Peder Hansson (Forstenasläkten)

1 Peder Hansson, nämnes trol redan 1514, säkert 1521, d trol 1546 efter 26 jan. Föräldrar: häradsh Hans Svensson o Elin Tomasdtr (stjärna). Var i tjänst hos ärkebiskop Gustav Trolle 1521, sedan (enligt Peder Svart) hos Sören Norby, deltog som en av Gustav Erikssons (Vasa) hövitsmän i befrielsekriget 1522–23, riksråd 2 eller 3 juni 1523–1529, häradsh i Snevringe hd (Vm) 17 mars 1526– tidigast 1536, i Åkerbo hd (Vm) senast 1527–46, hade, Odensvi sn (Vm) i förläning åtminstone från 1528, nämnd som befallningsman på Västerås slott 4 juni 1535–19 jan 1536 o som vikarie där för Rasmus Klot 1543.

G senast 1525 m Märta Pedersdtr (Knagh), som levde ännu 1560, dtr till fogden o häradsh i Åkerbo hd Peder Knagh o Mektild Andersdtr (stubbe).

P H är troligen identisk med en person med detta namn som i ett brev från Olof Jonsson (Gyllenhorn) till Sten Sture d y 1514 uppges ha fört hästar till Åkerbo hd. Sannolikt är han också den P H, som 1515 och 1519 nämns bland i Sthlms rådhusrätt närvarande »friborna» män. Senare uppträder han bland ärkebiskop Gustav Trolles anhängare. Peder Svart omtalar nämligen, att då ärkebiskopen försommaren 1521 drog från Uppsala hade Gustav Eriksson lagt sig i försåt. En av hans män sökte träffa Trolle med sitt spjut, men denne böjde sig ned utmed hästhalsen och spjutet sårade i stället P H, som red närmast ärkebiskopen. Enligt Peder Svart skulle P H sedan ha varit i Sören Norbys tjänst men hört till dem som snabbt övergick till Gustav Eriksson.

I varje fall sändes P H senare av Gustav Eriksson med krigsfolk till Småland, där han i febr 1522 utkämpade en oavgjord strid med fienden vid Kalmar. Därefter drog han sig tillbaka inåt landet, men sedan han i april eller maj förenat sina trupper med Arvid Västgötes, kunde de börja belägra Kalmar, som erövrades ett år senare.

Vid Strängnäsriksdagen i juni 1523 intogs P H i rådet. År 1527 satt han i rätten över Peder Sunnanväder och var som riksråd närvarande vid bl a riksdagarna i Västerås s å och Strängnäs 1529. Vid sistnämnda tillfälle satt han i rätten över de upproriska västgötaherrarna. Trots detta tecken på kungligt förtroende uteslöts han ur riksrådet liksom en annan av domstolens ledamöter, Peder Erlandsson (Bååt).

P H användes dock även i fortsättningen i konungens tjänst. Sålunda underhandlade han i början av 1531 med allmogen i Västerås stift om klockskatten, och både under klockupproret och dackefejden engagerades han i den kungliga propagandan. Om det goda förhållandet till konungen vittnar även, att han inbjöds till hertig Johans och dennes syster Katarinas dop 1538 resp 1539.

P H:s sätesgård var Valsta i Odensvi (Vm), som han kommit i besittning av genom sitt äktenskap.