Erik A Forsberg

Forsberg, Erik August, f 16 okt 1875 i Visby, d 16 okt 1946 i Sthlm (Osc). Föräldrar: rektorn Nikolaus August F o Ulrika Lovisa Hammar. Elev vid h a lärov i Linköping vt 1885–vt 1888, vid h a lärov i Halmstad ht 1888–vt 1891, elev vid Tekn högsk 14 sept 1892, civiling där 10 juni 1896, ritare vid Bergsunds mek verkstad 1897, en kort tid vid G de Lavals ritkontor, ritkontorschef vid Dufton Konstantinovitjs elektromek verkstad i S:t Petersburg 1898, chef för ab Separators konstruktionsbyrå 15 maj 1902, övering och chef för bolagets tekniska verksamhet i Sverige 19 juni 1906–30 maj 1922, styr:led i bolaget 12 mars 1909 till sin död, v verkst dir o tekn ledare för Separatorkoncernen samt övering vid moderbolaget i Sthlm 30 maj 1922–31 dec 1942, konsulterande ing där 1943–46, kommunalfullm i Lidingö 1908–14, v ordf för Sv teknologfören: s avd för mekanik 1909–11, 1919–20, speciallärare i industriell ekonomi vid Tekn högsk 1912–27, led av överstyr för Sveriges verkstadsfören 1917, ordf i Sveriges verkstads-fören:s sthlmskrets 1921, v ordf i Sveriges standardiseringskommission 1922–42, styr:suppl i Sv arbetsgivarefören 1937, ord led av dess styr 1941, suppl i dess förtroenderåd 1944, v ordf i överstyr för Sveriges verkstadsfören, styr:led i Eskilstuna stålpressnings ab, Sv stålpressnings ab, Olofström, Sv centrifug ab, ab Rotator o ab Separators mjölkningsmaskin m m. RVO 1916, LIVA 1919, RNO 1929, HedLIVA 1940, innehade även uti orden.

G 19 maj 1902 i Växjö m Agnes Hilda Katarina Liedholm, f 18 maj 1877 i Växjö, dtr till överläk Johan Fredrik L o Elise Sophie Christiane Rosenbrock.

Som chef för ab Separators konstruktionsbyrå moderniserade och standardiserade Erik F firmans konstruktioner och skaffade en fast grund för fortsatt utveckling bl a genom en metod att beräkna en separators skumningsförmåga. Under hans tid som överingenjör infördes en modern verkstadsorganisation lämpad för massfabrikation bl a med ackordsättning, baserad på tidsstudier. Denna organisationsform, som varit förebild för flera svenska verkstäder, har i allt väsentligt bibehållits. Fram till 1920 tillverkades i huvudfabriken i Sthlm huvudsakligen separatorer för mjölkskumning. Detta år upptogs tillverkning av mjölkningsmaskiner. Samtidigt ökades intresset för separatorer lämpade att behandla andra vätskor såsom smörj- och brännoljor, vegetabiliska oljor, öl, vin m m. Sedermera tillkom värmeväxlare. F gjorde betydelsefulla insatser vid utveckling av de nytillkomna objekten, som nu utgör huvudparten av moderbolagets tillverkning.

Som funktionär i Sveriges verkstadsförening deltog F 1918–45 i alla förhandlingar om nya kollektivavtal. Därvid var hans förmåga att klarlägga konsekvenserna av motpartens krav och hans koncisa formuleringar värdefulla tillgångar för arbetsgivareparten. Motpartens förhandlare fruktade hans klarsynta inlägg men uppskattade honom trots hans restriktiva inställning som en man, som öppet och ärligt förfäktade sin mening.

I samband med sin undervisning i industriell ekonomi vid Tekniska högskolan utarbetade F en översikt över den industriella ekonomiens allmänna grunder och principer jämte tillämpningar på praktiskt givna fall. Som medredaktör i samlingsverket »De tekniska vetenskaperna» bidrog han själv med bandet »Arbetsmaskiner».

F var 1919 en av grundarna av Ingeniörsvetenskapsakademien, där han 1940 blev hedersledamot. Med anslag från akademien utfördes under hans ledning omfattande skärhastighetsprov, vars resultat framlades 1929 i avhandlingen »Investigations as to cutting speeds for Swedish materials», publicerad i akademiens »Handlingar». Han har i Teknisk tidskrift publicerat ett flertal artiklar med tekniskt och organisatoriskt innehåll. I teknologföreningen i Sthlm och i flera tekniska föreningar i landsorten var han en uppskattad föredragshållare. Sedan F 1943 lämnat den tekniska ledningen i Separator kvarstod han till sin död som konsulterande ingenjör och var därvid ett värdefullt stöd för en yngre generation konstruktörer.

Personligen var F en man av sällsynt resning, älskvärd och humoristisk, vänfast och hjälpsam. Han var en på många områden kunnig och fantasirik ingenjör och ägde förmåga att framlägga invecklade tekniska problem på ett koncist och lättfattligt sätt både i tal och skrift.