Fanny I M Brate (f. Ekbom)

Brate, Fanny Ingeborg Mathilda, f. Ekbom, den föregåendes hustru, f. 26 febr. 1861 i Stockholm. Föräldrar: förvaltaren hos konung Oskar II Johan Frans Gustav Oskar Ekbom och Henriette Alexandrine Dahlgren. Elev vid Klara Strömbergs flickskola 1868−77; åtnjöt undervisning i ritning vid slöjdskolan vintern 1877−78; elev därstädes 1878−79 och vid Konstakademien 29 aug. 1879; erhöll K. medaljen vt. 1885; har företagit en studieresa till Paris 1887 med understöd av ett Konstakademiens resestipendium samt ytterligare studieresor, bl. a. till Paris 1889 samt till Tyskland, Danmark, Norge, England, Österrike och Italien; har utställt separat och deltagit i flera av Svenska konstnärernas förening anordnade expositioner samt i Sveriges allmänna konstförenings utställningar, Stockholmsutställningen 1897, Baltiska utställningen 1914 m. fl.; erhöll vid världsutställningen i S:t 1904 bronsmedalj för målningen »Nyckelharpspelare».

Gift 21 juni 1887 med lektor Erik Brate (se föregående).

En stor del av F. B: s produktion utgöres av interiörer med eller utan figurer, rena genretavlor samt särskilt porträtt. Ett och annat landskap har även kommit till samt (enligt hennes egen uppgift) »blommor och stilleben som rekreation och vila». Bland hennes bästa dukar märkas: »Namnsdag» (målad 1902, inköpt till nationalmuseum), »Blind gumma» (1903), »Nyckelharpspelare» (1903), »En ledig stund», »Sol i stugan». Framför allt är F. B. dock porträttör och som barnpsykolog särskilt framstående. I synnerhet småflickor med stora, drömmande ögon målar hon med förkärlek, och i deras visionära, långt seende blick finner man ej sällan drag, som påminna om intim, fransk porträttkonst, framför allt Eugène Carrière. Utförandet i hennes senare bilder är raskt och flott samt färgen välstämd och manligt fyllig med toner, som någon gång synas peka på venetianskt inflytande.