Jöns Budde

Budde, Jöns, även kallad Ræk, munk i Nådendals kloster, översättare. Fadern hette Anders, ty en av B. skriven leoninsk strof slutar med orden: »Hic fuit Andreades pauper cœnobita Johannes».. Hans födelse- och dödsår äro obekanta. Men då han 1461 eller 1462 blev birgittinermunk, måste han enligt ordensreglerna hava fyllt minst tjugufem år. Han var således född 1437 eller något år förut. Sista gången han omtalas är 1491. Om hans börd är intet bekant. På grund därav, att namnet Budde förekommer i Pommern, drog K. G. Leinberg den säkerligen förhastade slutsatsen, att han var pomrare. Men detta förbjudes av hans färdighet i svenska språket. Och namnet Budde förekom under medeltiden både i Sverige och i Finland. En Budde »bottare» var 1412 borgare i Uppsala, och på 1300-talet omtalas en Magnus Boddas i Kumo i Finland. På grund av språket har O. F. Hultman velat göra B. till finländare, men såsom H. Vendell visat, berättiga hans språkformer ej till detta antagande. I den omständigheten, att han ingick i Nådendals och ej i Vadstena birgittinerkloster, ligger dock måhända en, ehuru svag, antydan om att han varit finländare. Första gången B. namnes är i en rättshandling av 2 mars 1461. Såsom vittnen hade inkallats några munkar från Nådendal och bland dem också B. Men då han i olikhet med de andra ej kallas »broder», torde härav framgå, att han vid denna tid ännu blott var novis i klostret. I en annan handling från okt. 1462 benämnes han »conventualis Vallis gratiæ» och har således under mellantiden blivit upptagen i orden. Redan från början synes han hava intagit en bemärkt plats inom sitt kloster, och under de följande åren finna vi, att han innehaft flera förtroendeuppdrag, i följd av vilka han några gånger besökte Vadstena. Såsom översättare utövade han. en mycket flitig verksamhet, och troligt är, att vi blott hava en del av hans arbeten i behåll. Dessa skrifter äro: 1) Den heliga Mechtilds uppenbarelser, översatta 1469 under ett besök, som B. gjorde i Vadstena kloster, bevarade i en avskrift från omkr. 1500 (i K. biblioteket, cod. A 13). 2) Celeste Viridarium S. Birgittæ, som nu är förlorad men som ingick i en av B. 1480 verkställd utskrift av såväl detta som föregående arbete, vilken handskrift emellertid förstördes vid Åbo brand 1827 och blott är känd genom H. G. Porthans beskrivning. 3) Själens kloster, som översattes i Nådendal 1480 och är känd genom en kort därefter i Vadstena gjord avskrift (nu i Linköpings stiftsbiblioteks cod. 39 in fol.). 4) Judits, Esters, Ruts och Mackabéernas böcker, som översattes 1484, även denna tolkning blott känd i en senare avskrift (i K. biblioteket, cod. A 1). 5) Lucidarius, som översattes i Nådendal 1487 »aff broder Jones räk eller budde». Originalhandskriften är bevarad (K. biblioteket, cod. A 58, »Jöns Buddes bok»). 6) S. Juhani och S. Basilissas hjonelag samt legenden om S. Justina och kocklaren, som översattes i Nådendal 1491, och finnes kvar i B:s egen handskrift (i K. biblioteket, cod. A 58). Dessutom renskrev B. flera arbeten, men ingen anledning finnes att, såsom Hultman gjort, här antaga, att B. även varit deras översättare. B:s bevarade skrifter äro numera utgivna av Svenska fornskriftssällskapet samt av Hultman i »Jöns Buddes bok» (1895).