Fallstedt (Fahlstedt), släkt

Fallstedt, Fahlstedt, släkt från Falun. Släkten har möjligen gemensamt ursprung med östgötasläkten Fahlstedt (jfr s. 45 ff.). Äldste kände stamfadern Ingel Johansson (Jansson; f. 1658, d. 1721) var bergsman och bergsrådman i Falun och troligen son till bergsmannen Johan Ingelsson. Det för släkten typiska, ovanliga förnamnet Ingel tyder på släktskap med den kände bergsrådmannen på Varggården i Falun Jacob Ingelsson (f. 1641, d. 1729; jfr Hammarström, 2, s. 88 ff., 134 f.; J. I:s »Berättelse om Stora Kopparberget år 1716», utg. av H. Lagergren 1913) och hans bror prosten i Linde Nils Ingelsson Aspman (d. 1706). Två av Ingel Johanssons söner blevo stamfäder för tvenne grenar av släkten. Den yngre sonen bergsmannen och bergsrådmannen Ludvig Ingelsson (f. 1692, d. 1732) antog namnet Fahlstedt och blev i gifte med Greta Andersdotter Reuterhusia fader till kyrkoherden i Grythytte och Hellefors Anton Ludvigsson Fahlstedt (f. 1720, d. ogift 1802). Dennes broder Ingel Ludvig Ludvigsson Fahlstedt (f. 1721, d. 1783) var kronofogde i Säters län, en syssla som även innehades av hans son Ludvig Fahlstedt (f. 1749, d. 1816).

Ingel Johanssons äldre son Johan Ingelsson (f. 27 nov. 1685 på Gammelberget i Falun, d. 10 mars 1748) var liksom fadern bergsman och bergsrådman. I hans äktenskap med Margareta Hansdotter Eggertz föddes tio barn, som kallade sig Fahlstedt eller Fallstedt. Äldste sonen Ingel Fallstedt (f. 1714, d. 1792) blev student i Uppsala 1730, bergsfogde vid Stora Kopparberg 1741 och kronoavradsinspektor i Falun 1758 men var i sitt gifte med rådmansdottern Brita Stina Danielsdotter Theel barnlös. Ingel F:s broders, bergsmannen Eric Fahlstedts (f. 1720, d. 1773) gren utdog troligen med hans sonson. Släkten fortlever genom I. och E. F:s bror konteramiralen Hans Fallstedts gren. Denne (f. 10 mars 1724 i Falun, d. 18 febr. 1800 i Stockholm, Klara) blev 1738 student i Uppsala, började emellertid i kofferditjänst 1741, inskrevs vid flottan 1743 och var 1744–52 åter vid handelsflottan. Den 4 maj 1754 fick han löjtnantsfullmakt, blev kapten först 1771, major 1773, överstelöjtnant 1781 och deltog i sjödrabbningen vid Hogland 17 juli 1788, befordrades den 21 juli s. å. för visad tapperhet till överste och utmärkte sig även i sjöslaget vid Ölands södra udde juli 1789. Han belönades 21 aug. 1790 med Gustav III:s hedersvärja och blev 22 dec. 1793 konteramiral. I sitt gifte med Maria Magdalena Wessman, dotter av konteramiralen Hans Daniel Wessman, blev amiralen Hans F. fader till Hans Hampus F. (f. 1767, d. 1808), vilken tolvårig blev kadett vid örlogsflottan. Som fänrik deltog han med tapperhet liksom fadern i slaget vid Hogland 1788 och befordrades till löjtnant s. d. som fadern blev överste. Under sin tjänstgöring på jakten Snappopp kom Hans Hampus F. 1789 i rysk fångenskap men frigavs, avancerade 1793 till kapten, fick 1803 majors grad och blev 1805 major vid örlogsflottan. Som chef på linjeskeppet Konung Adolf Fredrik avled han ombord på fartyget 25 juli 1808 under kriget med Ryssland. H. H. F:s broder slottsbyggmästaren och åldermannen vid byggmästarämbetet i Stockholm Ingel F. (f. 1769, d. 1849) blev fader till rådmannen i Stockholm Ingel August F. (f. 1820, d. 1884). Dennes äldre bror kamreraren i Riksbanken Hampus Ludvig F. (f. 1810, d. 1871) var far till skulptören Ingel F., se nedan. Släkten är utgången på manssidan, men en dotter till Ingel F:s bror, postkontrollören i Stockholm Hampus F. (f. 1852, d. 1934), är bosatt i Stockholm.