Charles W Friberg

Friberg, Charles Wilhelm, f 15 april 1868 i Malmö (Caroli), d 17 mars 1953 i Ununge (Sth). Föräldrar: bildhuggaren Johan August F o Maria Fredrika Vilhelmina Tank. Elev vid Slöjdfören:s skola i Gbg, vid FrKA 30 aug 1886, studier i Paris 1890–95, bosatt i USA 1895–1904, i Paris 1904–05, i Sverige från 1905. – RVO 1909. – Ogift.

Charles F växte upp i ett ornamentbildhuggarhem, och fadern var hans förste lärare. F avslutade sin konstutbildning i Paris som elev vid École des Beaux-Arts och med studier 1890–92 för skulptören J A J Falguière, vilken i hög grad påverkade hans stil med dess karaktär av jugendelegant realistisk uttrycksfullhet. F tillhörde Société des Artistes Françaises och var 1893–95 representerad med skulpturer på Parissalongen men slog dock inte igenom. Han reste därför till USA, där han vistades i nio år, längsta tiden bosatt i Philadelphia, och deltog i både skulptur- och måleriutställningar med en viss framgång. Han utställde 1904–05 på Salon des Sociétés Nationales och bosatte sig 1905 i Sthlm. Han företog flera utlandsresor, så till Italien 1908, till Italien och Tunisien 1921–22 samt till Argentina 1910, där han i Buenos Aires var kommissarie för sv avdelningen vid internationella konstutställningen s å.

F:s största insats är hans ryttarstaty av konung Karl XV, avtäckt våren 1909 på Lejonslätten framför Biologiska museet på Djurgården. Den populäre monarken är avbildad i Kronprinsens husarregementes paraduniform; en vindfläkt rister i plymen på kasken och slår ut en flik av dolman, vilket, som man skrev i pressen, ger en viss bravur åt statyn. Kritiken riktade sig mest mot att statyn placerats i en omgivning som »måste på ett förkrossande sätt tillintetgöra konstverket» (Brising). På officiellt håll var man dock belåten, och F tilldelades riddartecknet såväl av Vasaorden som av danska Dannebrogorden.

Av sin lärare Falguière hade F lärt sig skulptera såväl monumentalgrupper som porträttbyster och småskulpturer i metall och keramik (objets d'art). I USA arbetade han 10 timmar om dagen, knogade med leran och modellerpinnen; det gällde då främst för honom att arbeta för att leva. Redan då, på 1890-talet, hade han gjort stora saker, främst en figur på hela 8 meters höjd för utställningen i Buffalo – »sådant gav säkerhet i handen och blick för de stora linjerna», heter det i en intervju i Idun 1906 efter tävlingen om ryttarstatyn. Han deltog i ytterligare några skulpturtävlingar, vann första pris för »Gunnar Wennerberg» i Uppsala 1908 och ett av prisen för »Industrimonumentet» i Sthlm 1910, men fick inte utföra någondera. På det dekorativa området lyckades han bättre, bl a med S:ta Clara, en stenfigur i Klara församlingshus, Sthlm 1910. Även kan nämnas marmorreliefen på disp Erik Ljungbergs mausoleum i Falun 1915 och granitfigurer på familjen Seatons mausoleum i Gbg s å.

Under sin verksamma period i Sverige 1905–c:a 1930 utförde F porträttbyster för institutioner och privatbeställare. Till formatet störst är en kolossalbyst i granit av industrimannen konsul August Schmitz i Malmö, rest i Knäred 1921. F ö märkes byster över operachefen John Forsell 1921 (K Teaterns foajé), skådespelaren Gustaf Fredrikson 1928 (K Dramatiska teaterns foajé), kompositören Wilhelm Stenhammar (brons i Malmö konserthus), författaren Pelle Molin, arkitekten prof I G Clason m fl. – I det lilla formatet visar F prov på både manuell skicklighet och humoristisk uppfattning.

F verkade även som målare redan från sin utbildningstid och har utfört ett betydande antal porträtt, stilleben och landskap. Bland porträtten i olja märkes konstnärens självporträtt 1917 och majorskan Olga Cedercrantz 1940. Av landskapen kan nämnas »Kavaljersflygeln vid Skebo bruk» 1949, som då sedan ett 10-tal år varit F:s bostad och till vilken han själv utfört hela inredningen. Mycket musikaliskt lagd sjöng han visor, spelade piano och gitarr och underhöll därmed gärna sina vänner i Konstnärsklubben, där han var medlem sedan hemkomsten 1905.