare blev han där dömd till döden 1603. Parets son (Rosman) Moritz Holdt (1603—55) kom efter anställning hos hertig Johan av Östergötland o utrikes resor i sv krigstjänst i Preussen 1626 samt blev sårad o tillfångatagen vid Lützen 1632 (personalier i Biographica, RA). 1638 introducerades han på sv riddarhuset. 1644 fick han som överstelöjtnant befälet över försvaret av Östergötland, där han började anlägga skansar vid Brå vikens mynning (Petri). 1653 blev han landshövding i Kronobergs län, men redan 1654 delades detta mellan Kalmar o Jönköpings län. Kring mödernejord i byn Herrestad i Rappestad, Ög, bildade han 1637 säteriet Ekströmmen, som ärvdes av hans ättlingar ända till 1887. Hans son Carl Fredrik Hold (1637—1703) deltog i 2:a bremiska kriget 1666 o slagen vid Fehrbellin 1675 o på Rügen 1678, blev så överstelöjtnant o sårades dödligt vid belägringen av Thorn. Han har efterlämnat en journal om den sv landstigningen på Själland 1700 (tr i KFÅ 1958).
En sonson till honom ändrade namnet till H. Han var far till den från 1780-talet i Rom verksamme landskapsmålaren kapten Johan (Jean) Carl H (1747—97) o till major Åke Göran H (1748—1812). Den senare gav på riksdagen år 1800 upphov till den s k publicitetsstriden genom ett memorial om mildring av sekretessen kring riksbanken o riksgäldskontoret. Carl o Åke H:s brorson Gustaf H (1781—1858) var en tid i Napoleons tjänst men återvände sedan till Sverige, deltog i krigen i Finland o Norge, fick så småningom åtskilliga krigsblessyrer o blev 1816 löjtnant. Han gjorde sig 1817 känd som angivare mot sin styvmors bror, den illa kände löjtnanten A F Lindsfelt, för hotelser att skjuta kronprins Karl Johan, varigenom han kom att förorsaka ett av de bekanta högförräderimålen från denna tid, i detta fall resulterande i att den anklagade begick självmord (H E Charlotta; Trolle-Wachtmeister; Hellberg). Hans bror överstelöjtnant Carl Ludvig H (1786—1876) blev genom äktenskap med den bekante boktryckaren o bokförläggaren N M Lindhs dtr delägare i dennes efterlämnade företag i Örebro, landets största. Genom detta gifte kom han även i besittning av bl a Lindbacka pappersbruk i Ånsta (nu Örebro) o det tidigare falkenbergska godset Trystorp i Tångeråsa, Ör, vars arkiv hans söner 1868 donerade till Örebro läroverksbibliotek (nu i Örebro stadsarkiv; jfr bd 15, s 203). Med en av dem, ryttmästaren Sven Gabriel Ingemar H (1830 —1906), torde denna släkt ha utdött på manssidan. Han donerade 1898 handlingar rörande släkten och ärvda medeltidsbrev till RA (där placerade i Biographica o perg:- brevssaml). Ett omfattande bestånd handlingar från släkten H:s arkiv (bl a 1600-tals-fört:ar över talrika mestadels okända medeltida Grip-brev) kom 1965 med den s k Vretstorpssaml till ULA. Smärre bestånd H-handlingar finns även hos den från en syster till Carl o Åke H härstammande släkten Odelberg på Berga-Tuna i Tuna, Söd, o i Odelbergska saml i VLA.
2 Borgaren Peder H (d 1664) i Malmö var far till kh Henrik Persson H (d 1696) i Örtofta, Malm. En brorson till denne var farfar till prosten Nils H (1752—1815) i Tygelsjö, Malm. Söner till denne var prosten Alexander Bogislaus H (1796—1864) i Ravlunda, Krist, o kh Erik Magnus H (1801 —72) i Jämshög, Blek. Den senare var far till Nils Olof H (1846—1918). Olof H blev 1874 fil dr på en avhandling om platinans cyanföreningar o var 1875—81 docent i mineralogi i Lund samt 1877—1909 geolog vid Sveriges geologiska undersökning. Han gjorde vidsträckta geologiska studieresor o utarbetade en rad geologiska kartblad med beskrivningar, huvudsakligen för Sthlms skärgård, Skåne o Småland, samt en mängd skrifter rörande kvartärgeologi. H bekämpade energiskt antagandet av mer än en istid. En sydväst om o parallellt med Romeleåsen löpande ränna i Skånes kritberggrund, av honom kallad Alnarpsfloden, uppfattade han som en fortsättning av Weichsel, som före istiden skulle ha utmynnat i Nordsjön, men denna tolkning har ej godtagits av senare forskning. Ett par fossil har uppkallats efter honom. 1911 kritiserade H under pseudonymen Harald Hilding E Hildebrands utredning om Helga De la Brache (bd 10). Politiskt tillhörde han tidigt den liberala vänsterfalangen (Gårdlund). Under flera år var H sålunda styrelseledamot i Föreningen för religionsfrihet, o 1902 deltog han i Frisinnade landsföreningens konstituerande sammanträde.
3 Se von Holst.
Utan samband med dessa släkter är lektor Walfrid H (se ovan) o hans syster, målarinnan Agda H (f 1886), vilkas far fått namnet från sin morfar, husaren Anders H i Önnestad, Krist.