Henricus Nicolai Gadolenus

Gadolenus, Henricus Nicolai (under studietiden Gevaliensis), d 1593, före 9 maj. Inskr som student vid Greifswalds univ 30 (ej 4) okt 1568, fil mag där 1573, teol prof vid Uppsala univ senast 7 juli 1574–1581, kh i Bälinge (Söd) 19 april 1581–89, därefter i Fogdö (Söd), förordnad att bistå strängnäsbiskopen o förestå domkapitlet 11 sept 1582, kallas vice biskop 29 aug 1584, nämnes som domprost i Strängnäs 28 maj 1586–9 sept 1592, vald till biskop i Skara vid Uppsala möte 15 mars 1593, men hann aldrig tillträda.

G 1) m Katarina Nilsdtr, f 10 aug 1560, d 1587 (ej 1588) i Bälinge (gravsten, Riksantikvarieämb:s bildarkiv), dtr till biskop Nicolaus Olavi Helsingus i Strängnäs o Elin Larsdtr; 2) senast 1590 m Brita Larsdtr, d kort före mannen, dtr till ärkebiskop Laurentius Petri, trol i dennes enda kända äktenskap m Elisabet Didriksdtr.

Namnet G har ansetts (Berg) innebära, att han liksom sin troligen yngre broder Sveno Nicolai G (d 1587), skolmästare först i Nyköping och sedan i Skara, var född i Gaddö i Valbo (Gävl).

G är känd från sin tids kyrkohistoria såsom motståndare till Johan III:s katolicerande tendenser och till liturgin. Då Klosterlasse (Laurentius Nicolai Norvegus) 1 nov 1577 i konungens närvaro predikat i Uppsala vid S:t Eriks bens flyttning från slottet till domkyrkan, väckte predikantens tal om helgonen mycken förargelse. Tre Uppsalaprofessorer, bland dem G, fick för konungen skriftligen framlägga sina åsikter om Klosterlasses predikan. Deras skrift »Contra intercessionem sanctorum», avlämnad den 26 nov s å, misshagade konungen. Professorerna ifråga avstängdes från undervisningen, fråntogs en del av sina inkomster och fick arrest på sina rum men blev efter en tid frigivna.

Universitetet stängdes 1580 och G begav sig till sin svärfar strängnäsbiskopen Nicolaus Olavi Helsingus. År 1583 väckte G på nytt uppseende genom att i en predikan i Södertälje angripa Johan III i sådana ordalag att Hogenskild Bielke och Gustaf Banér hos hertig Karl yrkade på att han skulle sändas till Sthlm för att stå till svars för sina utlåtelser. Hertigen skyddade honom emellertid genom att i stället sända honom till Nyköpings slott.

Redan 1582 hade G ställts i spetsen för stiftsstyrelsen i sin sjuklige svärfars ställe, men vid biskopsvalet efter dennes död 1585 måste han vika för Petrus Jonæ, en annan av de av hertig Karl omhändertagna motståndarna till Johan III:s kyrkopolitik. Konungens vägran att erkänna den nye biskopen föranledde emellertid, att G fortsatte att fungera som stiftschef.

Enligt Messenius skall G ha gjort excerpter ur sin hustrus farbror Olaus Petris sv krönika, vilket tyder på att han ej enbart hade kyrkliga intressen.