Horn, von, släkter

von Horn, släkter.

1 Borgaren Klaus vam Horne (levde 1549) i Bremen, vars förmodade samband med en adlig släkt med samma namn i denna stad ej kunnat bevisas, var far till borgaren Hans (Johann) v H (d 1581) i Hamburg. Dennes son Paridon van H (d 1644) blev senast 1597 klädesfabrikant i Amsterdam. Från 1606 var han jämte flera holländare med Abraham Cabiljau (bd 7) i spetsen bland dem som Karl IX lyckats intressera för den nya staden Gbg på Hisingen, o liksom denne bistod han kungen även med lån o förskott för värvningar. Sommaren 1610 var han borgare i Gbg. Sedan denna stad följande år bränts av danskarna, förmedlade han sommaren 1612 proviantering för den sv flottan utanför Danzig. Därefter förde van H till regeringarna i Holland, Belgien o Ostfriesland k brev om värvning m m, o under den följande hösten o vintern köpte han för sv räkning vapen, ammunition o örlogsskepp i Aachen, Köln o Holland. Till följd av freden i Knäred måste han söka få återgång av dessa köp, varvid han ådrog sig utgifter, som den sv regeringen ännu vid hans död ej betalat. Från 1 jan 1613 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 81: 3) drev van H affärer i "kompani" med holländaren Kristian Welshuisen. 1618—23 byggde de i Västervik skepp åt kronan mot arrende till en början av en del av kronouppbörden från denna stad samt av Stegeholms slott med vissa underlydande o 1620—24 även av kronoinkomsterna från Södra o Norra Vedbo samt Östra hd i Småland. Som borgare i Sthlm åtog sig H 1623 att förse den k taffeln med vilt. Han drev också kopparexport. 1623— 27 arrenderade van H o Welshuisen hela rikets stora sjötull, o från 1626 uppbar de lilla tullen o accisen av Hudiksvall o Västervik för import av holländsk sill. 1636 fick van H o gbgsborgaren Mikael Wernle privilegium på en av dem anlagd masugn i Tyresö, Sth, som inom kort flyttades till Lättinge på Ornö, Sth.

Paridon van H:s bror borgaren Dietrich van H (1576—1623) i Amsterdam var far till sthlmsborgaren Johan v H (1607—75), vars son var arkiatern Johan v Hoorn (se nedan). Denne skall enligt en uppgift i litteraturen ha adlats 1719, men detta har ej kunnat verifieras. Hans sonson kapten Carl Axel v H (1739—88) stupade i sjöslaget vid Hogland. Han var farfars far till notarien i domänstyrelsen kammarherre Carl Eduard v H (1845—1920) på Möckelsnäs i Stenbrohult, Kron. Eduard v H köpte stora torvmossar i Västergötland o Småland, där han tillverkade bränntorv. 1888 bildade han Stockby ab, som köpte Stockby gård i Danderyd, Sth, av hans hustrus bror ordensbiskopen T F Grafströms (bd 17) sterbhus. Bolagets verksamhet resulterade i tillkomsten av villastaden Stocksund. Söner till honom var kammarherrarna Erik Hebden v H (1873—1929) o Carl Axel v H (1881—1968) på Möckelsnäs. Den senare, som biograferat sin far i boken Möckelsnäs under 65 år 1878—1943 (1943), var far till ombudsmannen vid ab Bofors Torsten v H (f 1916).

Eduard v H:s äldste bror Lorentz Leopold v H (1836—92) deltog i fransk tjänst i kriget i Kina 1860 o i Indokina 1861 o blev i sv tjänst kommendörkapten av första graden 1889. Leopold v H publicerade Officerare o civile tjenstemän kommenderade ombord å örlogsfartyg från Carlskrona station åren 1825—85 (1886). Hans son kabinettskammarherren major Leopold Robert v H (1879—1947) utgav hans biografiska ant:ar om officerare som tjänat vid örlogsflottan, 1—3:2 (1927—34) o Utdrag ur dagboksant:ar ... 1860—61 (1945). Robert v H kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Hjälmarsnäs i Stora Mellösa, Ör. Han var landstingsman 1930—46, rdgm i FK 1937—42 o ordf i Korsnäs sågverks ab från 1942. Han skrev flera böcker om sin släkt. Söner till honom är överintendenten vid Konungens hov Knut v H (f 1907) på Hjälmarsnäs o kanslirådet Carl-Fredrik v H (f 1910). Bror till Robert v H var kapten Axel Gustaf v H (1868—1940). Gustaf v H skrev flera historiska arbeten, bl a en monografi om sin mödernesläkt Rettig (1937), samt skådespel, filmmanuskript, romaner o dikter. Från 1933 var han ordf i Skandinaviska släktstudiesamfundet.

Leopold o Eduard v H:s bror Johan Henning v H (1842—89) deltog i dansk-tyska kriget o tillfångatogs vid Dybböl 1864. Han blev löjtnant 1869 o kammarherre 1877. Genom ingifte i friherrliga släkten Bonde kom Henning v H i besittning av fideikommisset Fållnäs i Sorunda, Sth, som ärvdes av hans son Hans Henning v H (1871—1924), rdgm i FK 1909—11. Syster till denne är författarinnan Brita v H (f 1886). Deras bror ryttmästare Carl Henning v H (1876—1944) var far till den för sin tjänstgöring i FN kände generalmajoren Carl v H (f 1903) o överste Jan v H (f 1907).

2 Se Horn (af Rantzien), s 405.