Drake af Hagelsrum, släkt

Drake af Hagelsrum, frälsesläkt, en utgrenirig av ätten Hand (se denna). Fältöversten Knut Håkanssons (Hand) son med Märta Arvidsdotter (av Västbo-Drakarna, se släktart. ovan) landshövdingen Arvid Knuts son Drake (d. trol. 1618; se nedan 1) erhöll 26 nov. 1574 K. tillstånd att upptaga mödernenamnet Drake; ehuru han själv oftast förde även Drakevapnet, behöll hans släkt fädernevapnet (hand). Av hans söner märkas ståthållaren Knut Drake (d. 1639; se nedan 2) och landshövdingen Hans Drake (d. 1653; se nedan 3). Son till Knut D. var generalmajoren Erik Drake (d. 1673; se nedan 4), son till Hans åter var den beryktade! sjörövaren Gustaf Drake (d. 1684; se nedan 5). Knut D:s äldre son och Erik D:s bror kaptenen (i riksrådsbrev 1676 kallad major) Magnus Drake (f. 1616, d. 1693) tjänstgjorde under trettioåriga kriget 1633—37 vid tyska regementen i svensk tjänst, bl. a. under fältmarskalken A. Leslie, men måste för blessyrer, som särskilt skadat hans armar, återvända hem. Han intog som stor godsherre en framträdande ställning i Ydre, var driftig och framgångsrik, upptog nyodlingar, anlade vägar, donerade till sockenkyrkan Sundi samt underhöll socknens fattiga. Hans söner kaptenen Hans Leonard Drake (f. 1663, d. 1722) och löjtnanten Carl Magnus Drake (d. 1739; se nedan 6) blevo stamfäder för två ännu levande huvudlinjer av släkten. Bådas medlemmar levde länge mestadels som lantjunkare, och äldre linjen var särskilt fäst vid Ydre härad (Ög.). »Uti Ydre... hade jag then äran att bliva bekant med Bockar, Ulfvar, Räfvar och Drakar, herrar av medelmåttig ambition och genomfromt sinne samt bland de äldste familjer», skrev Eric Benzelius 1732. Till äldre linjen hörde H. L. D: s sonsons son musikern professor Erik Drake (d. 1870; se nedan 7). Till yngre linjen hörde C. M. D:s sonsons sonsöner pedagogen Gustaf Axel Ludvig Drake (d. 1893; se nedan 8) och baptisten Magnus Adolf Gottlob Drake (d. 1906; se nedan 9), vilka sinsemellan voro bryllingar.

Till äldre linjen D. hörde även professor E. D:s sysslings sonsons son apotekaren i Hälsingborg Gustaf Drake (f. 1877, d. 1939), främst känd som Linnéforskare. Han har utgivit ett stort antal skrifter, mest av farmakologiskt-medicinskt-historiskt innehåll om Linné, och härigenom utfört ett viktigt och förtjänstfullt arbete för den medicinhistoriska Linnéforskningen. Bl. a. må nämnas hans uyttiga översikt »Linnés disputationer» (1939). G. D. inköpte och kompletterade ett stort släktarkiv rörande ätten D. af Hagelsrum, vilket arkiv enligt hans önskan överlämnades efter hans död till Uppsala univ.-bibliotek 1940 (27 vol., sign. X 257 d:l och följ.) Han har i anslutning till detta arkiv även utarbetat en maskinskriven släktkrönika, »The gamble Drakar» (ex. i Riksarkivet och Uppsala univ.-bibliotek). En del handlingar ur ätten D:s arkiv äro tidigare tryckta i L. F. Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland, [1] (1856).