Eric Dahl

1. Eric Dahl, f. 25 maj 1749 i Värnhem, d 15 aug. 1809 i Skövde. Föräldrar: tredje predikanten i Varnhem, sedermera kyrkoherden i Saleby Kristoffer Dahl och Johanna Helena Enegren. Elev vid Skara trivialskola 6 nov. 1761 och gymnasium ht. 1762; student i Uppsala 1 okt. 1767; prästvigd i Skara 20 dec. 1772; avlade pastoralexamen 22 febr. 1786. Pastorsadjunkt i Saleby 1772; nådars-predikant därstädes 1772—74 och 1776—77; komminister därstädes 3 juni 1778 (tillträdde 1779); orerade vid prästmötet i Skara 1787; uppförd å tredje förslagsrummet till kyrkoherde i Ryda 15 okt. 1788 och å andra förslagsrummet till kyrkoherde i Källby 4 nov. 1789; sökte Sjogerstads pastorat 1789; kyrkoherde i Skövde 18 okt. 1793 (tillträdde 1796); kontraktsprost i Billings kontrakt 1800 (ed 16 juli). Erhöll 1792 av Svenska akademien belöning för två psalmer, tryckta i 1793 års »Förslag till kyrko-sånger»; teol. doktor 1 nov. 1800. — Ogift.

Liksom sina yngre bröder utmärkte sig D. för »kvickt snille och stor arbetsamhet» och tycks särskilt ha haft en ovanlig färdighet att i bunden och obunden stil bruka hebreiska, grekiska och latinska språken.- Orationer, betraktelser, ja till och med ansökningshandlingar skrev han gärna på vers, till illitterata myndigheter likvisst på svenska. Då han sökte Skövde pastorat, vitsordade biskop Ture Weidman, som dock ej uppförde D. på första förslagsrummet, att han måste anses som »en av detta stiftets ypperligaste prästmän». Särskilt framhöllos av biskopen och andra hans utmärkta och sällsynta kunskaper uti de döda språken, särdeles grundspråken. Det betonades också, att dessa kunskaper hos honom hade »ett förädlat värde av den modestie, varmed han bär och brukar dem, det allvarliga nit, varmed han sköter ämbetet, och de goda gåvor, varmed han är utrustad». D:s poetiska fallenhet och samtidens allmänna intresse, ej minst i hans hemstift, för psalmboksfrågan förde honom såväl till kritiskt sysslande med tidigare psalmboksförslag som ock till egna försök. Med anledning av den pristävlan, som Svenska akademien år 1792 utlyst för psalmförfattare, insände D. två försök över av akademien uppgivna ämnen: »Guds försyn» och »Människans bestämmelse», vilka blevo belönade och införda i provpsalmboken 1793 (n:o 453 och 457). Såsom exempel på hur nya idéer, särskilt naturens harmoni och människans perfektibilitet, söka sig uttryck i 1700-talets andaktspoesi, ha D:s bägge psalmer ett visst historiskt intresse, på samma gång som de röja den allvarliga fromhet, författaren insupit i sitt föräldrahem. Lindrigt bearbetade inflöto de även i brodern Kristoffer Dahls »Psalmer» 1807 (där n:o 33 och 32). Ännu i 1814 års »Förslag till förbättrade kyrkosånger» kvarstå de tre sista stroferna av D: s psalm om »Guds styrelse och försyn» (n: o-11.3). I den av A. A. Afzelius och S. J. Hedborn utgivna tidskriften För religionens vänner finnes därjämte intagen -en psalm av D. om »Nya födelsen».